som äter havregryn. I torsdags 10/11 hittade jag ett myxomycet plasmodium som växte på en låga på mossa och som hade gett sig på att inta föda på en ribbgrynna vilket jag sett rätt många gånger. Jag bestämde mig för att ta med en stor bit av det hem och sätta det i en liten klimatkammare och utfodra det med havregryn. Tyvärr så slarvade jag lite eller rättare sagt jag blev tagen på sängen. Telefonen ringde och jag blev ombädd att göra ett kort ärende detta tog endast 1 tim. och 20 min. När jag komm hem skulle jag ta några foton av det havregryn som jag lagt ut intill plasmodiet för att se hur lång tid det tog för myxomyceten att ta sig fram till det och om det skulle acceptera grynet som föda. Till min förvåning var grynet redan helt omslutet av plasmodiet redan. Det “ådrorna” som syns är kanaler som transporterar näringen runt till alla delar av plasmodiet!
Jag utfodrade det då med ytterligare två gryn med någon timmes mellanrum. Efter endast en timme så var det första grynen helt omslutet. Nu tre tre dygn senare efter att jag tillförde de första havregrynen är detta i stort sätt helt borta, skall fota igen i morgon bitti så kommer fortsättningen då. Tre bilder på havregryn nr. 2.
Den är glupsk! På morgonen den 14/11 fick den ytterligare 3 havregryn, de tidigare verkade vara helt utan näring då den mer eller mindre har övergivit de gamla grynen.
Det är så här med myxomyceterna att de har en förmåga att ta tillvara på just den näring och i den sammansättningen som de behöver för sin tillväxt. Om man lägger ut en ”hög” med kolhydrater och en ”hög” proteiner så sänder plasmodiet ut några ”tentakler” till varje ”hög” och så blandar den exakt den proportion som är mest gynnsam för dess fortlevnad.
På kvällen samma dag så verkar det som om myxen börjar bli mätt, jag ser en tillstymmelse till att den börjar bilda fruktkroppar och den drar ihop sig och det finmaskiga nätet börjar övergå i färre men grövre ”kanaler/ ådror”.
I går var jag och inventerade jordstjärnor borta vid Brösarp. det blev 1476 st. ! :) Nästan uteslutande Dvärgjordstjärna Geastrum schmidelii. men några få ex av Sträv jordstjärna Geastrum berkeleyi. blev det oxå.
Så först idag på morgonen tog jag mig en titt på plasmodiet och visst hade jag rätt i mitt antagande att den var mätt och belåten, redo att sätta fruktkroppar. Nu är jag oxå övertygad om att det rör sig om den art som jag från början misstänkte, nämligen Badhamia utricularis. Den har nästan helt lämnat substratet och det som återstår av havregryn för att i stället själv bilda gryn, inte platta utan nästan runda. Ofta ser man dessa gryn hänga i sina tunna trådar ner från substratet, grenar, lågor och gamla svampar eller liknande, eller som här ut på plastunderlaget i fuktkammaren:).
Återkommer med mer efterhand som fruktkropparna utvecklas.
Hej Tony:) Om jag har förstått det hela rätt så är det till och med svårt att artbestämma när inte fruktkropparna ens har mognat ordentligt så att veta vad det skall bli av ett plasmodium är i det närmaste omöjligt. Jag har iakttagit en del plasmodium och de senaste åren och jag har lärt mig en del och jag har gissat rätt i många fall men det har oxå visat sig att jag har både varit ute och cyklat, simmat på djupt vatten och balanserat på slak lina:)Plasmodiet i denna serie kunde lika gärna ha blivit något i släktet Physarum t.ex. Physarum polycephalum som är vanlig i laboratorium experiment. Kolla på nätet och jämför det du ser där. sök på Badhamia utricularis VS Physarum polycephalum. Inte lätt som du kommer att se. Däremot så har jag ställt mig frågan om jag kan odla fram myx. Från sporer, det blir nästa test, ett bar substrat med lite näringslösning på och kollekt fulla med sporer har jag:)
Inte klimatkammaren utan fuktkammare det är skillnad det;) Detta är inget jag byggt utan det är mycket enkelt och inga märkvärdigheter även om det kan se ut eller låta så. jag använder helt enkelt “petriskålar” eller som i detta fallet en plastask på ca 17x10x3 cm och så håller jag lagom fuktighet, sval och skuggig plats, inte för mörkt, inte för ljust och så får man lufta då och då och se till att det inte uppstår mögel på det man vill studera, det är detta som är det svåra men träning och många försök så ibland funkar det. När man skall göra en så här lång studie, sju dygn i dag så tror jag att man måste tillföra näring för att lyckas och då finns det “agar” lösning att köpa och ett special papper att ha i botten på skålar/askarna. Jag nöjer mig med att lösa upp eller använda hela havregryn och så vanligt hushållspapper eller om jag kan få tag på läskpapper.
Du/Ni kan kolla här oxå http://skogensrst.vpsite.se/Myxomyceter—-Fotografier.html
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
