Du får lära mig Hans!
Jag vill lära mig, inget är så frustrerande som när man inte vet.Sen allt det här mikroskoptjatet, jag är inte dum i huvet (faktiskt) men jag tar det ett steg i sänder, just nu prioriterar jag andra saker, även om dom det verkar som jag går i skogen jämt, och det gör jag varje dag, ozzy är med vid mina fynd, men när det gäller ascomyceter är ingen/inget att rekommendera, då ska man inte andas inte titta, bara krypa, och långsamt försöka plåta:)
De e grejer de:)
Du får lära mig Hans!
Jag vill lära mig, inget är så frustrerande som när man inte vet.Sen allt det här mikroskoptjatet, jag är inte dum i huvet (faktiskt) men jag tar det ett steg i sänder, just nu prioriterar jag andra saker, även om dom det verkar som jag går i skogen jämt, och det gör jag varje dag, ozzy är med vid mina fynd, men när det gäller ascomyceter är ingen/inget att rekommendera, då ska man inte andas inte titta, bara krypa, och långsamt försöka plåta:)
De e grejer de:)
Skålsvampar är en bra grupp att starta med när man tänkt prova mikroskopet.
Om du har ett riktigt mikroskop (med objektbord och belysning underifrån, och objektiv + okular som ger upp till 1000x förstoring), är det naturligtvis synd att inte använda det. Till att börja med behövs inget annat än objektglas, täckglas och en droppe vatten för att titta på preparaten.
Det finns några bra amerikanska hemsidor om mikroskopering, men de är dåliga på att visa de första grunderna - hur man gör preparatet och hur man tittar på det i mikroskopet. Kanske man skulle göra en bildserie…
Karin, det är vansinnigt dåligt med översiktlig och användbar litteratur till skålsvampar.
Jag har ascomycetdelen av Nordic Macromycetes som fungerar någorlunda på vissa släkten, men den är ofullständig, och var dessutom inaktuell redan när den kom ut år 2000, med flera manus som hade legat och väntat i uppemot tio år vid det laget.
Annars är väl fortfarande standardverket Dennis’ “British Ascomycetes”. Den utökade upplagan utkom 1981, och det känns ganska gammalt det också.
Det blir oftast så att jag söker kompletterande källor på webben. Några arter och artgrupper finns bra beskrivna och ibland med bilder hos MycoBank:
http://www.mycobank.org/MycoTaxo.aspx
Jag kollar också den svenska checklistan över ascomyceter:
http://www8.umu.se/myconet/asco/checklist/
mest för att se var och hur arterna har hittats, och vilka tänkbara synonymer som används.
Provisoriska nycklar i pdf-format finns på danska till flera släktgrupper på den här sidan:
http://www.mycokey.com/MycokeyDK/DKpdf.htm
En växande databas med både makro- och mikrobilder finns hos ASCOfrance:
http://www.ascofrance.com/index.php?r=bdd&page=search
I övrigt är det bara att googla och hoppas att det dyker upp något matnyttigt :-)
Så småningom kommer det väl skålsvampar i Nationalnyckeln också. Den som lever får se…
Irene ger bra förslag på litteratur. Jag kan tillägga “Pilze der Schweiz” av Breitenbach & Kränzlin, del 1 (av 6) som jag kamske haft mest glädje av. Annars började jag med de vanliga populärböckerna som fanns på 70talet: Suber, Lange, Nylén… Där fanns en handfull (eller två) skålsvampar inklusive murklor. För mig har det varit viktigt och roligt att hålla reda på ascomyceternas systematik: först indelas de i discomyceter och pyrenomyceter, sen indelas discomyceterna i operculater och inoperculater (om sporsäcken öppnas med ett lock eller en por), sen indelas operculaterna i håriga och släta, skaftade och oskaftade o.s.v….
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
