Har lyckats fått tag i en utförlig svampbok om matsvampar som heter Svampar i färg. Författare Bengt Cortin. Jag skulle vilja veta om några av er har erfarenhet av vissa av dessa svampar. Jag har ju bland annat hört att att spindlingar skall man inte äta. Cortin säger dock att de allmänna arterna Rödbandad spindling och Mångkransad spindling är utmärkta matsvampar. Båda är förträffliga steksvampar. Den mångkransade kan man även äta som råkost. Finns det några bland er som har erfarenhet av dessa matsvampar? Har ännu inte provat men tänker göra detta säsong, Några synpunkter?
Cortin tog sitt namn efter cortinarius det sägs att han dog av svampförgiftning,det finns säker fler på guiden som kan bekräfta eller dementera.
Gamla svampböcker ska du SE UPP med det har kommit så mycket nyare rön med all forskning.
Ex svartriska den är borttagen från Finlands lista på svampar som saluförts läste jag. Den orsakar cancer!Den saltade man in!
När är din bok utgiven? På femtiotalet om jag inte har helt fel.
Betrakta den som kuriosa, inte som en svampbok att plocka och tillaga efter. Det kan ju vara kul att se hur klassificeringen ändrats pga att man hittat nya ämnen i svamparna.
Svampgifter är verkligen inte något att leka med.
Bengt dog 1960 förmodligen av lungcancer. Hans dotter Monica Inoloma Cortin har väl sitt mellannamn efter det tidigare undersläktet inom Cortinarius. Bengt avnjöt säkert detta undersläkte också. Tack till Klas och BaWa för att de står upp för spindlingar. Enligt myndigheterna skall vi helt undvika spindlingar och inte tillaga dessa. Jag tror att detta är helt trams och att vi kan förlita oss på Bengts bok och samla in dessa svampar. Dock är det inom detta släkte som inom de andra att det finns bra matsvampar och olämpliga. Lär bara känna dessa!!
Att äta Rozites caperatus( Rynkad tofsskivling), förr spindling, kan ju ingen argumentera emot. Enbart att en svamp ändrar släkte innebär ju inte att den ändrar sin giftighet. Namnet (artepitetet) spelar ju ingen roll, bara hur vi människor under århundranen användt den som föda. Man äter ju inte efter namnet utan vad vi bedömmer som god matsvamp under långvarig erfarenhet.
Ja Klas, så fel jag skrev!! Förr spindling men jag menade nu spindling förr tofsskivling. Fakta kvarstår, vi kan namnge svampar efter senast rönen men eventuell giftighet ändras inte pga detta utan enbart om vi utsätter naturen för speciella utsläpp som kan innebära att svampen tar upp dessa
kemikalier (substanser) i levnadsmassan.
Jag vill bara säga att giftighet inte ändrar sig på grund av nya avancerade analysmetoder. Eventuell giftighet har alltid funnits och man har inte kunnat påvisat detta men folk har alltid ätit dessa svampar. Om man dog vid 60 eller 90 kan ingen tillskriva svampförtäring. Så fortsätt äta deessa svampar om du tydcker om dem.
Vad vet vi om dåtidens svampförgiftningar och om folk dog av det? En del svampgifter lagras väl i kroppen och en del skadar levern som tar stryk sakta men säkert och det kan vi ju idag undvika tack vare nya analysmetoder.
Det gå knappast att lita på gamla “beprövade” sätt, man åt arsenik och bly och en massa anat skit förr som knappast var speciellt bra att stoppa i sig.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.