När jag hittade gammal trådticka förra senhösten, skrev jag här att den luktade och smakade riktigt bra – men var seg! Jag sa då också att jag skulle proväta tillagad trådticka när jag hittade ngn med aptitligt utseende. Så sagt och gjort.
En ung ’hatt’ som fått följa med hem hamnade på en skärbräda och en kraftig kockniv togs fram.
Tickan var seg men det blev iaf två högar med fina små tärningar av den.

Den mindre högen hamnade i en kastrull med lite vatten för att dödas och provsmakas helt utan tillsatssmaker. Smakade bra men var så seg att den inte var tuggbar. Provade också med lite salt, vilket inte ändrade smaken, bara sältan.
Den större högen hamnade i en riktig stekpanna med lite smör. Provsmakningen utföll väl.  Smaken var riktigt god och jag försökte erinra mig de senaste 60 årens alla provätningar. Kom inte på vad smaken liknade mest, inte ens när bitarna saltats en aning.  Provade också med lite vitpeppar, men det gav ingen större förändring.
Men så kom jag plötsligt på vad smaken påminde mig om! Stekt, rodnande flugsvamp, men ännu något godare. Bitarna dock inte tuggbara, men sugbara.!
Ska ta hem några fina ex efter söndan, sista? utställningen, och mala i köttkvarn/köra i mixer. Tror inte mixern klarar jobbet, så det blir nog malning! Kan gå att superfinhacka också, men.. Troligen god köttfärskrydda.
Bilderna rätt ner i stekpannan blev konstiga – men vad gör det!  Hoppas kameran överlevde. På den sista bilden hade också några kantareller hamnat i pannan.  TRÅDTICKAN VAR GODARE!