Fann idag dessa taggsvampar. I färg och storlek ser de ut som röd taggsvamp. Men samtliga av dessa svampar har en ihålighet, en tratt, på samma vis som t.ex. trattkantarell. Vissa av svamparna har taggar ner på foten, andra inte. Svamparna växte allmänt i en och samma ekskog.
Jag kan inte finna något liknande i min egen svamplitteratur. Vet någon här på forumet vad det är jag har hittat?
Artbestämningshjälp, röd taggsvamp av trumpettyp
OM det nu är H. umbilicatum (det var bara en gissning, så lita inte på det) så är tydligen “navlad taggsvamp” föreslaget som svenskt namn.
Men kanske är det vanlig H. rufescens med lite märklig form. Eller nåt helt annat.
Hatten ser väldigt brun ut på min skärm, nästan som trattkantarell. Stämmer det med verkligheten.
Var foten lika ihålig på alla exemplar?
Efter ytterliggare sökning på litteratur har jag lyckats få fram att denna art räknas in under samlingsnamnet Hydnum rufescens coll. dvs röd taggsvamp. Svampen är också ätlig och god.
Men jag finner i princip ingen svensk litteratur om denna svamp. Är den ovanlig i Sverige?
Kapten Hammock,
färgen på korten är lite missvisande. Hatten på svamparna är rödgult till gulbeiget färgade. De är samtliga mer eller mindre ihåliga. I skogen där jag fann exemplaren fanns det betydligt fler av dessa taggsvampar. De växte sporadiskt över en yta på ca 80 x 30 m. Samtliga var av samma typ, dvs trattformade.
Hydnum umbilicatum är en amerikansk art som sannolikt inte finns hos oss.
Däremot är släktet Hydnum mycket komplext och långt ifrån färdigutrett. En undersökning med mycket begränsad geografisk spridning (Spanien och Kroatien tror jag), visade att rufescens-gruppen bestod av minst 6 olika arter. Vi har säkert ytterligare några nordliga former.
Dags att någon tar itu med dem och deras DNA, tycker jag.
Spanien och Slovenien var undersökningen ifrån. Till den hade hämtats några amerikanska kollekter som jämförelse.
Här har jag gjort ett försök till släktträd med de DNA-sekvenser som funnits tillgängliga på GenBank (Bild 1). Det visar vilken röra det är med artbegreppen och tolkningen av de olika arterna.
Varför finns t.ex. ingen sekvenserad amerikansk Hydnum albidum (som ursprungligen beskrevs från Nordamerika)?
När jag tittar på DNA-sekvenserna visar det sig att olika delar av dem återkommer kors och tvärs mellan de olika grupperna, något som gör släktet nästan omöjligt att gruppera i enskilda arter (och gör sanningshalten i ett släktträd tveksam också).
Bild 2 visar ett avsnitt av dem.
Man kan t.ex. se att en dansk och en estnisk kollekt av rufescens är samma art, klart skild från alla andra kollekter, så vad är det för art? Den finns längst ned i “släktträdet” i första bilden.
Det som behöver göras, är bl.a. att studera alla kollekter närmare, beträffande sporform och sporstorlek, miljö, färger, struktur på taggarna etc, och försöka se vad de olika sektionerna i DNA-sekvenserna har för inverkan.
Hydnum DNA
Jag gillade särskilt titeln “rufescens mess” i släktträdet. Den tycks vara användbar…
Utdraget från SMT som Elisabeth länkade till var det jag hade i huvudet. Brukar hitta små och kraftigt navlade rödgula taggisar i en ekrik skog som jag besöker rätt ofta. Det är ganska gott om dem där, men jag har aldrig sett några med så ihålig fot. Dessutom brukar de inte ha nedlöpande taggar. I samma skog finns även en del rödgula med mer “normalt” utseende. De “navlade” hittar jag uteslutande i ekdominerade partier, medan de “normala” kan dyka upp lite varstans.
