0 510 visningar

18 svar

Svampböcker

Emil A

15 jan 2011 kl. 11:36

Hej, jag är nybliven svamp - entusiast (började på allvar intressera mig först i höstas efter en grundläggande svampkurs) jag har redan gjort ett par inlägg på detta toppenforum.

Nu till saken, jag använder mig för närvarande av ryman holmåsen “svampar - en fälthandbok”.
Jag vill ha mer omfattande litteratur, är det “funga nordicas” tre böcker som gäller då? eller finns det bättre alternativ?

Var får jag tag i böckerna? NHBS? eller finns det någog svensk bokhandel. på svenska mykologiska föreningen verkar de bara ha den om skivlingar och soppar. Jag vill täcka in ascomyceter också.

0

Karl S

15 jan 2011 kl. 17:59

Såvitt jag vet har Funga Nordica bara kommit ut med Agaricales tills vidare. För icke-skivlingar & icke-soppar gäller fortfarande Nordic Macromycetes. Kolla med Sveriges Mykologiska Förening igen om du kan köpa dom genom den.

0

Emil A

15 jan 2011 kl. 18:25

Okej, tack så mycket. Informationen var lite otydlig på annat håll. Det är svårt att hitta lite mer avancerade handböcker när man inte vet vad man ska leta efter, det mesta brukar vara grundläggande guider till matsvampar.

0

klas jaederfeldt

16 jan 2011 kl. 00:12

både funga nordica och de andra böckerna fodras det oftast att du har tillgång till mikroskop och att du begriper dej på att mikroskopiera

0

Mattias, Landskrona

16 jan 2011 kl. 00:21

Hej! Jag skulle också vilja lära mig om svamp men tänkte inte gå ut så hårt så att man måste kolla i mikroskop. Jag har en bok av Bo Nylén “Svampar i Norden och Europa” med 1426 arter beskrivna i text och foton samt ytterligare 404 arter enbart i text. Är det någon som känner till denna bok och som har någon åsikt om dess användbarhet?
Vill för övrigt bara tacka för detta forum och ge beröm för all kunskap ni besitter och för alla vackra foton!

0

"JAS" Helsingborg

16 jan 2011 kl. 11:05

Bo Nylén är ju en aktad mykolog som har skrivit en del böcker om våra svampar. Den boken du nämner har väl några år på nacken och vad som brukar uppstå då är att nya rön och namn om ätlighet och giftigheter m.m. ändras, detta händer hela tiden så det gäller att komplettera och kolla på de olika databaserna och här på svampguiden för att hänga med.Det är inte bara Bo Nyléns böcker detta gäller så klart så det gäller att ha så ny litteratur som möjligt och om det gäller “vanlig” svamplitteratur så är det nog Ryman - Holmåsen en fälthandbok som gäller även om allt där inte längre stämmer heller. Det jag lärt mig mest av de senaste åren är att fota mycket och att lägga ut foton och frågor här på svampguiden samtidigt som jag kollar i min litteratur, mycket lärorikt. Då kan jag ju passa på att tacka alla duktiga mykologer, halvproffs och amatörer som är till så stor hjälp här. Tack, tack :)

0

Emil A

16 jan 2011 kl. 14:59

Jo Klas, även i ryman holmåsen krävs microskopiering för många arter. Jag är beredd att göra det, jag behöver naturligtvis mycket övning men vi har mikroskop på skolan:)

0

Snälla!

Hans v E

16 jan 2011 kl. 15:20

Det heter mikroskopera, mikroskopering.

0

Snälla!

Emil A

16 jan 2011 kl. 15:35

Okej, mikroskopering. Jag ber om ursäkt.

0

Monica A

16 jan 2011 kl. 15:53

I ett första skede tycker jag man kommer långt med Ryman&Holmåsens “Svampar” och Nyléns “Svampar i Norden och Europa”. De kompletterar varandra bra. I båda finns mängder av föråldrade svampnamn, så det får man kolla upp på annat håll. I R&H finns flera nycklar och beskrivningar av släkten. I Nylén finns fler bilder att jämföra med. Svampar som inte finns med i R&H kan finnas i Nylén och vise versa. Så har man båda kan man komma långt!

0

Snälla!

"JAS" Helsingborg

16 jan 2011 kl. 15:56

Be inte om ursäkt Emil, det är inte det lättaste att veta vad allt heter och hur saker stavas korrekt. Jag tycker att mikroskopiering låter mycket bättre och antog att det hette så innan jag fick lära mig vad som är rätt!? Du låter som om du är en rätt ung förmåga, vad och var pluggar du?
Och till de äldre mykologerna vill jag bara säga. Var rädd om de yngre förmågorna som dyker upp och låt inte Bengt Sändh får rätt om att mykologer är ett surt släkte;)

0

Snälla!

Håkan Bråkan

16 jan 2011 kl. 16:32

Helt rätt JAS. Vi ska vara rädd om “våra” ungdomar. Jag har lite samma problem (ofta mycket mer) med vissa inom botaniken.

0

Snälla!

"JAS" Helsingborg

16 jan 2011 kl. 16:38

Vad tror du Håkan? Är auktoritärerna rädda att bli omkörda eller påkörda;)

0

Snälla!

