Det här hittade jag på : http://www.taffel.se
Kopierat.
Det är pulvinsyror, pigment i svampen som reagerar med syret i luften, men blåningen är också enzymatiskt betingad; olika exemplar av samma art plockade på samma ställe kan skilja sig åt högst märkbart i blåning.
Högst troligt ger även blåningsprocesser ett smaklyft. Den blånande sandsoppen är kanske den art som de senaste åren fått uppleva den största statushöjningen just i det att man upptäckt dess förtjänster som torkad. Från en tillvaro i det mediokra tvåstjärniga segmentet, nedklassad till utfyllnads- och blandsvamp på grund av sin något syrliga smak, jämförs den nu med och ersätter till och med kungen av de torkade svamparna: den tyvärr kroniskt giftiga stenmurklan. Även andra blånande arter har fått uppleva en liknande adling.
Gå gärna in och läs hela artickeln där står mycket kemi.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.