Serie 2 på en annan ringbarkad, stående stam.

De svarta taggarna i serie 3:1 finns på ytterligare en plommonstam, en liggande, och de sista bilderna visar kantarellmusslingarna som jag hittade för över ett kvartal sedan. Något finns på lamellerna!
Laven är rosettlav enligt Tony S.  Kantarellmusslingplommonstammen är bara naturligt död, inte ringbarkad!

Vild gissning på “de svarta taggarna” kan det vara lindskål men går de på prunus?
Förövrigt har jag ingen aning, roliga fynd verkar det vara och i trädgården, ja jag säger då det;)

Kanske stridsyxesvamp

Tror inte det är ngn skål JAS - och det är nog ingen stridsyxe-/spikklubbsvamp heller, Hasse! 
Och det finns flera trädslag - och ännu flera svamparter på tomten.  Här några från i fredags.  Först några små söta musslingar på en död del av stora_sälgen och sen gullkrös med lavsällskap på en askgren.  Och apropå lavar så visar den tredje bilden en åldrande dagglav på den ”berömda” mandschuriska valnöten.

Snett över vägen – en bit utanför tomten – finns almboende aspdagglavar i olika färger, stadier och typer m.m.  De är snygga tycker jag.  Bilderna från i går – strax innan snön kom…

Jag klarade vägen riktigt bra, mycket bättre än den här!

Asporangelav menar du nog. Håller med om att de är snygga.

Javisst Karin, daggen från valnötsbarken låg visst kvar. Tungt att inse att seniliteten är här. Men så är snart också våren och då blir det kanske bättre…

OK, då vänder jag världens lurvigaste purpurskinn rätt och då ser de ut så här. Filthårig är nog en underdrift…
I tråden ”På avstånd, snett uppifrån” visade jag dem redan 111203, ännu suddigare men måhända mindre lurviga…
Men den andra plommonsvampen, på sista bilden, också på lodrät, död stam, är garanterat rättvänd och ser fortf ut så här…Och den kan jag inte!

Måste komplettera de svarta sylarna med några bilder till - och så växer de på de grövsta döda grenarna från katrinplommonträdet. Jag sågade av dem i somras för att få bort nätet runt dödstammen.

Skinnet gissar jag är en yngre variant av purpurskinn.

Piggarna på plommonkvistarna påminner om konidiestadiet av krusbärsskål, Godronia ribis.

På Prunus finns tydligen något liknande, Godronia confertus.
Men jag har ingen aning om hur det kan se ut eller om det är det du har på bild, det är bara en tanke…

f’låt, jag skrev fel, Godronia ribis heter förstås vinbärsskål!

Stort tack Irene!
Ryman har konidiestadiet, Fuckelia ribesia, med på bilden av vinbärsskålen, men skriver att det är klubblikt och så ser det ut.
Mina konidier är ”sylvassa” - tror jag - och tänker ta in en armerad barkflisa och ta närbilder.
Det finns också en Fuckelia conspicua som gillar Malus och ev. setts på Prunus padus, men jag har inte hittat nåt utseende på den.
Och det finns en Fuckelia med avslutat YouTube-konto…

Men det är mig tämligen motbjudande att tro på unga purpurskinn. Vi får se, ska kolla utvecklingen!

De svarta piggarna på plommongrenarna är spännande och i onsdags skördade jag två grenstycken med olika utvecklade ”frk” att småningom överlämnas till herbariet Ups.
Bild 1:1 visar grenstyckena på 5mm-rutppr: bild 1:2 och 1:3 visar hur det ser ut på den klenare pinnen, i början, innan piggarna bryter fram.

Så kommer serie 2 med två bilder på mlm outvecklade ”piggar”på den klenare pinnen och en bild på den bättre taggade, grövre pinnen.

På den grövre har de mlm kägellika piggarna vuxit till sig och spräckt barken i fiberriktningen..
Spöket, sista bilden i serie 3, del av föregående bild, ser nästan ut att ha träffat Tina…

Det där stridsyxeförslaget tror jag på (Kärnsvampen Glyphium elatum).

Ett svar Hans - och tack för det -men jag sätter 92 öre i olika klingande mynt på att det är fel!
Mina är bl.a. inte alls “yxformade” utan mjukt rundade. Substratpinnarna ligger på tork…

Idag kollade jag grenar på det döda, stående katrinplommonträdet och hittade bl a dessa. Ljuset börjar lysa med sin frånvaro – dagsmörkret är här – men ska i morrn försöka göra bättre bilder än dessa.
Så här partiellt skållika såg inte de ut som jag hittade i februari…

Dermea prunastri el. möjligen Dermea padi.

Mycket som talar för den förstnämnda. Den ska ha de långa anamorpherna.
D. prunastri är tidigare hittad i Västergötland och Uppland enligt Ove E. Erikssons checklista.

Tack Tony! Rätt märkligt att utseendet var ett helt annat i trådens början i februari - eller var det en annan art - eller?
De är iaf så skojigt dekorativa att jag ska försöka dokumentera dem lite närgånget!

För att bli helt hundra bör man mäta konidiesporerna.
Troligen samma art allt.Vet inte vad som styr att den ibland bara har anamorpha spjut och ibland skålar.

Bra att dokumentera, det råder brist på bilder av sådana arter på nätet.

I går kollade jag ytterligare några plommonträd och ska visa en bild med slånskål i olika modeller och, som jag förmodar, allav i olika stadier. Fanns på en gren på ringbatkad och död stam.
Forts följer.

Den högra med slät bål och pruinösa apothecier i torrt tillstånd är mycket troligt al-lav.
Den vänstra med mer knölig, areolerad bål är något annat. Vågar inte gissa där. Kemiska reaktioner och snittning av apothecier för mikroskopet som gäller.

Se där, det är inte bara mig det spökar omkring.

Spännande prylar du hittat.

Tack Tony; det finns minst en hyfsad lavgube i Svampklubben att visa dem för…
Ja Tina, anamorferna har kufiska former, många “värre” än de få jag visat!