Emil A

16 jan 2011 kl. 17:18

Tack för tipsen Monica.

Tack för försvaret JAS (inte ens word kan stava till “mikroskopering”). Jag blev lite besviken på den hårda tonen i Hans v E:s meddelande men jag har ingen som helst lust att bråka om sådana småsaker.

Ja jag är ganska ung, vad var det som avslöjade mig? ;)

Jag är 24 år och läser “Ekoplogiprogrammet” i Skövde, efter det ämnar jag börja läsa i Uppsala, jag har alltid velat arbeta med växter men i höstas gick jag en svampkurs och då fick jag upp ögonen för svamparna. Så nu siktar jag på att bli mykolog. Vet inte exakt vilken svampgrupp jag ska fokusera på än, av den anledningen ska jag spendera kommande vegetationsperiod i svamparnas tecken.
Som det ser ut nu så tror jag mest på att syssla med växtpatologi. Det verkar rimligt, helst skulle jag väl jobba med att leta skålsvampar men.. hjälpa skogsindustrin känns mer lukrativt. Om ni har några andra ideer så är jag öppen för förslag och tips.

0

Snälla!

Håkan Bråkan

16 jan 2011 kl. 17:58

jo, ja inte skall du fråga mig om råd Emil. det verkar dock som du har kommit en bit på väg . kan bara önska dig lycka till på vägen.
Vad gäller din fråga JAS så tror jag “mina gudar” inte är rädda för det. De klarar helt enkelt inte av felaktigheter och det är väl det som gör de så duktiga inom deras gebit. observera att jag inte sparkar på någon utan hoppas bara att vi kan leva och lära av varandra på denna underbara sajt.
Och titta vad jag kan ;)

0

Snälla!

Emil A

16 jan 2011 kl. 18:03

Tack Håkan. Vi får se hur det går för mig.
Här finns mycket att lära, det är ett som är säkert.

0

Emil

Irene A

16 jan 2011 kl. 18:20

Det är svårt att sia om möjliga arbetsuppgifter i framtiden.
Vad jag förstår, råder det en skriande brist på taxonomer inom svampvärlden, men sen är det väl mest en politisk fråga vart det bär hän och om det finns tjänster att tillgå..
Det är förstås ett arbete som kräver intresse för djupdykningar i de gamla mykologernas beskrivningar, och tolka dem och alla tänkbara synonymer :-)
Om du kan skapa lite kontakter i Uppsala (t.ex. inom SLU och Artdatabanken) så kanske det klarnar vad du kan satsa på.

0

Emil

"JAS" Helsingborg

16 jan 2011 kl. 19:35

Tja Emil, för det första så är det inte så många äldre som heter just Emil;) sedan var det det där med “jag behöver naturligtvis mycket övning men vi har mikroskop på skolan:)” och så en magkänsla hos mig:)
Jag hoppas innerligen att politikerna får upp ögonen för vad vår natur är värd och vilken oerhört värde svamparna har för skog, örter och odlade grödor och jag håller tummarna för att det kommer att skapas en del arbetstillfällen inom denna nisch för det kommer att behövs skulle jag tro för att komma tillrätta med en hel del problem inom skogs och jordbruk. Det skulle inte förvåna mig om det visar sig att svamparna kan hjälpa till i betydligt större utsträckning inom miljöarbetet oxå.
Och jag håller med om vad Irene skriver. Det finns förresten en hel del intressanta rapporter om svampar från just SLU att hitta på nätet.

0

Emil

Emil A

16 jan 2011 kl. 22:54

Jaså taxonomer är det brist på, det låter intressant. Jag ska läsa vidare och testa mig fram, jag längtar till SLU där jag äntligen kommer få läsa kurser som jag verkligen vill läsa och träffa “svampfolket”.

Bra jobbat med magkänslan där JAS :)
Ja, tänk vad mycket svamparna gör i naturen. Något som skulle vara intressant att forska om är mykorhiza. Jag är övertygad om att de flesta växter blir försvagade utan symbios med svampar.
Förra sommaren lät jag två identiska plantor av Opuntia ficus-indica stå ute. Den ena i ett stort lerkärl och den andra nedplanterad i jorden. När sommaren var till ända hade den som fått leva på friland vuxit mer än dubbelt så mycket som den i lerkärlet.
Detta kan ju naturligtvis ha att göra med att förhållanden i marken är stabilare än de i krukan men mycket är nog tack vare symbios med olika organismer i jorden. Tänk vad lite vi vet om vad som försiggår under ytan.

Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan

OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Du är inte inloggad, men kan svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan ändå genom att fylla i formuläret nedan. Är du regelbunden besökare på svampguiden kan du skapa ett konto för att slippa fylla i namn och säkerhetsfrågor varje gång du postar ett nytt inlägg. Välkommen att logga in eller skapa nytt konto. Det är gratis!
Välj bild…
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
Available in Google Play
Rekommenderat Svampguiden rekommenderar Kaffe.se för dig som vill ha riktigt gott kaffe med dig ut i svampskogen
Ny Version! Svampguiden+ är en ny och uppdaterad app för iPhone och iPad som nu äntligen också finns tillgänglig för dig som har Android!
Svamptork finns att köpa på svamp.se
Identifiera arter med hjälp av kameran i din iPhone