Hundrastning i trettongradig förstanovembervärme
Jan A, Uppsala
1 nov 2011 kl. 21:46
Dagen till ära ska jag börja med årets första novemberkaktusblomma i norrfönster, bilden oskarp, men temperaturen var bättre än ljuset! Plantan har hängt med sen 60-talets senare år. Åtskilliga hundra blr ska de bli i år!
Besvärliga förh rådde också vid många av dagens darriga utebilder - med något enstaka undantag. Och att kameran trilskades gjorde inte det hela bättre!
Nog kvirrat!
I ett ngt ljusare söderfönster blommar en fröuppdragen amarylliskorsning.
Sen kommer dagens första frågesvampar, c 35 mm, växte i en södersluttning som om våren brukar bjuda på tallkotteskivling, doftande violer m.m.
De här geléklumparna på död tallåga är inte heller så dåliga, eller hur?
Tredje bilden visar en kragskivling, utan/med förlorad ring. Kanske S. inuncta, grålila kragskivling? Men mina är fint streckade/trådiga på hattarna. De ligger i kylskåpet och väntar på ljus…
en fågelbur,Maric. Nu härbärgerar den småplantor som katterna annars skulle äta upp. Det är en omvänd kattbur, alltså. Och på taket står nu en Leuchtenbergia http://www.cactus-art.biz/schede/LEUCHTENBERGIA/Leuchtenbergia_principis/Leuchtembergia_principis/Leuchtenbergia_principis.htm
för att en av katterna inte ska äta upp alla de snygga, snälla, långa, vackra taggarna!
Men en gång i tiden födde vi bl.a. upp Agapornis och undulater av bättre slag… Gamla fågelbursöverdelar kan t.o.m. skydda t.ex. tama eldsoppar från att bli betrampade. “Är det för att dom inte ska rymma?” har ett barnbarn frågat!
Jodåtack Gert, vedplätten på tall gissade t.o.m. nästan jag - men Caloceran - om det nu är en sån - växer också på tall och det är kanske inte heller C.furcata. Mina växer vågrätt ut från upprätt, barkfallen, död klentall. Får väl skära av en liten flisa och släpa hem…
Maric, vill du diskutera blomster och annat 3-vligt, så kan du maila mig, uppsam at telia.com. Men jag måste säga här, att vi har ingen Clivia längre - men hade flera arter. “Lökväxterna” du ser är flera Haemanthus albiflos och skymd längst bort i fönstret Amaryllis belladonna.
ja flugsvampen var verkligen en lysande bild, trots att den är lite medfaren ser den ju riktigt snygg ut
inte gfott om dem nu på höstkanten men för nån vecka sedan såg jag oxå ett stiligt ex.
sen håller jag med Hans v E om trådskivling
är inte de mer eller mindre giftiga eller åtminstone oätliga
???
Tack Bissa, ja, flugsvampar är “fotogeniska”! Inte bara röda. Se bilderna från månadsskiftet aug/sep jag lägger ut nu. En mycket ovanlig art - men snygg.
Tack Gert - och det har jag faktiskt inte noterat. Men här rör det sig om flera tusen frk på en “helinfekterad” tall och jag har ännu inte lyckats få ngn bra bild på hur de verkligen ser ut - och hur små de är. Ska göra ett försök i morrn när vi ska plocka matsvamp där med ett barnbarn…
Jag tycker mig se en Elefanttunga (Haemanthus albiflos) i bakgrunden på fönsterbrädan, har en som jag har haft sedan 1973. Har oxå en Clicia som är mycket gammal, den härstammar från min pappas, gammelmormor och pappa är över 80 så ett par hundra närmar den sig allt:)
i mitt trådinlägg 2011-11-02 10:23:26 redogör jag för de intressantare på bilden.
Vi hade en längre tid bl.a. två jättelika Clivior. Den mest otroooliga fick vi på 60-talet av en trdgm på Solsidan - den blev för stor för honom! Tyvärr blev den och våra övriga Clivior småningom angripna av nån synnerligen besvärlig sköldlusstam. Vi gjorde för många år sen av med hela cliviabeståndet och har sen klarat oss utan angrepp.
