Ingen aning Gunhild men jag har svårt att tro det.
Jag är lika förbryllad över ” brända skogen ” här hemma som förra året gav så mkt. toppmurklor och nu endast ett dussin. Marken var översållad av rotmurklor liksom stybbskål och det skulle vara intressant att veta varför de uteblivit i år.

Det kanske har varit för torrt. Efter det rikliga regnet har toppmurklorna kommit här hos mig och jag har plockat mina första i dag.

Vilken fin skörd Gunhild! Grattis!
Själv har jag inte hittat mer en enda toppmurkla förra året och i år tänker jag försöka lista ut var de växer. :)

Grattis Gunhild till fina toppmurklor och du Nada , du får smyga efter och kolla vart hon går :)

Vi har en plats vid stugan där vi brukar bränna gammalt byggnadsmaterial m.m. Där i gräset gömmer dom sig. Ytan dom växer på är bara några kvadratmeter stor. Jag hoppas kunna skörda nästa helg igen.

Intressant med den färgen på toppmurklorna. De få jag har hittat, har alltid varit mörkbruna och toppigare.

Är de här alltid så gråbleka?

Kanske det beror på regnet och att dom växt så fort. Dom som fanns i fjol på samma ställe var mörkare. Ska kolla kommande helg hur dom ser ut om några finns kvar.

Irene det beror på det nedböjda täta gräset att murklorna är bleka och hoptryckta. Jag var tvungen att gräva undan gammalt gräs för att hitta dem. En del var små och en del stora. Jag ska ta en räfsa så kanske jag hittar fler.

Du har säkert rätt, Gunhild.
Det är inte konstigt att det förekommer så många olika artnamn på toppmurklor, om utseendet kan variera så mycket på samma art.

I USA har man gjort omfattande DNA-undersökningar av toppmurklor och hittills lyckats urskilja 16 former, men hur många som egentligen är olika arter kan man inte säga säkert, bara att de kan indelas i 4 tydliga artgrupper. Resultatet blir eventuellt endast 4 arter med några olika varieteter av varje.
Hur många har vi i Sverige i så fall? Två..? (elata/conica resp. esculenta/rotunda?)

Det är intressant med förekomsten vid asp.
Jag har en känsla av att de som diskuterar taxonomi och makro- och mikroskopiska kännetecken hos murklorna, inte har varit speciellt intresserade av deras växtplatser.

Långa artiklar med statistik på spormått och olika modeller av diagram, som ska beskriva den enda artskiljande karaktären mellan snarlika svampar, känns rätt meningslösa när man redan vet att variationen inom arterna är mycket stora.
Som den här (sidan 25-34):
http://ddr.nal.usda.gov/bitstream/10113/6943/1/IND43973047.pdf

I några fall nämner man faktiskt asp i närheten av fynd av longipes (men jag tycker att det fortfarande känns osäkert vad som är longipes, splendida eller något annat).
Om en speciell art är beroende av just aspved, så är ju det också intressant information som borde läggas till artbeskrivningen.

Irene jag har plockat de tre kvarvarande nu och låter dem torka. Skulle vara intressant att få veta vilken det är.

Jag är också nyfiken på vad det kan vara. Har du haft kontakt med Ove Eriksson om dem?
I ascomycetchecklistan har han med ett fynd från Jokkmokk som artbestämts till Gyromitra splendida, men nämner bara i en notis att G. longipes är en liknande art.
Vem vet vad som är vad?

Av det fåtal bilder jag har sett av sådant som bestämts till splendida resp. longipes, tycker jag inte att någon av dem liknar dina långfotade murklor. Ingen annan verkar t.ex. ha den där fnasiga foten.