2.
2. Hoppet har tänds då det under natten har töat och jag hoppas att snön har försvunnit på grenarna men ack så jag bedrog mig. Nedstämd pulsar jag ändå lite planlöst runt i snåren, solen skiner och det droppar från grenarna det är dagsmeja och älvorna börjar försiktigt dansa men nere i sänkan bland de täta snåren har inte solen och plusgraderna lyckats så bra. Några tegeltickor och några skålar får mig ändå på bra humör, det finns ändå lite att fotografera och titta på. Talgoxen sjunger sin typiska vårtrudelutt och blåmesen sisar i snåren, det fyller mig med hopp om en varmare årstid.

3.
3. Snåren är täta och det gäller att se upp och ner, snön ligger så djup att stövskaften just räcker till och mycket döljer sig där neri i snön. Området är också fullt med taggiga nyponsnår så man måste vara på allärten. En rödhake följer mig intresserat, lite längre bort skymtar jag den skygga gärdssmygen de djupa skogarnas fågel återfinns överallt i de snåriga områdena runt Helsingborg. Några snurrkrös och gullkrös pockar på min uppmärksamhet, helt tomt på skönheter är det inte.

4.
Det börjar pirra lite i magtrakten, nog borde det finnas trollhand i området och helt kört verkar det inte vara en hel del bara grenar och kvistar finns det och tempen stigar och det droppar från grenarna. I min iver fastnar jag ett nyponsnår, jag gör mig fri och spanar lite intensivare i området, flera skinn hittar jag, de flesta för mig okända.

5.
Fler skinn och mer krös dyker upp i mitt synfält, kanske kärnkrös och blödskinn men ännu inga trollhänder och det börjar bli kallt om fötterna, stövlar är inget bra plagg men området är sankt och jag tror inte att hela området är fruset då det längre port i västersluttningen tränger fram flera källådror som bildar små bäckar och dessa brukar inte vara frusna, inte ens i den smällkallaste vintern.

6.
Rödhaken följer mig troget inte alls rädd han rör sig i min absoluta närhet men varje gång jag tar upp kameran så drar han sig tillbaka in i snåren. På en murken sälggren stöter jag på en ynka liten vinternagelskivling, den lyser som en sol i snåret.

7.
Nu måste det snart hända något för jag tror aldrig att jag har varit i ett område med så mycket kantöron som här, jag har visserligen bara rört mig på några hundratal kvadrat meter ännu men de små händerna borde finnas här.

8.
I området jag rör mig i finns det även en hel del fläder så det är inte bara ögonen som skall vara med utan öronen måste så klart också vara på plats.

9.
Det skall bli mycket intressant att återvända till området när våren är här, det finns säkert mycket intressanta svampar och växter att beskåda i detta område som inte är mer än kanske femhundra kvadratmeter stort och ligger insprängt mellan villor, kolonilotter och ett litet högre område med gräsmark som övergår i ett alkärr och sedan tar havet vid, en liten pärla i Råå samhälles södra del. Lite längre söderut gränsar området till Örbyängars norra del där jag förra året hittade trollhänder.

10.
Så helt plötsligt dyker den första trollhanden upp bara en liten bit ovan den snötäckta marken och nu när ögonen har blivit trollögon så bara är de där fler och fler:)

11.
Jösses nu bara väller de fram, på några få kvadratmeter hittar jag över 40 individer, jag har aldrig sätt på maken. Vilken lycka, en dags tö och jaktlyckan är fullständig.

12. Fötterna känner jag inte längre jag är i en annan värld, jag är trollbunden:). Hit skall jag återvända många gånger det tar knappt 10 min med bil, det är cykelavstånd, här skall jag försöka följa utvecklingen lite noggrannare än vad som varit möjligt uppe på Söderåsen och se vad som händer dessa underbart vackra svampar. Nu lämnar jag området, jag följer den bäck med ”varmvatten” som genomströmmar området. Några gammelpilar har störtat samman över bäcken och bildar hemlighets fulla valv, en svag dimma höjer sig från det strömmande vattnet. Nu blir det fika och en semla med fötterna mot elementet, nu tinar både fötter och själ upp, äntligen har jag fått en svampupplevelse i den som det mig tycks långa vita vintern. Hoppas att även ni har tinat upp lite;).

2:3 skulle kunna vara Auriculariopsis (Schizophyllum) ampla (amplum)!

Hej Hans och god fortsättning. Tack för tipset, jag har kollekt så jag hoppas Sven-Åke har tid att artbestämma det i dagarna.

Det var en häftig resa.
Vilka läckra troll.
Ska bli spännande att få veta vad som döljer sig bakom all snö samt utvecklingen på trollen.

Så härligt att få en ta en tripp ut till krös, skinn och trollhänder, jag längtar till den dag jag kan göra sammaledes. Fina bilder som vanligt med beskrivande text.

Trevlig resa som vanligt.

Underbar inspiration, tack för turen JAS. Regnet har kommit till Tidaholm nu så imorgon ska jag ge mig ut en sväng och vad som komit upp, spännande!

Hej jas på 4 an kan vara vinterskinn

Hej Hans-Åke! På 4an har jag två olika skinn, tror jag åtminstone. Viket av dem syftar du på, har du ett latinskt namn? Söka på “vinterskinn” på googel ger ingenting matnyttigt.

Hej jas Erythricium laetum vinterskinn.Hymenium är rött efter torkning blekt gulvitt det kan mycket väl vara samma skinn

Tack Hans-Åke! Får väl kolla upp detta, har tyvärr ingen “skinngubbe” här i krokarna som kan kolla kollekt men jag tar kanske några ändå lite längre fram. Jag var på platsen i går oxå efter att det fortsatt töat. Kommer en tråd i kväll hoppas jag.

det var mycket kul att se o läsa.
Nu har töandet kommit igång riktigt hät med, det är +3° i dag.
Fortfarande mycket snö att pulsa i, vi har 40 cm kvar.

Den lilla skålsvampen i serie 1 bild 3 är en Kvistskål Hymenoscyphus virgultorum.

Du kanske menar serie 2 bild 3?
Så Sven Åke Hansson har tittat på den nu? Den var alltså betydligt mindre än den ser ut.
(Sen håller jag med Dig om att Emil A inte alls behöver be om ursäkt. Själv är jag däremot tacksam för rättelser.)

Rätt där Hans:) Jag har heller inget emot rättelser, tyckte bara att du var lite hårt i tonen mot Emil men han verkar inte ta det så hårt och hoppas att han fortsätter att besöka oss.