Och en av mina frånfröodlade Hippeastrum-korsningar har nu tre stänglar med 10 blr - och flera stänglar pg. På bilden 3+4.
är en Hatiora salicornioides (eller möjligen någon mycket närstående) med det 3vliga smeknamnet ”Drunkard’s Dream”. Törstiga tycker att ledstyckena ser ut som (små whisky)flaskor! Gula, snygga blommor i skottspetsarna ibland/när den har lust, oftast vår-försommar.
Sidentrådskivlingar – av båda färgerna – har jag under hösten haft gott om, bl.a. hemma på gräsmattan.
Börjar med att i serie 1 visa ”dagenefterbilder” av 4:3 på 5mm-rutppr. så att dimensionerna kan uppskattas.
Växte i frisk- ngt fuktig, c 60-årig tallskog m enst bj och gr, c 50m från gråvidekärr. Tar tillbaka ”kragskivling” - men sån fanns på samma plats…
Bra bilder! Det blir lite lättare med trådingarna så här. Jag börjar med serien på 4:3. Om jag tolkar bilderna rätt och det bara finns cystider på fotens allra översta del så är det inget som talar för att det inte kan vara några något slitna sidentrådingar. Sidentråding är mitt förslag.
Serien på 1:3 Här ser jag bättre vad jag tyckte mig kunna se på din första bild. Den har en färg och hatthudstruktur som en sidentråding men är kraftigare och rodnar i skadade och äldre partier. Då kan då vara en rodnadstråding Inocybe whitei. För att vara helt säker måste man dock mikroskopiskt undersöka sporer, cystider och var den har cystiderna finns på foten. Rodnadstrådingen står nära sidentrådingen och har av vissa betraktats som samma art.
Tack för info, Jan Olsson. Att Inocybe geophylla är en mycket variabel art – eller om det nu är en grupp arter – är ingen nyhet. Men dessa två ”typer” hamnar utanför gränserna för de ytterligheter jag tidigare sett. De är bl.a. betydligt större.
Finns det någon riktigt bra info om och bilder på I.whitei? Jag hittar inte ngn.
Dessa http://www.mycokey.com/MycoKeySolidState/species/Inocybe_whitei.html är mycket mera långbenta. Samma gäller i ännu högre grad Stridvalls bilder, medan dessa mera liknar mina kortvuxna (som ju växte på bar jord!): http://www.pilzepilze.de/galerie/v/Lateinisch/I/inocybe/
Som jag nämnt finns alla frk i de senaste bildserierna torkade. Vill du eller ngn annan ha en halva att titta på, så bjuder jag på en!.;)
Jag kikade på Stridvalls Inocybe whitei och jag reagerade för att de såg ovanligt lång- och smalfotade ut. Jag har sett arten ett antal gånger bl.a. med Anita och Leif och jag minns den som mycket mer kompakt än vad bilderna visar. Mina minnesbilder stämmer dock bra med de tyska bilderna som jag inte tycker är så olika dina. Dina ex var ännu kraftigare och det finns ju fler vita/ljusa arter (t.ex I. sambucina) och som sagt är oftast mikroskopisk undersökning nödvändig för artbestämning. Vill du skicka något från dina kollekter är det ok. Det finns ju de som är betydligt kunniga än jag på trådingar men om jag inte kommer någonstans med dom kan jag kanske vidarebefodra svamparna till Stig Jakobsson eller Ellen Larsson. Har du själv studerat svamparna i mikroskop?
Min adress är Jan Olsson klintvägen 17 46150 Trollhättan.
Kikade på dina nya bilder igen på bättre skärm en första gången. Tycker det framgår tydligt att svamparna i båda kollekterna rodnar. Båda kan var rodnande tråding.Svampar inom en art varierar ofta mer än man kan ana.
Nylén har i Svampar i Norden en bild på sid. 418.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
