Håller med dej, men alla är vi nybörjare någon gång. Själv plockade jag svamp i 4 år innan jag vågade börja smaka på dom.
Tur att detta forum finns. Det har hjälpt mej mycket. I dag äter jag många olika svampar. Mina favoriter numera är rökslöjskivling och föränderlig tofsskivling å det kan jag lova tog ett tag innan jag var säker på att jag hittat rätt.

Håller med dig, många verkar ha glömt att de oätliga svampar är betydlig fler än de ätliga.Plus, att många arter är svåra att känna igen och dubbelgångare är många.Experternas svar är ibland lätta att bli feltolkade, man vet ju inte vilket svampkunskap den som ställer fråga har.Tycker att ibland kan man bli ivaggad i en falsk säkerhet.Risken är stor att en svamp som inte finns med i boken hamnar i grytan.Svampar är inte demokratiska, man kan inte rösta fram de ätliga.Under mina svampkurser har jag hört om många missoden.Så jag är alltid försiktig i mina svar.Bättre en svamp i sopkorgen än en man på sjukus.

Jag har själv lite problem med att “tolka” vissa svampar- texc rimskivling som alla pratar om tycker jag påminner starkt om ett flertal svampar som INTE är ätliga- samma med vaxskivlingarna- de är luriga att verklien känna sig säker på att det är rätt svamp man funnit- vilket då tyvärr gör att jag låter bli att plocka dem , rotts att jag är 80% säker på att det är vaxskivling. Samma problem har jag med kremlorna-de finns så många och de är så lika- vissa är giftiga och andra inte hur sjutton vet man vilka som är vilak, dessutom kan de ju ha vilka färger som helst nästan…

Ännu mer oroväckande tycker jag det är med alla svampplockare som INTE har hittat hit, som inte har gått någon svampkurs eller varit med på någon utställning eller exkursion och ställt frågor, utan litar på gamla “sanningar” (som med tiden brukar bli rejält förvanskade) och felaktiga rykten om svampars ätlighet. Lite av detta kan man ana i en del frågor som ställs här.

Ännu värre är det med dem som inte alls bryr sig, utan bara plockar och lagar till det som finns. Jag har sett hårresande exempel på det också.

Kan då någon svara på om det finns en oätlig stolt fjällskivling, en egen art som växer på kompost?

Ja, Rodnande fjällskivlig, Oätlig.
Liknar Stoltfjällskivling men den växer gärna på kompsthögar och i rabatterna.

Är det stolt fjällskivling, den med bruna vattringar på foten, så växer den gärna på kompost eller annan näringsrik mark. Jag hittar den ofta i nässelsnår, och den är ätlig.

En annan art som står nära den rodnande fjällskivlingen (utan vattringar på foten) och växer i trädgårdar och kompost, heter numera Chlorophyllum brunneum, och har misstänkts vara giftig. I det släktet finns en annan (grönsporig) art som är känd som giftig, Chlorophyllum molybdites.
Det är inte klarlagt vilken art det är som har orsakat förgiftningar, och alla arter i släktet bör betraktas med misstänksamhet, bl.a. för att de kan vara ganska lika varandra till utseendet.

Är lite inne på samma sak som Irene att så många inte hittat hit.Det är många som “bara plockar Kantareller”. det är kanske tur i sig.Hur sprida info om denna sida? Jag har bara stött på en person som känner till den.
Hade här om dagen en Iransk tjej med mig i skogen.Hon hade aldrig ätit Svenska svampar förut. Hon blev så förtjust i rå Karl.Johan att jag blev nästan tvungen att gömma svampkorgen.Hon visste inte att det finns mycket giftiga svamparhär.

Det skulle vara intressant höra med Giftcentralen om hur många blir svampförgiftade i Sverige varje år.
För några år sen var de ganska många.
Svampvänner hade då en giftsvamp kväll där föreläsaren kom just från Giftcentralen.

Tack för svaren! Ja det är den som har den bruna vattringen på foten jag tänker på. Brukar komma rikligt på grannens kompost ( gräs och trädgårdsavfall) och vi har då ätit den i flera år. I år fanns den t.o.m en bit upp i skogen.

Så sant, Tina!
Merparten av de allvarligaste förgiftningarna i Skandinavien på senare år har drabbat thailändare som har en lång svampplockartradition i hemlandet.
Intet ont anande plockar de och äter vit och lömsk flugsvamp som är förvillande lika de slidskivlingar som ofta odlas och äts i Asien.

Du kan ringa till Giftcenrralen o fråga de svarar på alla frågor, men de har inte mycke statestik.

Irene:

Ännu värre är det med dem som inte alls bryr sig, utan bara plockar och
lagar till det som finns. Jag har sett hårresande exempel på det också.

Allvarligt talat, finns det verkligen sådana människor? Man tycker att det borde självsaneras ganska snabbt s a s om man plockar svamp på det sättet..

Själv är ju nog snarare för feg; är livrädd för att förstöra kroppen för liver (eller t o m stryka med) för några ynka svampars skull..

Tror nog också att det sker en viss självsanering, antingen genom att folk hamnar på sjukhus eller får avsmak för svamp för all framtid.

Jag kan berätta om en granne som lagade till svamp åt sitt barnbarn. Han var väl ca 10 år och hade varit ute i skogen själv och plockat en kasse med svamp. Han kom hem och bad sin mamma laga till dem åt honom så att han fick smaka, men hon vägrade, så grabben knallade vidare hem till mormor som var mera tjänstvillig. Ingen av dem hade en aning om vad det var för svampar i kassen, men hon tog upp ett par nävar svamp, tjoffade dem i stekpannan, stekte dem en stund och lade upp röran på en tallrik. Han tyckte inte att det var särskilt gott. Sen fick han veta av sin mormor att jag nog kunde lite mer om svamp, så han gjorde om försöket och plockade väl ungefär samma svampar. Sen kom han hem till mig med kassen och frågade om de gick att äta. Där fanns mest snoriga björksoppar, några pepparriskor samt några maskätna sandsoppar. Inget giftigt, men föga aptitligt.

Det här var visserligen för ca 20 år sen, men jag är säker på att det fortfarande finns människor som har svårt för att ta till sig information eller är svåra att nå av olika skäl.