Serie 2. Nu bär det av upp på Söderåsen, naturen och vädret visar sig verkligen från sin mest bedårande sida, stannar till vid dammarna i Finntorp för att se om det finns några tuvskivlingar där men det är bara vackert. Inga svampar, så  färden går vidare till en svamprik del av Klåveröds strövområde men där är det också bara vacker. Det är mycket folk ute här och det hörs skratt och stoj fån barn i skogen. Vad härligt att det finns människor som orkar stiga upp tidigt en söndagsmorgon och ta med sina barn ut på äventyr i skogen. Bild 1 Finnorps dammen med rastplats, 2an & 3an från dammarna vi Klåveröd. När jag stoppat ner kameran vakar en stor öring alldeles vid strandkanten, härligt.

Serie 3. Nu måste jag hitta lite frostnupna svampar annars blir det kanske liv i luckan. Vid Vargadalen hittar jag några som jag tror är laxskivlingar men är långt ifrån säker, de är sköra och faller i bitar när jag tar i dem och det klirrar som krossat glas. Lägg märke till lövet långt ner i mitten på andra bilden, det ser ut so en fjäril men är ett löv med ”gallar”. Här finns en liten ”skog” med för Skåne mätt rätt gamla granar, en granplantage som har fått stå orörd.

Serie 4. Jag fortsätter resan genom ett allt mer solbelyst landskap, färgerna fulkomligt vräker sig över mig. Nu närmar jag mig Kopparhatten och jag har tagit mig ner på den motsatta sidan av åsen, den östra, jag stannar till utanför Ljungbyhed och tar en bild upp mot åsen och ler åt de som säger att Skåne är platt och består av leriga åkrar, så fel, så fel. Straxt innan avfarten mot Skäralid stannar jag ännu en gång för att föreviga några frostgnistrande Örnbräken. Sedan är jag inne i bokskogen på väg mot en av mina smått magiska stubbar. Här har jag tidigare hittat minst 5 olika arter av myxomyceter, spänningen stiger

Serie 5. Jodå ”stubben” överaskar även idag, ibland, eller rätt ofta begriper jag mig inte på dessa ”amöbor” bara på några dagar och med kallt och torrt väder har en myxomycet utvecklats här och inte bara på stubben utan på löven och på en pinne alldels i närheten, en Brefeldia maxima, Stubbsmet i ett tidigt stadium.

Serie 6. Några pyttesmå honungsskivlingar, tittar upp ur mossan, det är verkligen ett honungsskivlings år här nere, de finns överallt i alla stadier. Jag vänder kosan mot Skärsdammen och på väg dit så ser jag en myxomycet lyser som en liten nåldyna på ändträt av en låga.

Serie 7. Nu är vi uppe på Kopparhatten med sin vidunderliga utsikt mot öster, långt där borta kan man ana Hörbys kända radiomaster 3-4 mil bort. Lite mer honungsskivling och en liten hätta som vill visa vägen men de har sett sina bästa dagar.

Serie 8.
Jag har bestämt mig för att ta en lång promenad runt den norra delen va Kopparhatten, jag hinner inte långt fören denna skönhet dyker upp en bit upp i en bok någon tofsskivling men den sitter för högt upp för att kolla närmare och riva ner den vill jag så klart inte göra.

Serie 9. I skogen gömslen lyser en vit ticka upp den mörka veden på en boklåga, tyvärr ingen aning om vilken den är, seg, svamplik i konsistensen, ingen lukt och ingen smak, någon som vet kanske.

Serie 10. Korparna snackar och kraxar där uppe i den klarblå skyn och spillkråkan hamrar på en av de många högstubbarna i området och ostronmusslingen börjar växa till, det ser lovande ut för en sen och bra matsvampsäsong .

Serie 11. Det finns en hel del till att rapportera och berätta från denna underbara söndag men det får bli i en annan tråd, den här blir alldeles för lång annars. Vi avslutar denna rundtur med att segla hem på några höstlöv via Skärsån.

fina bilder

verkligen en trevlig liten resa i Skånes natur

den tackar vi för!

Mycket vackert och trevligt Tack.

Instämmer med föregående skrivare men 6:1 är väl i alla fall vårtig röksvamp.
7:3 Vägvisarhättan var kul.

Nej Hans, det är små honungsskivlingar, de ser faktiskt ut så här när de är riktigt små och om jag inte misstar mig så kallas den här arten för mörkfjällig honungsskivling, Armillaria ostoyae.

och inte blir den sämre av dina fina bilder och berättelse, du hade ju kunnat titta in på en kopp när du ändå var i närheten :)

Det var verkligen vansinnigt vackert. Du får mig att längta till Skåne!

Jaha Ingrid T. det hade väl gott för sig om jag bara vetat var
“i närheten” ligger:)

Läckert o o läckra bilder.
Du verkar vara en riktigt bra fotograf.

Kan bara säga en sak: “Wow!!”

:) bugar och bockar ännu en gång.

Är det ingen som vågar hålla med mig om vårtig röksvamp? (Med all respekt för JAS´ fantastiska och vackra bilder).

Men Hans, det ÄR INTE något annat än honungsskivling jag vet att de ser ut som små röksvampar men det ÄR honungsskivling jag lovar. Vårtig röksvamp - Lycoperdon perlatum brukar se lite annorlunda ut “hatten” eller vad vi nu skall kalla knoppen brukar vara bredare än foten även på mycket små ex. och som du ser på “mina” så är det tvärt om foten är mer uppsvälld en knoppen och “vårtorna” brukar inte sträcka sig så långt ner på foten som de gör på “mina” honungsskivlingar vidare så sitter “vårtorna” hårdare fast på dessa små än på den Vårtig röksvampen.
Vore gladare om du hade ett förslag på tickan;)

Tack för en underbar och lärorik resa genom ditt vackra landskap.
Älskar dina bilder och du skriver så medryckande.

Fantastiskt igen JAS!!! :-))

Är också övertygad om att det är vårtig röksvamp på 6.1-6.2.

Tickan är antagligen mjölkticka el. snövit ticka.

Vackra miljöbilder.

Humm, Hans & Tony nu stångas ni med en envis Smålänning men jag är så klart inte sämre än att jag kan vika ner mig men först när jag är överbevisad och det blir jag kanske nästa vecka om de inte har frusit bort. Jag vet var dom var de har sin brevlåda:)

Ett tack skall tilläggas oxå för en gissning på tickan och ett tack till alla er som gillar det jag visar:)