Blek taggsvamp är Hälsinglands landsskapssvamp och det är den med rätta för vi har gott om den i våra gamla granskogar. Växtsäsongen är lång och vanligt är att man kan hitta stora ringar med rätt många exemplar. Larvangripna exemplar är mycket vanligt. Torkning är inte att rekommendera pga att smaken förändras radikalt åt det beska hållet.
Den bleka taggsvampen i södra Uppland kan också ha lång säsong och hållbara fruktkroppar om vädret är gynnsamt.
Däremot är väl kanske bara 1/3 av dem jag hittar oangripna (vilket i och för sig är bättre än många andra svamparter). Om det är fler angrepp söderut kan det väl bero på att det finns fler arter av de insekter som går på svamp?
Jag förstår inte vad det kan bero på att den bleka taggsvampen i norr inte angrips av larver.
En teori om att dessa insekter inte finns där, tycker jag inte håller, bl.a. för att alla andra svampar (soppar, kremlor, riskor, fårticka m.m.) angrips i fullständigt “normal” omfattning. Även om det skulle vara en specifik insektart i de sydligare taggsvamparna, borde den insekten kunna spridas norrut lika lätt som taggsvampen - om det nu är samma svamp. Våra bleka taggsvampar upplever jag också som mycket blekare…
När taggisen är ung och har nedåtvälvd hatt är den så gott som alltid helt oangripen. Så fort hatten är plan eller svagt uppåtvälvd är den plötsligt så gott som alltid rätt rejält angripen. Bra tumregel att gå efter, så man slipper böja sig ner i onödan ;-) Funkar här i Stockholmstrakten iaf…
På tal om taggsvamp.
Är taggsvamp mer svårsmält än annan svamp.
I lördags åt jag en blandning på kantareller, trattisar, KJ och taggsvamp och fick ont i magen. Har aldrig fått det av dom andra svamparna, inte av taggsvamp heller om jag tänker efter. Men det var första gången jag åt taggsvamp i höst.
Annika; 4 kg! Hur ofta är du ute?
Blev mycket förbryllad när jag läste i en så fantastisk bok som “Nya svampboken” att blek taggsvamp är “sällan larvangripen”. Fick nästan en mindre chock. “Amen härregud, vad säger karl’n, di där uschlingarne är ju nästan alltid sönderätna” tänkte jag. Men kanske har hrr Holmberg & Marklund baserat sina rön på erfarenheter från norra 2/3 av vårt avlånga land? Kan det stämma?
Fia: Din teori om sambandet mellan hatt form och angrepp känns hållbar i mina trakter. Ska tänka på det i fortsättningen och se om det stämmer. Fast å andra sidan skadar det nog inte att jag böjer mig ner emellanåt… :-)
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.