Jo, Tjernobyl nu igen. Jag har tidigare bara hittat lågupplösta kartor över nedfallsområdena som gjorde det svårt att orientera sig och hade därför dömt ut ett område dit jag funderat på att flytta. Mitt skäl till att flytta är delvis att jag vill komma närmare naturen och ha lättare att komma ut i skogen och plocka bär och svamp.
Nu grävde jag fram en jättebra karta på Strålsäkerhetsmyndighetens sajt.
https://ssm-kartor.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=b0b123c9e99549f58d5d23a2436016ba
Det visar sig att området jag är sugen på ligger i gult område, inte värre än söder om Uppsala där jag plockar nu. Men det ligger nära rödare områden.
Har någon snurr på om cesium kan sprida sig i markerna så områden som inte fick så mycket nedfall kan ha “fyllts på” senare om de ligger nära områden med mer nedfall? Jag fattar att det säkert transporteras med vattenflöden och hamnar i havet till sist och kanske ökar stålningen i mindre sjöar i avrinningsområdet, men det är alltså marken och det som växer där jag är intresserad av. Jag tycker inte att det borde kunna sprida sig på det sättet, men vad vet jag?
Det viktiga är ju hur det binds till organiskt eller oorganiskt mtrl. ph och sånt spelar kanske roll. Mindre sjöar har ju kortare omloppstid så det borde ju transporteras ut fortare än i större djupa sjöar. fast naturvårdsverket brukar ju ha koll på det mesta. det finns säkert nån rapport som behandlar det.
@gegge
Nädå. Du kanske klickade på länken i previewn då den är avkortad där. Det gjorde jag själv och trodde det var nåt fel.
Funkar det inte för dig är det träffen längst ner på sidan i den här sökningen.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/sok/?q=cesium
@humoristen
Jo, men jag menar alltså om skogsområden med måttligt nedfall kan bli “smittade” av närliggande områden med mera nedfall. Om cesium transporteras med vatten så borde det ju inte sprida sig särskilt långt från vattendraget. Om det inte är frågan om enorma vårfloder och översvämningar.
Här finns en ganska färsk rapport - och det finns fler…
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-19-del-2-radioaktiva-amnen-i-livsmedel-och-i-dricksvatten-fran-egen-brunn-riskvarderingsrapport.pdf
Amerikanska epa har en artikel om transport av c137. Finns avkortad med grafer och bilder. Uppenbarligen är cesium otroligt rörligt. här är länken
https://cfpub.epa.gov/si/si_public_file_download.cfm?p_download_id=537016&Lab=NHSRC
här en till artikel
Reynolds, T.D., and Gloyna, E.F. RADIOACTIVITY TRANSPORT IN WATER—TRANSPORT OF STRONTIUM AND CESIUM BY STREAM AND ESTUARINE SEDIMENTS. Technical Report No. 1. United States: N. p., 1963. Web.
Detta kan väl oxå vara kul…
https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=12348&typ=artikel
Tack för länkarna! Ska läsa de “svårare” när jag vaknat ordenligt, men svampmackeindex tog jag direkt.
Man ser ju faktiskt där att arterna påverkar. I Österbybruk kan man äta lite färre mackor än o orterna ikring, men de ha plockat rimskivling som tar upp mycket cesium.
Att utgår från gränsvärdena för bär och svamp är ju däremot värdelöst. De är ju satta högre än för annat därför att de räknar med att man inte äter så mycket. Vi som äter mer svamp än genomsnittsbefolkningen kan ju inte tänka så. Själv äter jag, bra år, något hekto egenplockade bär nästan varje dag.
Hittade den här tabellen med färska värden från olika produkter, från Jämtland. Nu grundar den sig på nästan löjligt få prover, men man kan ju konstatera att svampen har mycket högre värden än annat.
https://www.stromsund.se/1649.html
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
