Humm, det var väl trädet som fälldes och inte stubben, stubben är ju resultatet av att trädet fälldes så stubben födes i det ögonblicket. Stubben kan leva i många år och ge hem åt många varelser men nu är honungsskivlingen där och då går det snabbt mot de sälla jaktmarkerna även för en stubbe. Så jag håller med om att stubben är förloraren i detta slaget.
Det gäller verkligen att formulera sig rätt här!
Ja, självklart var det trädet som förlorade kampen när det fälldes och blev en stubbe. Stubben kan till och med jag se att den står kvar.
Hur stubben lever kan väl diskuteras. Det finns självklart en massa organismer som lever i stubben, men är det stubben som lever? Är det inte organismerna som lever av stubben så länge den fortfarande har något organiskt kvar att leva av?
Om jag har lärt mig rätt så finns det en massa olika organismer som avlöser varandra för att bryta ned de olika beståndsdelarna i trädet.
Otroligt hur en diskussion kan utveckla sig bara för att man uttrycker att man tycker det skulle vara kul att se hur det ser ut till nästa år!
Ja, jag har mycket kvar att lära mig! Det är därför jag håller på att utbilda mig till biolog och går alla svampkurser som finns att tillgå innom räckhåll.
Det handlar inte bara om formuleringen. Vet man inte så mycket kan man fråga – och alla som frågar brukar få svar. Så vet du inget om olika trädarters stubbar och deras liv eller död, så fråga!
Men du slipper fråga – jag ska ändå ge ett ofullständigt men snabbt svar! (Där kan finnas fel, undantag, ofullständig- eller oklarheter m.m., men ändå…)
Olika träd- och buskarter har olika strategier för att fortleva – utöver spridning med frö och klonförökning med avbrutna, rotslående grenar/kvistar, t.ex. med hjälp av vind och vatten.
Tall och gran dör när hela den gröna delen försvinner/avverkas/fälls. Ibland kan granstubbar en tid uppvisa en ”sekundär” tillväxt – man kan se att nya årsringar bildas. Rotkontakt med levande individ ofta orsaken. Abiesarter, t.ex. silvergran, kan skjuta stubbskott och ibland fortsätta klonlivet.
Av lövträden bildar bl.a. asp och andra popplar, prunusarterna (plommon och körsbär) och en del andra släkten rotskott och bildar på så sätt en klon - med identiska genetiska egenskaper. Jag har långt tidigare visat hur man kan se gränserna mellan olika aspkloner t.ex. genom olika lövsprickningstidpunkter, blomningsegenskaper m.m. Beträffande ympningsförädlade plommon och körsbär gäller dock att det är grundstammen som bildar klonen, givetvis INTE den påympade, ”fina” sorten. (Det finns dock också fina, goda, rotäkta sorter!.;)
Flera rotskottsbildare bildar ofta också stam- och stubbskott.
Stubbskottsbildande är bl.a. björkarna, alarna, salixarterna, lind, almarna, sorbus- och malusarter, lönn och hassel.
Linden är praktiskt taget odödlig och så är nästan också sälgen, i ljusa lägen.
Allt detta gäller dock bara om inga insekts-/svampangrepp ändar individens liv!
Sen finns det arter som antingen bildar stubbskott eller dör och så finns det….
Som jag nämnt är ljustillgången av betydelse för överlevnad efter avverkning eller annat ”stambrott”.
OBS att det här är snabbhopsnott och ofullständigt m.m..
Här en redgörelse för skottbekämpning (stubbdödning) med en svamp, purpurskinn, se bl.a. pp 36-38
http://www.bt.slu.se/lt_old/Rapporter/Ra247/Report247.pdf
Bra information! Dock inget jag inte redan visste. Säkert dock trevlig information för många andra.
Frågade jag om vilka träd som dör när man hugger ned de? Om jag hade viljat veta det hade jag säkert frågat. Jag brukar fråga när jag vill veta saker. Det jag funderade på var hur det skulle se ut till nästa år.
Det var väl just den här stubben vi pratade om? Antar att den inte har något eget liv längre då den för länge sedan ser ut att ha slutat fotosyntetisera, klona sig eller sprida sina gener. Men som sagt den innehyser säkert mycket liv. Bl.a. de svampar som vi kan se på bilden.
Först vill jag bara säga att Tina gjorde en söt bild av en redan vacker bild. vajjert!
Sen hoppas jag att ni gräver ner stridsyxorna snart för det finns inget att bråka om. Precis som i världen utanför blir vi osams för så lite. missuppfattningar m.m det är så lätt att göra orden större vad dom är.
Jag tackar Jan A för en intressant inlägg fick lära mig en del där men hur intressant det än är så faller det inte alla på läppen. Thats life!
Jag tycker det är dags att avdramatisera det här och berätta att “föräldrarna” är honungsskivling och “barnen” föränderlig tofsskivling för de mindre kunniga. Det är ju vanligt att man förväxlar dessa två arter.
Dessutom var det värdefullt att Lennart S. kom med förslaget mörkfjällig honungsskivling.
Släktet honungsskivlingar har delats upp i flera (kanske fem) olika arter från att ha ansetts som en art. Det är svårt att lära sig skillnaden på dem. Därför är Lennart S.´s förslag värdefullt.
F.ö. är antagligen de förmodade mörkfjälliga honungsskivlingarna ditplacerade.
Kan du förklara “ditplacerade”, tror du att jag har jobbat stenhårt i PS, eller handgripligen planterat?
Bilden är tagen rätt upp och ner i skogen som den var.
Det är inte jag som skapat famljen.Ansikterna kan jag inte svära mig fri från ;)
Skyll på moder natur.
Men Hans v E, på första bilden är väl dokumentationen klockren! Det arbete som Tina sedan har lagt ner på bilden för att “skoja till det” är faktiskt roligt och lite sött oxå tycker åtminstone jag och det är vi säkert fler som tycker så var inte så torr nu;)
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