Oj, vilken soppa… Tackar hjärtligt för ditt bidrag Irene. Jag visste inte att det var så stor variation inom släktet, spännande.
Att svampen jag hittat inte är någon “vanlig” rufescens är väl inte troligt. Svamparnas morfologi är helt enkelt för säregen och då svamparna växte allmänt över ett större område borde det inte röra sig om någon individuell säregen variation av arten heller, eller? Önskar någon som arbetar inom mykologi prov på svamparna för att vidare undersöka och klassificera dem så skickar jag dem gärna.
Kan tillägga att de är plockade på västkusten förresten.
Johan, dina taggsvampar från den miljön är klart intressanta, och jag tycker att du ska lämna några torkade exemplar till Ellen Larsson på institutionen för växt- och miljövetenskaper i Göteborg.
http://www.dpes.gu.se/personal/larare_forskare/ellen_larsson/
och försöka övertala henne att undersöka dem närmare och köra en DNA-sekvens på dem för att se var de passar in i rufescens-röran. Dit måste du också uppge exakt var de är hittade.
Karin, jag är ingen expert på DNA-teknik, försöker själv komma underfund om hur det fungerar :-)
Det jag gör, kan alla som är intresserade själva experimentera med - och det finns massor med släkten och artgrupper att undersöka.
Speciellt intressant har det varit att jämföra kollekter mellan olika kontinenter - särskilt mellan Nordamerika och Europa.
I många fall har man använt, och använder fortfarande, europeiska namn på amerikanska arter - och omvänt - amerikanska namn på europeiska arter. Det senare fallet särskilt när det gäller taggsvampar, och man har ofta gjort synonymer av namn som man egentligen inte hade en aning om vilka arter som avsågs. Men allt det gjordes innan DNA-tekniken var tillgänglig..
Jag har laddat hem ett trevligt gratisprogram (Mega5) som kan användas till jämförelser av DNA-sekvenser från GenBank, och att konstruera phylogram (släktträd) med.
Hej Irene, kul att du har börjat experimentera lite med fylogeniprogram. Har inte testat mega5 men blev lite inspirerad av ditt inlägg.
Det tar lite tid att sätta sig in i de olika analysmetoder som programen utför, men jag tror många amatörmykologer skulle kunna ha nytta av att experimentera själva med de gensekvenser som finns i offentliga databaser som genbank och Unite (http://unite.ut.ee/analysis.php). Även om mycket felbestämt material finns inlagt där (bättre kvalitet dock i Unites databas jämfört med GenBank) så finns det säkert massor av spännande ny kunskap att upptäcka där vad gäller olika artkomplex.
Micke, tack för tipset om Unite! Den ser inte ut att ha lika många sekvenser inlagda som GenBank (eller ENAtaxon), och alla är inte åtkomliga heller, men det är värdefullt att kunna läsa där vem som gjort artbestämningarna.
Det är bl.a. de många felbestämningarna - eller ska man säga de olika tolkningarna..? - av arter som man upptäcker när man börjar titta på DNA-sekvenser.
Ska bli intressant att lägga till det som finns från Unite i fortsättningen.
En redogörelse av någon kunnig om vad man som amatör kan göra med DNA-sekvenser kanske kan vara ett tips till någon kommande artikel i SMT?
Ja, det hade varit trevligt med en sådan artikel i SMT. Då skulle man helst vilja ha en författare/medförfattare som sysslar med DNA-sekvensering på professionell basis.
Själv kan jag alldeles för lite om ämnet för att våga mig på att skriva om det, men absolut en artikel som jag tror skulle uppskattas mycket.
Hej! Jag söker på nätet efter beskrivning av de taggsvampar jag hittade idag. Jag har aldrig sett den här arten förut. Denna sida är det enda jag funnit i ämnet. Det är den gulröda kraftigt navlade hatten, lite blekare taggar ej nedlöpande och ihålig fot. De växte i nordöstra hörnet av Kristianstad kommun i ek- och bokskog.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
