Jag går i dessa dagar och grunnar mycket på hällmarkstallskogars naturvärden. Helt vanliga hällmarker på kalkfattig berggrund, ibland till och med utan större inslag av urgamla och döda träd. Sedan jag började intressera mig för taggsvampar för några år sedan har jag ofta noterat rödlistade arter just på hällmarker. Ändå tycker jag att det mest är tallskogar på sandiga marker som brukar framhållas som värdefulla svamphabitat. Är hällmarkstallskogarna underskattade i detta avseende? Eller är det bara så att de diskuteras mindre för att de inte hotas av avverkning?

Här i Västerbottens kustland, där vi har gott om hällmarker, planeras också för en hel del vindkraftsprojekt. Kraftverken måste ju placeras högt - vilket ofta är på hällmarker. Borde hällmarkernas roll som svamphabitat framhållas mera i sådana sammanhang? Eller är sandhedarna så överlägsna att vi kan offra hällmarkerna?