Fler bilder

Japp! Visst är det goliatmusseron du hittar, grattis.

Kul, den har hittats vid flera tillfällen i Stockholm i år. Har du lust att avslöja vilken kommun du hittat den i?

Mellan Huddinge och Haninge, vet inte om jag vill avslöja mer än så för tillfället :) Hade inte mer info än så själv när jag åkte ut tidigare idag och häpp så snubblade jag över två i mossan :)

Gott att fler och fler inser att den går att hitta även söder om Norrland.

Växte den i tallskog? Jag har en gång hittat Tricholoma dulciolens i granskog inte långt från din lokal. Kan det vara så att många av fynden i Stockholmstrakten är denna art?

Jag skulle gissa på tallskog, just Huddinge-Haninge har tallhedsområden där man kan hitta arter man annars hittar företrädesvis norrut.

Ja,Goliatmusseron,grattis,den har en mkt speciell doft,jag har hittat en del i västergötland.

Och sannolikheten att hitta goliatmusseron lär vara betydligt större än att hitta doftmusseron!

Och för den som undrar kring doft- kontra goliatmusseron så kan man läsa mer här:

http://www.goliatmusseron.blogspot.se/2011/12/blog-post.html

Känns som det viktigaste när det gäller artbestämningen är att använda det material man har tillgång till, i detta fall bilder. Och nog ser det i mina ögon ut som goliatmusseron allt.

Vore intressant att veta hur Karl skiljde ut sin doftmusseron via kännetecken på själva fruktkroppen. Jag har hört via svampforskare i Uppsala att flera fynd av goliatmusseron blivit felaktigt artbestämda som doftmusseron. Däremot verkar inte det omvända ha skett.

Jag undrar också hur den på bilderna ska kunna vara något annat är goliatmusseron.

Den som jag har kallat doftmusseron har samma lukt, men är mörkare och lite mindre, växer i kalkrik granskog, och smakar pyton. Fast egentligen kanske den ska heta caligatum..

Instämmer helt med Irene!
Den långa foten, ljusa färgen samt totalt stora formatet gör att jag inte kan få det till något annat än goliatmusseron. Och jag undrar också hur mycket kalk som egentligen fanns i marken som Karl nämner, alla belagda fynd så här långt av doftmusseron verkar ha gjorts i kalkrika områden.

Som jag förstått det är det som huvudsakligen skiljer T. matsutake och T. dulciolens är värdträdet, tall resp. gran; dom verkar vara värdspecifika. Jag skulle önska att jag hade kvar min bild av det fynd jag nämnde, men kan tyvärr inte hitta den. Däremot tycker jag mig minnas att jag käkade upp den och att den var god, men det var mycket länge sedan och jag kan ha fel.

Att bara låta art av träd vara vägledane vid artbestämmning låter mycket osäkert om man läser i länken ovan samt bifogade länk:

https://colloque4.inra.fr/var/icmbmp7/storage/fckeditor/file/individual%20oral%204/ICMBMP7-Oral-5-1-%20Vaario.pdf

Musseronerna hittades i anslutning till tall. Här är några bilder på omgivningarna där jag fann dem.

Första bilden föll visst bort, här kommer den…

Märkligt, verkar vara nån bugg med bildhanteringen…

Testar igen…

Intressant artikel om den fakultativa mykorrhizan hos goliatmusseron!
Sånt brukar ses som en extra överlevnadsmöjlighet för svampar när det egentliga värdträdet försvinner, och det är nog betydligt fler arter än vi tror som har det.

Jag vet inte om jag läste den slarvigt, men det framgick väl inte om mykorrhizan med gran gav tillräckligt utbyte för att svampen skulle kunna bilda fruktkroppar då? Frågan är också hur långlivad den kan bli.

Intressant att den japanska och den nordiska formen av goliatmusseron uppförde sig olika..

Björn, det var fina bilder du hade på en vacker goliatmiljö!

In “Introduction” stod det ju att det är en svamp som hittas både i gran- och tallskog. Och troligast får man då vän anta att ordet hittas syftar på att någon sett fruktkroppar av arten i fråga. Och han Kytövuori (enligt länken ovan) nämner ju att doftmusseron hittas även i barrblandskog men sällan i rena tallskogar.

Glömde att ge Björn beröm för de fina bilderna. Och denna typ av skog är ju inte helt ovanlig i södra delarna av Sverige (undantaget då Skåne kanske) vad jag sett av mina besök söderöver. Så nog borde fler kunna hitta några goliat då och då.

