Sedan de där japanrerna drabbades av encefalit efter att ha satt i sig ganska mycket öronmussling så känns den svampen inte så lockande för mig i af.
Men har för mig att samtliga drabbade hade nedsatt njurfunktion redan i utgångsläget, så risken att drabbas av encefalit är kanske väldigt liten. Jag har ingen lust att pröva ändå.
Jag vill inte heller äta riddarmusseron.
Jag har inte hört något negativt om öronmusslingar på plats här landet. Det är en av mina absoluta favoriter, och jag har aldrig drabbats av vare sig njurkollaps eller hjärnencefalit. Min äkta hälft kanske inte håller med om det sistnämnda…men i alla fall, den är ruskigt god hårdstekt.
Jag åt den för första gången i år en riktig höjdare.
Utdrag från NYA SVAMPBOKEN av Pelle Holmberg och Hans Marklund där den är med som matsvamp: “Hösten 2004 inträffade flera allvarliga förgiftningar med öronmussling i Japan. Gemensamt för de förgiftade var hög ålder och att de sedan tidigare haft nedsatt njurfunktion… Inga fler larm har dock inkommit… Inga förgiftningar är kända i Sverige. Äldre personer med nedsatt njurfunktion gör dock klokt i att avstå från öronmusslingen.”
De dog av encefalopati, (störd hjärnfunktion till följd av t ex lever- eller njursvikt eller annan metabol förändring (syrebrist etc,)) De hade redan problem med njurarna innan de åt svampen. 59 personer blev sjuka, 17 dog. För många dödsfall för min smak, man vet ju kanske inte exakt hur kuranta ens njurar egentligen är.
http://namyco.org/publications/mcilvainea/v20/pleurocybella_toxin.html
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.