Vad kan detta vara?
Hittade i en kalkrik betesmark (på Gotland). Möjligen växte de i gamla rester av hästgödsel.
Färgerna stämmer rätt bra med verkligheten, grårosa hymenium och överdel på skålen. Nertill rynkig och klargul. Den största skålen på bilden var ca 2 cm bred. Sporerna är släta, ellipsoida med två stora droppar, upp till 11 x 5,5 my. Parafyser slanka, fint inkrusterade och septerade, de flesta med smalt klubbformiga ändar, några med nästan huvudlika ändar.
Du har så rätt Lena, det är ont om bra litteratur till skålsvampar.
Ett annat problem är att de olika namnen har använts på så många olika arter, så att man inte vet säkert vilket namn som hör till vad. Otidea phlebophora känns i alla fall passande för en rynkig svamp..
Tack Hans! Jag hittade den här Otidea-nyckeln och blev osäker igen..:
http://www.ascofrance.com/images/uploads/docs/6230.pdf
En Otidea-nyckel med mera ingående beskrivningar och bilder till, skulle inte ha varit så dumt.
Jag kommer att skicka kollekten till Karen Hansen på riksmuseet i Stockholm, så får vi se..
Hans v E, jag har i alla fall utgått ifrån att du kan skålsvamparna bättre än jag.
Vad tycker du om Otidea-nyckeln som jag gav länken till?
Jag tycker att den är föredömligt enkel, men beskrivningarna är tyvärr inte så detaljerade, och sporskillnaden mellan phlebophora och concinna är hårfin. Ska man döma efter färgerna som anges där, är det nog snarare Otidea concinna som jag har hittat.
Originalbeskrivningen av O. phlebophora (som Peziza phlebophora) säger att skålens bas ska vara starkt gul och tydligt ribbad, liknande den hos pokalmurklan.
I Fries’ Systema Mycologicum (det verk som sanktionerat namnet) beskrivs Peziza concinna också som klart gul och rynkad utsida, och hymeniet “incarnato-pallida”.
Riktigt förvirrande blir det när jag läser i IndexFungorum att concinna anses vara synonym med cantharella, trots att Fries själv beskrev båda arterna, och cantharella som en helgul och tydligare långörad art…
Jag vet att man inte kan ha allt möjligt, det skulle inte få plats hemma.
Man jag vill att allt ska vara tillgängligt för alla, inte bara för de personer som är knutna till universitet och andra institutioner, som har allt möjligt tillgängligt i bibliotek och på webben utan några större kostnader för dem själva - medan lekmän som vi förväntas betala dyrt för varje liten artikel vi vill läsa.
Jag blir ganska sur när jag tänker på att det i många fall är våra skattepengar som går till arbeten som doktorander och forskare gör - och sen ska vi betala för att få se resultaten också!?
Jag frågar mig varför pengar ska vara en begränsande faktor för vilka som har möjlighet att ta del av den kunskap som finns?
Nja, concinna verkar trots allt något troligare om man går till de ursprungliga beskrivningarna, men det är bekymmersamt med alla olika tolkningar av namnen i släktet Otidea. Hoppas att Karen Hansen lyckas reda ut det till belåtenhet :-)
Såg förresten att Svampstaff rapporterat O. concinna till Artportalen, med bild och frågetecken. Det ser ut att vara samma art och jag tror att han har prickat rätt där.
Otidea phlebophora har en extremt fårad fot enligt bilderna från MycoKey:
http://www.mycokey.com/MycoKeySolidState/species/Otidea_phlebophora.html
(Jens Petersens bild ser ut att vara något annat)
Svampstaff, de ser mycket lika ut, så jag tror att de är samma art (vilken den nu är).
Hans v E, jag tror att det finns olika uppfattningar om vad concinna egentligen är för art (nyckeln i Nordic Macromycetes litar jag tyvärr inte på).
I Otidea-nyckeln som jag länkade till beskrivs den med “hymenium pale beige, sometimes with pinkish tinges” och i Fries’ Systema beskrivs det som “incarnato-pallida”.
Här är Jens Petersens uppfattning:
http://www.mycokey.com/MycoKeySolidState/species/Otidea_concinna.html
En art med citrongult hymenium kanske är något annat ändå - eller en helgul variant?
Fast jag funderar på om phlebophora och concinna rentav kan vara samma art? Beskrivningar av färger och spormått är förvillande lika, men jag har ingen litteratur med ingående beskrivningar av mikrokaraktärer som parafyser och annat.
Jag har ingen tidigare erfarenhet av kontakter med Karen, men har mailat henne och bett om synpunkter, och frågat om hon är intresserad av kollekter från Gotland. Får se om det kommer något svar på det till att börja med…
Jag tittade efter i Karstenia (vol. 4(2), 2008) hur Harmaja ser på de här.
