Har lite funderingar angående konstgödsel och ängssvampar. Överallt läser man att de är extremt känsliga för konstgödsel… t.o.m att en enda näve konstgödsel skulle kunna slå ut svampfloran för all framtid. Min fundering är då hur länge den negativa effekten av konstgödsel sitter i? Tänker om en bonde på 40-50-talen konstgödslade några år…. är det fortfarande “dött” på dessa marker? Kan svamparna komma tillbaka om markerna börjar skötas på så kallat traditionellt sätt? Någon som har några tankar om detta?
Det är inte bara konstgödsel som skadar ängsmarker. Övergödning överhuvudtaget är lika illa, andra faktorer är förstås plöjning eller igenväxning.
Annat som påverkar mikrofloran och därmed svamparna i betesmarker kan t.ex. vara avmaskningsmedel.
Jag vågar inte gissa vilken påverkan (eller brist på) som är värst.
Jag har i alla fall exempel på att några decennier av “rätt” skötsel (bortforsling av gräsklipp, eventellt lite kalkning, men absolut ingen gödsling), kan få den mest triviala gräsmatta att börja uppvisa vaxingar, noppingar, jordtungor och små fingersvampar, så före detta ängsmarker borde ha minst lika bra chans att återhämta sig på samma tid.
Tack för svar :)
Jo jag vet att det är mer saker som påverkar negativt…Ett av de största problemen idag måste nog vara bristen på skötsel och fragmenteringen. Men tanken jag hade var om det är kört om konstgödsel använts för all framtid eller om det kan återhämta sig. En utmagring på mark går ju fint o arter kan börja ta sig tillbaka tex på gräsmattan som du nämnde ... men hade det gått om den konstgödslats för säg 50 år sedan?
Jag kan inte tänka mig att det finns några effekter kvar, ifall det har gått 50 år sen ett område har konstgödslats.
Felet med konstgödsel kontra naturgödsel är ju att det ger ett stort kväveöverskott, men utan att gynna mikrolivet i jorden. Därför bidrar det till snabbare urlakning av marken, försurning och övergödning av vattendrag.
Försämrade förutsättningar för mikrober (bakterier, nematoder och annat) kanske egentligen är det som missgynnar ängssvamparna mest? Jag har inte hittat så mycket att läsa om det, men man tror ju nu att de är beroende av någon slags symbios med ängens växter (speciellt mossor), och där kanske mikroberna spelar en viktig roll.
Jag brukar följa några amerikanska svampforum också, och har lagt märke till ett konstigt fenomen: De svampar som vi hittar i traditionellt skötta ängsmarker hos oss, växer där i skogsmark, ofta täta lundar utan tillstymmelse till markvegetation. Hur hänger det ihop?
Detta är en jätteviktig diskussion. Jag har länge varit fundersam på avmaskningsmedel, som Irene skriver om. Varför hittar man så sällan änschampinjoner i beteshagar längre?
En annan oro är rötslamsgödsling. Att rabbla upp alla skumma kemikalier som det innehåller skulle fylla hela sajten. Hur de påverkar svampens tillväxt är ju knappast någon som vet. Inte heller vilka av dem som anrikas i svampen. Kadmium är väl kanske det som man vet mest om (champinjoner). Kadmium finns i mycket högre halter i rötslam än i konstgödsel.
En sak är säker. Jag rekommenderar aldrig folk att äta nejlikbroskskicling från annat än naturliga gräsmarkeer eller gamla gräsmattor. Slam används ofta i anläggningsgjord.
Nu blev jag lite nyfiken - finns det även restriktioner eller rekommendationer för hur man hanterar stallgödslet?
Jag har läst om ett biotopskyddsområde på Gotland med sällsynta svampar och insekter (Roleks, hästbete), där det är förbjudet att använda avmaskningsmedel medan djuren går där.
Vad jag förstår är det en generell regel i bevarandeplaner för betesmarker som utvalts som Natura 2000-områden.
Jo, all naurbetesmark och slåtterängar har ju mer skydd/regler. Speciellt de med “särskilda värden” som det heter. Som du skriver förbud mot avmaskning , sen tillkommer förbuden : Sprida kemiska växskyddsmedel, gödsla(även med stallgödsel), kalka, konstbevattna,ta täck på sten eller jord, utfodring (hö-spill gödslar). Och den luddiga regeln : Förbjudet att utföra andra ågärder som kan skada natur och kulturmiljövärden. Sen får varje “objekt” en egen åtgärdsplan som kan skilja sig lite åt beroende av vad man vill skydda/bevara.
Ang gödselhantering finns en hel uppsjö av olika regler och förordningar ...
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
