Riskan med den underbara doften, är ganska liten. Jag hittade ingen, större än ca 5-7 cm (diameter hatt), samt ingen med längre fot än ca 5 cm. Svampen är fast i köttet, och ger ett “inbjudande/smakligt” intryck, även om den inte (då liten) är mycket till mat (hmmm).

Jag hittade en liknande riska, i stort sett utan doft, med betydligt störe hatt, och ljusare skivor. Här, ett par foton på den riskan (vilken inte plockades, då inte lika lockande till doft/intryck, som “bror muskot”).

L

Riskan med den underbara doften (“bror muskot”) hade ofta en form av markeringar (som om av en snigel), på sin undersida, ovanpå skivorna. Dessa “lämningar” (?) försvinner av sig själva, högst ca någon timme efter plock.

Här, några foton till, på “bror muskot”. Trattkantarell medtagen på fotot, som referens för färg, storlek.

L

Det är kamferriska, även kallad “curryriska”, som har den mörka foten. Den större arten med ljusare skivor är troligen pepparriska, trots den lite otypiska vattenmättade hatten.

Har aldrig sett pepparriska med sådan färgkontrast mellan skivor och fot -oxh den när mycket sällan så “puckelfri”. Tror bl.a. därför mera på sotriska.

Hej på Er.

Tack, för svaren!

Kamferriska anges ha god doft (vilket jag håller med om!!!), samt smaka milt - enligt min uppfattning bara giltigt omdöme, när färsk, ty den lägger som tillagad till en del peppar till smaken, ungefär som en medelstark indisk rätt, men mindre än starkt kryddad indisk mat. Svampen anges vidare inte vara giftig, men heller inte ätlig (stjärnor saknas)?

Jag skulle ge svampen 4*-5* (behöver bedömas mera, men sannolikt 5*), med tillägg att man ska vara försiktig med egen peppar, när man tillagar svampen. Jag hällde på rätt mycket, så mitt omdöme behöver verifieras mera.

Vad är Er uppfattning, om kamferriskans - curryriska synes ännu mera passande, ty jag kan inte känna doft av kamfer från denna svamp - smak och ätlighet?

Vad tycker Ni om pepparriskan? Är den ätlig, och god? Jag har givit mig själv en enkel regel, att riskor med klar saft - båda dessa har klar saft - bör undersökas mera noggrant, innan man äter dem. Ja, detta medan riskor med mjölkig saft (t.ex. blodriska, skäggriska), samt riskor med genomskinligt mjölkig saft, synes “riskfria” att intaga?

Jag fick tanken, att riskor med stark karaktär till smak och/eller doft - jämför curryriska, samt (gissar jag, av namnet) också pepparriska - skulle vara bra att använda som krydda, till andra svampar, som smakar/doftar mera “blygsamt”? Jag åt igår trattkantareller och blek taggsvamp, lagda till en stuvning med starkt kryddad korv av mycket hög kvalitet, och där stuvningen också förstärkts till smak med hjälp av ca 15g. curry. Ja, förutom salt, peppar, och margarin.

Nå, resultatet blev bra! Men, det vore ännu trevligare, om svampen själv kunde ge mera av sin egen karaktär. Så, varför inte nästa gång blanda t.ex. blek taggsvamp - mycket mat och underbar konsistens på denna svamp, som stekt och blandad i en stuvning - blanda denna svamp med t.ex. 1/3 eller 1/4 curryriska eller pepparriska (vet inte hur pepparriskan smakar, men curryriskan både smakar och doftar, mycket bra)?

Vad sägs om det, herrar Michael och Jan?

Hälsningar, och (än en gång) tack för mycken hjälp, till fördjupad kunskap, om svamp.

L

p.s. Jag bifogar en underbar bild, på ett fång med gul kantarell, plockade för ett tag sedan. Kantarellerna är uppblandade med blek taggsvamp, vilken svamp tar smak av kantarellerna. Det vore underbart, om man kunde hitta flera svampar att blanda in, och som ger svampar som blek taggsvamp och (t.ex.) trattkantarell, (ännu) mera smak (doft har dom själva, om än också den kan förstärkas), vid tillredning.

Det verkar finnas många kvaliteter hos svamp, vilka inte alltid framkommer. Jag förmodar, att man förr i tiden kände till mycket av detta - svamp att använda till infärgning, svamp att använda - som torkad - att ge väldoft i hemmet, osv. Jag hittade en gång i tiden, typiskt sett sent på hösten, en form av lila hård/träaktig (men växande direkt på marken, i granskog, inte växande på någon trädstam), tunn liten taggsvamp, som doftade helt underbart. Ja, detta sagt apropå svampars doft, där också curryriskan syns ha särskild kvalitet.  d.s.

Nej, fotot på trattisarna kanske inte passar med rubriken på detta inlägg, men väl till andan - svamp blir för mig ännu mera intressant att lära in, när den går att använda till mat, att ge doft, att ge färg, etc.

L

Till Jan.

Hur smakar sotriska?

L

Oftast milt, ibland med ngn liten antydning till “skärpa”. Mjölksaft vit, småningom rodnande. Anses av någorlunda normala människor INTE som ngn matsvamp, men man måste ju prova_ på allt “ofarligt”…!

Vad säger du nu, lalsweden? Hade båda klar mjölksaft? Varken peppar- eller kamferriska har (helt) klar mjölksaft.

Nu virrar du till det Mumrik. Ta det lugnt och vänta…!