Jag tror att det är så här:
Kantareller och trattkantareller växer normalt väldigt långsamt jämfört med soppar och kremlor, och de har utvecklat en större motståndskraft mot angrepp av larver och parasiter. Det är sällan larver i dem, och de innehåller troligen ämnen som fungerar konserverande och är giftiga för insekter.
De fruktkroppsanlag som bildas under sommaren utvecklas efterhand till färdiga fruktkroppar under hösten, och innan vintern har hunnit bli för kall och sträng, är det fortfarande som höst för dem. Periodvis kan de stanna av i växten, men fortsätta växa när förutsättningarna är bättre.

Hur länge det fortsätter att komma nya fruktkroppar, tror jag delvis beror på hur mycket värme, fukt och näring de har kunnat samla till fruktkroppsbildning under sommaren. Det kan ju variera mellan växtplatserna.

Soppar och kremlor har inte samma motståndskraft (annan struktur och kemi) och deras strategi är att bara växa upp snabbt när förutsättningarna är optimala. Men även de kan dyka upp i flera omgångar under hösten.

För att stöka till kantarelldebatten lite så hade jag tänkt införa ett nytt begrepp, vi har ju en del “sommarkantareller” och “höstkantareller” och nu har vi även de sällsynta “vinterkantarellerna” och alla är GULA ;)

(annars håller jag med Irene) :)

Instämmer oxå

Vill bara berätta att jag kollade in ett av mina mer “udda” kantarellställen i går (annandag jul)
Det är invid en tämligen nyanlagd gång / cykelstig genom ett sankmarksområde (gammal sjöbotten)med vassruggar och ungskog av björk och al, med en del videsnår.

Nu fanns inga kantareller men jag blev förvånad då ca 4-5 normalstora fruktkroppar av blek taggsvamp växt upp exakt där kantarellerna växte i sep - okt!!!

Hur fort växer blek taggsvamp! De var helt oskadade och maskfria och vi hade nattfrost natten tors-fred före jul! Hur är detta möjligt?

Såg att det på ett par ställen kom nya bleka taggsvampar i november, och på andra ställen ingenting.
Jag har kantarellställen där jag kunnat plocka många gånger i somras/höstas. Andra har kommit en gång och inte fler. Kanske är det lite som med fruktträd, där unga träd kan variera mycket i fruktsättning, men äldre träd oftast är mer pålitliga varje år. Så svampvärlden är full av mysterier.

jodå blek taggsvamp kan växa mycket sent men brukar ge upp när snön kommer

här har det varit både snö och tö i flera omgångar o som sagt frostnatt bara ett par dagar innan dessa fina svampar kom

märklig växtplats oxå
innan denna lilla gångväg anlades fanns ingen matsvamp alls i träsket så jag misstänker att det hänger ihop med fyllnadsjord o grus som man lagt dit för att kunna anlägga en väg

Bara ett tillägg till Irenes utmärkta förklaring.

Flera mykologer jag känner har spekulerat att mykorrhiza-bildande arter inte kommer upp efter att värdträdet har fällt sina löv på senhösten, vilket alltså gäller för dem bland soppar och kremlor som växer med lövträd och lärk. Medan gran-symbionter kan fortsätta in på vintern, t ex kantisar och vita taggisar. Det kan i så fall förklaras med att metabolismen stannar av eller avtar drastiskt efter lövfällningen.

I övrigt är det säkert sant som Roland säger att svampmycelet blir “trött”, det är ju en väsentlig kraftansträngning att bilda fruktkroppar som kräver mycket energi.

Lövfällningen är nog en bra förklaring. Sommarkantarellerna vid björk/ek försvinner ju framåt hösten när de gula löven börjar komma, men bland gran finns den gula höstkantarellen länge.
Men förklaringen om hur de bildas är nog också en del av svaret. Gallsoppen bildar inte mykorrhiza trots att den finns vid tall men den har ändå kort säsong.
Föränderlig tofsskivling däremot kan ju komma lite när som helst, och växer på döda stammar/stubbar. Så där är det nog mer fukt och värme som styr. Men vi kanske är en bit på väg mot förklaringen.

skojig namnsättning du har
gula höstkantarellen

Hej,
Svårt att förklara annars tycker jag.
Blek kantarell=sommarkantarell (pallens) men många skiljer ju inte den från den vanliga kantarellen cibarius, som växer senare i blandskog/barrskog. Vi hade ju diskussionen om pallens försvann när lövträdens metabolism upphör. Ofta är det svårt att veta vilket träd svampen har symbios med. det kan finnas både björk och ek och kanske en enda gran.
Höstkantarell är ett vanligt namn på trattkantarell, så hur skiljer man de åt om man inte vill använda de latinska namnen.
Gärna bättre förslag.

varför inte kalla dem vad de heter kantarell och blek kantarell

Kan man naturligtvis göra, men ville vara tydlig med att skilja den från den bleka antarellen=sommar-
kantarellen och trattkantarellen.
Det finns också några träffar på internet om gul höstkantarell, bl.a. ett på hittarecept.

instämmer med klas om att inte krångla till namnen

...men jag förstår att det är i all välmening

härpå guiden brukar namnsättning diskuteras hej vilt i mer eller mindre skämtsam ton…

vill bara tillägga att mina sista fynd 2011 av blek taggsvamp växte på ett kantarellställe kilometervis från närmaste granskog och kanske en halv kilometer från närmaste ensamgran…
där fanns bara björk, vide och bladvass…
GOD FORTSÄTTNING på det nya året alla svampvänner!

förstår att du menade väl med vad du skrev, men det är inte så enkelt med sommarkantarell = blek kantarell heller, det finns även kantareller på sommaren

Tja det är inte bara svamparna som dras med olika namn i folkmun då alltså.
Bo nämner “bladvass” eller vass, rör och rörvass som den oxå kallas eller bara Phragmites australis om man skall vara korrekt;)
På vissa håll i Småland (och kanske på andra platser oxå) har den kallats för “jävulens bett” pga. “bettmärkena” i bladen.

man kan ju skära sig ordentligt på den oxå...många gånger har blodvite uppstått när man banar sig väg genom tät vass

så det kanske oxå bidragit till “djävulsbetten” ???

bladvass är förmodligen gammalnerkiska då... uttalades blaavasch…ungefär, av de äldre på landsbygden

Nja, bladvass är nog det “vanligaste” namnet. När jag var liten så drog vi av bladen och vek dem på ett speciellt sätt och fick små segelbåtar, som seglade iväg och lämnade blodiga spår efter sig i vattnet:)