Fram till i morse kände jag inte ens till att det fanns någonting som kallades “snylting”. Jag vet att jag har sett kraftigt angripna svampar som luktar så att det kan fylla en hel glänta och jag har sett Karl-Johan som har haft en större fläck av vitt “mögel” som jag antar är snylting - men jag blir också lite konfunderad när jag läser på forumet.
Hur känner man igen en Karl-Johan som inte är så angripen? Det talas om “gula fläckar” på hatten, kan någon beskriva lite mer ingående hur de ser ut? Blir alla snyltingangripna Karl-Johan uppsvullna om foten och deformerade som ett förstadie?
Tog med mig ett exemplar hem för att fota som jag antar är snyltingangripen, är den det?
Jag tycker att det nästan behövs lite snylting för att dessa svampar smakar helt enkelt bättre och mera.
Men vad säger ni nu? Är det bara nybörjare som resonerar så?
OBS! det skulle aldrig falla mig in att äta en svamp som luktar och smakar grönmögelost eller något åt det hållet. Men även en snyltingangripen svamp i tidigt stadium är värd att först “undersökas” för att sedan eventuellt hamna på matbordet. Eller?!
Magont?!
Återstår ännu för mig att få. Ser fram emot det. :-/
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.