Den sortens miljö har vi några mil av längs nordöstkusten i Skåne. Jag kollar av många av ställena efter just goliatmusseron. Har tyvärr inte hittat något än, men det är inte omöjligt. Närstående arter har tydligen hittats i dessa miljöer, så att inte goliatmusseron skulle finnas känns lite konstigt. Den borde ju inte vara knuten till nordligare breddgrader med tanke på att den finns nere i Europa (Tjeckien, Slovenien, Turkiet för att nämna några). Så jag letar envist vidare.:)

Härligt Mattias!
Och trägen brukar ju lyckligtvis ha en förmåga att bli belönad för sitt slit :-)

Hehe, jepp. Jag hoppas verkligen att jag hittar goliatmusseron där. hade varit väldigt kul. Och visat en gång för alla att den inte bara är en nordlig art i Sverige. Iofs, den har väl hittats vid Ljungby i Småland, det sydligaste fyndet hittils, och det är inte så jättelångt ifrån de här trakterna.

Mattias: Och även Danmark verkar ju ha några fynd.

http://www2.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data.asp?ID=2017&gruppeID=90

Se där ja. Det ger mig ännu mer inspiration att fortsätta leta! Inte för att jag gillar svampen, tycker den smakar hemskt, men för att det är så kul att leta svamp, och att få hitta en sån här eftertraktad dyrgrip hade varit hur häftigt som helst!

Håller med dig Mattias! den borde finnas på Skånska ostkusten, förra året hittade vi denna (Kråsmusseron, Tricholoma focale. Sweden, Skåne, Yngsjö, Gropahålet. 2011-10-29) vid en exkursion med Puggehatten och den har ju samma krav som Goliat.

Vad kul!
Jag hittade 3 stycken i Lida i dag.

Ja det känner jag till! Jag var och letade förra veckan. Ingen tur den gången heller, dock hittade jag många fina stensoppar, brunsoppar och sandsoppar. Dock inga musseroner. Men jag hann inte gå någon längre runda. Det är ett väldigt stort reservat jag har att leta igenom om man säger så. Men till helgen ska jag finkamma området tänkte jag. Säsongen för eventuella fynd av musseronen borde ju infalla vid den här tiden.

Och kråsmusseronen brukar ju komma i slutet av växtsäsongen för goliatmusseron, så det borde vara precis just nu som goliatmusseronen borde kunna växa här. För övrigt verkar det som krås- och kragmusseron är samma art, se länken.

http://www.goliatmusseron.blogspot.se/2010/05/kragmusseron-och-tegelrod-kragmusseron.html

Och kråsmusseronen brukar ju komma i slutet av växtsäsongen för goliatmusseron, så det borde vara precis just nu som goliatmusseronen borde kunna växa här. För övrigt verkar det som krås- och kragmusseron är samma art, se länken.

http://www.goliatmusseron.blogspot.se/2010/05/kragmusseron-och-tegelrod-kragmusseron.html

Undersökningen av krås- och kragmusseron får nog tas med en liten nypa salt, eftersom namnen sen långt tillbaka har uppfattats som synonymer..
Några har använt namnet focale, andra har använt namnet robustum när man har samlat in kråsmusseroner.

Jämför man då sådana kollekter blir de givetvis samma art, även om det har stått olika på etiketterna.

Men det fina med att hämta material från universitetet i Oslo (vilket gjorts enligt länken) är ju att det torde vara artbestämt av Gro Gulden, och hon om någon borde ha koll på musseronernas utseende och systematik. Så en bättre artbestämning kring det hela är nog svår att få, åtminstone i norra Europa.

Lägger in en länk som berättar lite mer om Gro Gulden.

http://en.wikipedia.org/wiki/Gro_Gulden

Inte för att det är särskilt viktigt i sammanhanget, men Gro Gulden har inte bestämt allt material i Osloherbariet, inte ens alla musseroner trots att de hörde till hennes specialiteter (bara en fjärdedel av de 90 focale- och robustumkollekterna).
Sen är det förmodligen inte heller hon som stått för urvalet av kollekter som skickades eftersom hon gick i pension för sex år sen.

Jag vidhåller att undersökningen ska tas med en nypa salt. Vi har inte fått se DNA-sekvenserna, och vi vet inte hur kollekterna såg ut.

Det finns däremot DNA-sekvenser att hämta hos GenBank. Ingen av de europeiska kollekterna går under namnet robustum, däremot finns det några som har benämnts focale som man själv kan analysera och jämföra - och det finns skillnader i DNA mellan dem. Tyvärr vet vi inte hur de har sett ut heller..

I stället för att spekulera och tro saker kan man väl kontakta någon av de inblandade för att få reda på vem som bestämt kollekterna och vem som valt ut kollekterna…

Varför det?

Den som vill göra en sån undersökning trovärdig är väl den som ska offentliggöra sina data, helst också visa fotografier av de kollekter som är inblandade.

Faktum kvarstår, alla focale-kollekter har inte identiska DNA.

De är väl snart på sista versen. Denna hittade jag förra söndagen, dagen innan hittade en av mina klubbmedlemmar en i samma skog i Huddinge.

Om två kända universitet finns med i en studie så inbillar jag mig att det kan ge viss tyngd åt et påstående, men det är bara min högst personlinga åsikt.

Hittad i blandskog Värmdö. doftar av mossa, vanilj, jord

Här kommer bilderna