Jag bor i Roslagen och nu har det formligen exploderat av svamp… Norrlänning som jag är i själ och hjärta så känns det oerhört lyxigt att bara kunna gå ut 50 m bakom huset och formligen skärda både karl-johan och kantarell mm…
Tyvärr så sammanfallen älgjakten i norrland och svampsäsongen i år och som jaktänka med en treåring hemma är det svårt att komma ut även om skogen ligger bakom knuten.
I onsdags led jag av svår svampabstinens och bokstavligen sprang ut i skogen när sonen somnat. Tyvärr så var jag lite sent ute och när jag hittade nya intressanta svampar som i ljuset visade sig vara kantareller (!) insåg jag att det inte GÅR att plocka svamp efter klockan åtta i september…
Idag kompade jag ut lite tidagare och förberedde barnet redan vid hämtning på dagis med gallonisar (det hade regnat hela dagen) och stövlar. Tyvärr så somnade han i bilen på vägen hem… Men skam den som ger sig, jag bytte om medan barnet sov i bilen och bar sedan en sovande treåring (à 15 kg) upp i skogen. Satte ner honom vid första Karl-johan jag ser och han ger upp ett gallskrik… *suck*
men han har trots allt några gener från mödernet så när han väl vaknat till så plockade han snällt en K-J och en sandsopp innan han hittade första smörsoppen… “Mamma, den svampen är äcklig!” “Vi plockar inte den då”, löd den ömma moderns svar. Gick vidare uppåt i skogen och nu gick han med på att inte bli buren utan hålla handen räckte.
Vi stannar vid varenda svamp… “Mamma, vad är det där för svamp???” Standardsvaret blev snabbt:“En kremla/riska/giftsvamp, vi plockar inte den” (är urkass på kremlor och riskor). Efter ett tag började svaret varieras med: “Jag vet inte vad den heter”
Sen hittar vi kantareller!!! “JIPPI”, ropade mamman! “Mamma sjung om pappa kantarell”, sa sonen.
Gnolandes på “Herr kantarell” tågade vi genom skogen och hittade helt OK med svamp, efter en halvtimme var han less och ville gå hem men när svampmamman för en gångs skull är ute i skogen så få barnet tåla sig… Till slut satte jag honom i blåbärriset och strosade runt i cirklar, flyttade barnet och strosade runt i nya cirklar…
Hittade rätt OK med svamp för att vara ute med treåring och det ÄR kul med barn! ;-)
En höjdpunkt var när barnet pekar på en karl-johan och frågande tittade på mamman: “Mamma, vet du vad den heter???”
Trattisarna lyser fortfarande med sin frånvaro här, men lite annat smått och gått hittades, tickan och spindlingarna på bilden är för färgning…
Jorå, det GÅR!
TIdigare år har jag haft med honom i bärmes på ryggen när jag plockat svamp, men nu är han för tung för att det ska vara nåt nöje…
Men han frågade faktiskt idag om vi skulle gå ut och plocka svamp idag med (eller egentligen var det blåbären han var mest intresserad av…).
Det är betydligt trevligare att plocka svamp med ett barn än med en jakthund i koppel i alla fall!
Jag har två grabbar - en på snart 13 och en som snart är 18. Den äldste grabben har aldrig varit intresserad av naturlivet så där fick jag ge upp ganska snart. Minsta grabben har varit med ute i skogen sedan han var ca 1½ år gammal och det går finfint bara man har lite tålamod. Jag bar också min grabb på ryggen tills han var stor nog att kava runt själv i skogen. Än idag är han med mig flera gånger i veckan och plockar svamp, bär och fiskar. Han är lika naturintresserad som jag och det är kul att få sällskap i skogen eftersom min man inte är intresserad ett dugg av dessa aktiviteter…
Nu skall vi ut i skogen, “lillgrabben” och jag, för att plocka goda matsvampar och göra en god middag på det sedan.
Ha en fortsatt bra dag.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
