Det gäller väl bara att göra så gott man kan för att få till bra bilder där man kan känna igen svampen trots det lilla formatet och begränsningen till 3 bilder..

Jo, men jag har sett att många alltid gör på ett visst sätt (Michael Krikorev t ex), det borde finnas någon tanke/åsikter bakom?

Man bör väl försöka fånga svampens olika karaktärsdrag på bilden/bilderna. Hittar man fler än ett ex så kan man ju samla allt på en bild, hela svampen inkl. hela foten, jag brukar dela hela svampen på längden så får man ju två, en utsida och en insida om du förstår vad jag menar med det och man kan ju dela en hatt oxå så får man en överdel och en underdel och så kanske några hela ex i olika storlekar.

Fina exempel, JAS!

Själv tycker jag också att det är bra att få med flera utvecklingsstadier och se såväl ovansida och undersida, som miljön de växer i.
Men när man samlar många exemplar i en bild som bara får vara 500x500 pixlar, tycker jag ibland att det kan vara problematiskt att se alla viktiga detaljer.

Så man får väl avgöra från fall till fall om man ska komplettera/ersätta med närbilder, eventuellt med något som visar storleken på svamparna.

Ibland går det inte att känna igen en art utan mikroskopiska detaljer heller.
Jag har lagt in en trio bilder av Inocybe stellatospora, kolla det som exempel.

Fast bäst lämpad att svara på frågan är väl Micke själv..

Bra svar, tack tack. Ser ibland framför mig hur det någonstans sitter en gammal mykolog och fnyser högt åt mina bilder, men det kanske går att undvika.

Caspar: Låt dem fnysa i sånt fall! Varför bry sig om sådant????

PÅ tal om gamla mykologer så finns lite läsning i ämnet från denna tråd.

http://svampguiden.com/forum_visa.asp?inr=194421&fnr=1&sok=nya&Start=0&Offset=50&5

Hej Caspar, det finns ingen standard eller färdiga riktmärken för en bra fotodokumentation av svampar, men här är några tips:

Försök att få med både unga och gamla fruktkroppar, samt både över och undersida på dessa. T.ex. en ung & en äldre brukar jag lägga ned bredvid varandra så man ser undersidan av hatten (se bif. bild 1). Använd gärna reflektorskärm för att ljusa upp skuggade partier, t.ex. på skivorna.

Ta endast med så många fruktkroppar som behövs för att visa variationsbredden och de detaljer du vill få med. T. ex är två fruktkroppar som ser likadana ut överflödigt om de är fotograferade från samma vinkel. Jag brukar hålla mig till max 3-5 fruktkroppar per bild för att kunna komma så nära motivet som möjligt. Ibland kan man behöva fler fruktkroppar för att visa hela variationsbredden.

Hittar jag bara 2 fruktkroppar brukar jag lägga den ena (bild 2), och hittar jag bara en fruktkropp tar jag två bilder, en liggande och en stående och lägger ihop dem bredvid varandra i ett bildbehandlingsprogram (bild 3).

JAS exempel med genomskärning + över och undersida på unga och äldre fruktkroppar är exemplariskt och det bästa alternativet för dokumentering. Tyvärr är jag själv lite för slö för att göra detta konsekvent med alla svampar jag hittar, utan brukar bara ta svampar i genomskärning då jag vet att det är (eller misstänker att det kan vara) en viktig karaktär för arten.

Irene har en viktig poäng: Man vill få med alla detaljer som är avgörande för att kunna känna igen arten (oavsett om det är mikro- eller makrokaraktärer). Tyvärr är det inte alltid så lätt att vid fototillfället veta vilka karaktärer som är viktiga att fånga om man inte kan artens viktiga kännetecken. Då är det bra att följa JAS exempel: olika stadier, över- och underifrån samt genomskärning.

Använd så långt skärpedjup som möjligt så att alla delar av svampen har fokus och blir skarpa. Har du ställbar bländare använd t.ex. bländare 16 eller 22 (och ett stativ eftersom slutartiden blir lång).

Hoppsan !
Jag / vi som inte är proffsfotografer då, skall vi strunta i att rapportera ?
Skall göra mitt bästa och i.a.f ta bilder på både över- och undersida hädanefter :))

Tack för det uttömmande svaret lägger till tråden i bokmärken