Hej, det här är det som gäller enligt Funga Nordica:

T. frondosae - växer med asp
T. equestre - växer med tall (f.d. auratum)
T. ulvinenii - växer med tall (blekare än T. equestre). Nybeskriven och är ännu dåligt känd vad gäller förekomst och utbredning i landet.

Skulle tro att dina bilder är T. equestre, i alla fall de två första som ser ut att vara från sandtallskog.

Tack Michael! Bild 1+2 från tallhed Österlen,Bild 3 från helt annan biotop, granskog i Värmland, där var du observant som vanligt, känns otroligt tryggt att ha dig och Irene som stöd, hjälpredor, mentorer, backupper mm :)))))

JAS, hoppas att du inte blir besviken när jag rör till begreppen igen :-D
Som Michael påpekar, så är det där vad som gäller enligt Funga Nordica, men gruppen är inte heller fullständigt utredd.

Morten Christensen arbetar med en bok om nordeuropeiska musseroner som ska bli en ny del av “Fungi of Northern Europe”.
I USA finns också ett gäng med Karen Hughes i ledningen, som utreder vilka arter som eventuellt förekommer i både Nordamerika och Europa.

Jag har samlat ett antal DNA-sekvenser från riddarmusserongruppen och närstående arter/artnamn, och det “släktträd” som jag har gjort är rätt intressant tycker jag - även om det bara är en amatörs försök att få fram en bild av utbredning och utvecklingslinjer.. Man får förstås bortse från vilka namn som kollekterna har haft, de visar mest bara hur stor namnförvirringen har varit. Se bifogad bild

Det går säkert att tolka DNA-sekvenserna på olika sätt, men det här är mina funderingar:
Inom komplexet riddarmusseroner skiljer de sig inte mycket åt, och skulle gott och väl kunna gå under ett och samma namn, eventuellt som några olika varieteter, men anser man att ulvinenii ska ha status som egen art, måste man nog också dela upp resten av grupperingarna i olika arter.

Hela riddarmusserongruppen har jag gett röda prickar, även de tyska i botten av bilden, för trots att de skiljer sig mycket åt från de övriga, har de inga närmare släktingar än just riddarmusseronerna (skulle ha varit intressant att veta hur de såg ut).

Det skiljer exempelvis nästan ingenting mellan den som kallas frondosae, och de svenska kollekterna som har fått namnet equestre på etiketten (1 baspar).
Det framgår tyvärr inte vilka värdträd kollekterna har haft. BLÅ markering

De amerikanska riddarmusseronerna är genomgående blekare än de som vi är vana vid, och det verkar logiskt att ulvinenii är den som är närmast besläktad med den amerikanska utvecklingslinjen. Det ser också så ut när man jämför deras DNA. SVART markering.

Sen finns ytterligare en stor europeisk grupp som bildar en egen gren på trädet - GUL markering.
Har vi någon representant från den gruppen i Skandinavien kan man undra, eller hör alla våra riddarmusseroner i själva verket till frondosae-gruppen(arten)?
Det finns tyvärr alldeles för få tillgängliga sekvenser av nordiska kollekter för att kunna avgöra det.

Man kan i alla fall hoppas på en bättre förklaring när experterna är färdiga med arterna och publicerar sina nya rön…

Tack Irene! Ja det är väl bara till att avvakta och se vad resultatet blir.

Michael Krikorev du måste uppdatera databasen här ;)

Intressant Iréne!

Kul att se dina kladogram. Vad använder du för programvara?

Ja JAS, hemsidan är i behov av en rejäl revidering, det kommer :-)

Det finns en hel del gratisprogram att välja på, men jag har fastnat för Mega 5 som var lätt att förstå sig på och komma igång med:
http://www.megasoftware.net/mega.php

Det är riktigt kul att knåpa med DNA-sekvenser på det här sättet. Samtidigt är det frustrerande att det följer med så lite information om kollekterna i GenBank, och att studera sekvenserna väcker oftast mer frågor än det ger svar.

Ursprungsland kan man hitta eller räkna ut ibland - kanske i hälften av fallen.
Värdträd finns ännu mer sällan angivet.
Kollektnummer kan man läsa ibland, men det säger inte så mycket. Önskedrömmen vore förstås om sekvenserna hade varit kopplade till en databas med bilder och mera fullständig information om kollekterna.

Man måste också ha med i beräkningen att ganska många kollekter har artbestämts fel eller tolkats annorlunda än vi har lärt oss.

Några enkla iakttagelser från fältet.
Jag brukar urskilja två taxa (arter?).
En som jag bifogar ett foto på hittar jag i lavtallskog. Det är en rätt kraftig svamp.
En annan hittar jag i lövskog. Den har en spinkikare habitus (förhållandevis längre fot) och lite andra färger. Foten på lövskogsvariantet är bl.a. mer åt det gula medan lavskogssorten går mest åt vitt (eller gulvitt).
Då jag kunnat knyta biotop och fruktkroppens utseende till varandra har jag behandlat de båda riddarmusseronerna som två skilda arter, med nuvarande namnsättning T.equestre (lavtallskog) resp. T. frondosae (löv- eller blandskog).

Tack för info Irene. När jag läste biologi så testade vi lite olika gratisprogram, men det var länge sedan nu så det har nog hänt en del sen dess.

Har du sett att det också finns sekvenser hos UNITE? Här är t.ex. Tricholoma-arterna som finns: http://unite.ut.ee/UNITE_search.php?userchoice1=genus&userchoice2=b&usertype1=Tricholoma

Dessa är generellt av bättre kvalitet än hos GenBank eftersom de har bestämts av kunniga mykologer, och det finns ofta uppgifter om ekologi och ibland t.o.m. bilder på fynden som är sekvenserade.

Av någon anledning är dock inte alla sekvenser offentliga där.

Jadå Michael, det var du som tipsade om Unite tidigare. De som har en beteckning som börjar med UDB är därifrån. Jag brukar också använda Blast-funktionen där för att se vad mer som kan vara närbesläktat med någon känd kollekt.
Något som är riktigt glädjande är att det finns bildfiler med till vissa av kollekterna i Unite!
Jag råkade av en händelse få se dem nu när jag kikade på sekvenser av Tricholoma bufonium/sulphureum :-)

Det är särskilt många “hemliga” sekvenser av släktet Tricholoma.
Det kanske har att göra med att danskarna försöker reda ut vad vi egentligen har för arter :-)

Jag har kört då och då med MEGA, men har inga vidare bra erfarenheter. Den verkar skriven i Java, vilket gör att alla de vanliga kommandona har andra snabbtangenter än de brukar. Dessutom dyker programmet ganska ofta. Det kan ha att göra med att jag kör Mac, och att MEGA är skräddarsytt för PC?

Jag kör sen ca 5 år regelbundet Geneious, vilket jag tycker är ett bra program, gediget och snabbt. Man kan få en gratisversion som inte innehåller all pinglor och visslor, men som duger bra.

Pinglor och visslor..?

Michael, du säker att equestre växer med tall. I Bo Nyléns nya svampbok placerar han den med asp. Frondosae nämns inte. Aeratum kallas för stor riddarmusseron och växer vid tall, enl Nylén. Som sagt, visst är det rörigt runt den “gamla hederliga” riddarmusseronen!

T.equestre har jag fått bestämd och det är den jag hittar i sanddynerna tillsammans med tall.
Tyvärr litar jag INTE rktigt på Bo Nylén!