Så här går den makroskopiska nyckeln:
3. Fresh apothecial outside (sulphur) yellow (citrine); (fresh hymenium pale pinkish buff or at least with a rose hue; outside pale brown when dry; rich woods on calcareous ground; with Quercus or Tilia ...; compare also O. phlebophora) - 4
3’. Fresh apothecia possessing other tinges of yellow - 5
4. Apotheica several cm high, more or less elongated, ear-shaped, basally smooth or somewhat rugose - O. concinna
4’. Apotehcia a few cm in diam. at most, truncate (i.e. not elongeated opposite to cleft; a few entire ones may be present in stand), irregular in shape and often laterally compressed, basally more or less ribbed - O. subconcinna nom. prov.
5. Apothecia entire and cupulate, though usually irregular in shape and laterally compressed with age, with basal ribs that may be branched and anastomosed and have pits between (cap 2 cm in diam. at most,; outside and hymenium ochraceous yellow when fresh; outside medium brown when dry; flesh very thin; rich woods in calcareous ground with Corylus, Quercus or Tilia may also be present; on bare calyey mull soil) - O. phlebophora
5’. Apothecia split, basally smooth or somewhat rugose - 6.
I mikroskopiska nyckeln går det så här:
10. Spore length 10-12 um (spore width 5-6 um) - 11
10’. Spore length 7.8-10.5 - 14
11. Most paraphyses straight in mature apothecia (paraphysis tip 3-5 um thick; amber drops very abundant by ectal excipulum in Melzer mounts) - O. phlebophora
11’. Usually most paraphyses cureved apically in mature apothecia, a half of them may be straight at most (amber drops occuring in moderate amounts or lacking in Melzer) -
12. Amber drops present by ectal excipulum in Melzer’s (brownish or reddish particles may also occur) - 13
..
13. Spores 5-6 um wide; most paraphyses cureved apically; excipular incrustations partly melting into amber drops, partly converting into reddish particles in Meltzer’s (paraphysis tips 2.5-4.2(-5) um wide) - O. concinna
13’ Spores ca 5 um wide; roughly half of paraphyses straight; amber drops and abundant brownish particles present by ectal excipulum (paraphysis tips 2-3.5 um wide) - O. subconcinna nom. prov.
—-
Problemet med åtgång till litteratur har jag löst så att jag går in på närmsta universitetsbibliotek vid tillfälle och begär åtgång till e-materialet de har. Det är tillgängligt för vem som helst också utan anknytning till någon institution. Sedan kan man ladda ner rimliga mångder på sitt USB-minne och gå hem och läsa. Hur det fungerar i Sverige vet jag inte, men jag vore förvånad om materielt inte är tillgängligt för vem som helst. Men allt finns ju ännu inte i e-format…
Tack Stefan!
Vilken tur att jag bara har 3,5 mil till närmaste universitetsbibliotek :-)
Ja, ska man följa Harmajas beskrivningar stämmer de flesta kännetecknen bäst med phlebophora - concinna mer spetsörad med slits (och kanske större), fast jag är lite fundersam på hur färgerna beskrivs ändå. Beror kanske på hur gamla de är när de hittas..
Parafyserna är raka, ändarna upp till ca 5 my och inte krökta (se de usla bilderna 1-2). Om “amber drops” är det man kan se som små bubblor i utsidans celler, så är de ganska rikliga (se bild 3, den infällda är med Melzers).
Har ni försökt att ta kontakt med Sven-Åke Hanson här i HBG, han kan det här med sporsäckssvampar och buksvampar. Han har ju rätt mycket för sig men att fråga skadar ju inte.
Kolla “Puggehatten” där finns lite uppgifter om man vill nå honom.
Att sända kollekt och inte få svar är skitdåligt tycker jag lite nonchalant i alla fall och ett svar borde man hinna med även om man inte har tid till att kolla kollektet.
Volymen jag talade om är alltså 48(2), 2008.
Punkt 11’ ska leda fram till tolvan.
Sedan till bärnstensdropparna: om jag tolkar kråkfötterna rätt så avser Harmaja de kristaller i yttersta excipulumlagret som (otydligt) smälter till olikstora guldbruna eller rödbruna droppar efter tillsats av pinfärskt Meltzer. Dropparna ska tydligen också kunna innehålla små färglösa interna bubblor. Främst ska dropparna tydligen sitta i yttersta lagret (textura prismatica) även om de också kan sitta i basluddet som på din bild.
Krångligt, krångligt… Men dina parafyser är onekligen spikraka :)
Vad gäller litteratur: om man söker en universitetskurs, vilken som helst, kan man få en studentmejladress. Har man en studentmejladress kan man få obegränsad tillgång till universitetsbibliotekets elektroniska tidskriftsabonnemang - hemifrån. Åtminstone i Umeå. Plus fri tillgång till SVAR, till diverse elektroniskt kartmaterial m.m. (det sistnämnda dock ej hemifrån). Jag levde detta lyxliv i flera år tack vare en liten kurs som jag hade gått. Nu har de tyvärr bytt system och min mejladress har gått i kvav, och jag lider svårt. Det kan vara värt att söka en kurs bara för det.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
