fyller det skånska landskapet där sädesfälten, betorna och bondbönor spirar, där rapsfälten doftar honung och påminner om den svenska flagan där de lyser gula mot den klarblå himlen, här där de majestätiska kandelabrarna bildar täta alléer, som leder in och ut ur hemligt dunkel, här i det öppna landskapet finner jag ro.
2.
Fågelsång som vi upplever som avkoppling för våra stressade sinnen fyller de gyllenfärgade trädkronorna och de prunkande buskarnas revir i dalen där det livgivande vattnet nått en bit på sin resa ut mot det stora blå. Som vanligt så kan vatten dölja saker för våra ögon om vi inte tittar ordentligt finner vi intet men jag fann mina första fynd av Bäckspik, Cudoniella clavus.
3.
Inte bara vattnet döljer hemligheter även en gammal allåga kan ruva på mystiska ting som denna bit ”kladdkaka” en sporklump? Fylld av skalbaggar spröd som sammanpressad jord, vad kan det vara? Så detta turkosfärgade mögel på gulfärgad ved, så underligt och i luften den dunkla doften från Myskmadran, Asperula odorata som också ruvar på glömda hemligheter.
4.
Vid en av mina favoritlågor, inte det minsta synbart liv av myxomyceter, vilket är märkligt då jag tidigare år funnit flera arter här vid den här tiden på året. Nu fanns där en liten skålsvamp tror jag men ingen aning vad denna lille krabat kan heta däremot fanns det något som jag känner fast idag ikläd en grotesk skepnad, Ollonhorn, Xylaria carpophila.
6.
Så äntligen en slemsvamp men inget att hetsa upp sig för men den bekräftar i alla fall att det inte är helt hopplöst, det är väl en som nästan alla skogsvandrare har sett men man kanske inte vet vad det är, Vargmjölk, Lycogala epidendrum som även den är mytomspunnen. Ovanför lågan lutar sig klipporna ut beredda på ett språng ner i Skäralidsbäcken, ravinen här kan också stoltsera med bland dem hösta Strutbräken, Matteuccia struthiopteris i landet, de högsta är i min längd alltså ca 185cm över havet. Om man väl kan ta sig fram till dem utan att sjuka ner i dyn så känns det som man har förflyttat sig åtskilliga år tillbaka i tiden.
STOPP, det blev fel text. här är den rätta.
5.
Trots att naturen visar upp sig från en av sina bästa sidor så är svamptillgången i det närmaste obefintlig så jag får nöja mig med det andra som moder jord bjuder på och det kan i många fall räcka väldigt lång. Lite Brännmossa, Cerátodon purpúreus som när som helst skall blomma, en Forsärla, Motacilla cinerea, en hane som ivrigt far fram och tillbaka mellan det strömmande vattnet och sin ruvande maka, så den vackra Gulplister, Lamium galeobdolon som är vanlig här.
7.
Ytterligare en skål som jag tror är några Flatskålar, Peziza repanda flankerad av fjolårets Bukettullklubbor, Metatrichia vesparium. Vid sidan om i den våta marken en växt som jag inte har en aning om vad den kan heta och över vattnet svärmar vad jag tror är någon Plecoptera, inte bara forsärlan jagar den utan småöringarna hoppar febrilt efter dem.
8.
Längre upp längs bäcken möter mig det gyllene ljuset, jag blir sittande som förtrollad på en sten i bäcken och känner mig lite som näcken, fast jag varken kan spela eller är naken och inte är jag den som förtrollar utan den som blivit hänförd av det vackra. Tanken på att smyga här en tidig morgon med mask i fickan och ett 5 meters teleskopspö får mig nästan att skita i att det är ett naturreservat med fiske förbjudet. Ack vilka fina tre hg. öringar jag skrämmer iväg när jag smyger min nära vattnet och råkar göra en oförsiktigrörelse
9.
Man skulle lika gärna kunna agna med någon av de många flygfäsarterna som svärmar i området, här en som jag glömt namnet på. Lite torr i munnen av allt smygande jäms med bäckens lite steniga stig så tar jag några vackra Harsyra Oxalis acetosella och så hittar jag den vackra lilla Ekbräken - Gymnocarpium dryopteris.
10.
Den steniga marken övergår i en vitlöksdoftande lund där gommen ännu en gång får sig en smak bit av vad moder jord kan bjuda på, så här långt bort i dalen har jag inte varit tidigare och jag blir inte besviken på vad jag hittar bara på att jag inte varit här innan men det glädjer mig att området fortfarande har nya saker att bjuda på. Ramslök Allium ursinum är både en god smakförhöjare och en vacker växt utom när den är angripen av vad jag tror är rostsvampen Puccinia lagenophorae.
Godmorgon på er där ute:)
Nu har vi fått 50 mm. regn på en vecka och det lovas varmare så förutsättningarna för att det skall börja hända lite i de skånska skogarna är utomordentligt bra, synd bara att man då skall åka och jobba och inte är tillbaka fören det har torkat ut igen.
Och jag tror inte på något av era förslag på växten i 7an, den är/var ca 30cm hög och blommorna ÄR i stort sett utslagna!
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.