Hej Cajsa. Vi har börjat en liten diskussion på tråden “ätlig”. Så du kan läsa lite där. Men det är bra om ämnet får en egen tråd. Många har nog hört nyheterna i morse om älgarna i Gävle. Hur farligt (eller olämpligt) det är finns det olika uppfattning om. Man får nog samla informantionen och ta ett eget beslut efter det.  Man ska inte oroa sig i onödan, för det beror ju på var i landet man bor också.

Hej.
Jag bor i Skåne och efter vad jag hört tidigare så är det norr över i Värmland och trakterna däromkring.Jag är inte direkt oroad.Har inte varken hittat eller ätit några mängder
Men man undrar ju.
Cajsa.

Vi funderade lite i morse..visst är det väl halten cesium som är hög och becerell enheten i vilken detta mäts.Vi har ju så duktiga “språk” vetare här.
Det blir ju ungefär som att säga att en syltburk är full av liter.

Rätt Birgitta, cesium och radonhalter mäts i enheten bequrel.

Bra att veta.
Fick rätt stavning bra.
Förstår också att det lilla ordet “av” inte skulle vara med.
Jag tyckte det lät lite oroväckande det var därför jag undrade.Tack Cajsa.

Här är kanske svar på frågan. Kopierat från Annikas länk i “ätligt”.
“När det gäller upptagning av cesium, kan de vanligaste svamparna grovt indelas i tre grupper. Hos arter med mycket cesium, t.ex. trattkantareller, svarta trumpetsvampar, riskor, sandsoppar, rimskivlingar, taggsvampar och svarta vaxskivlingar, kan den rekommenderade gränsen överskridas i ett område med mindre nedfall, och i områden som fått mera nedfall är det t.o.m. sannolikt att gränsen överskrids.

De högsta cesiumhalterna t.ex. i trattkantareller och svarta trumpetsvampar kan vara 2000–3000 och i svarta vaxskivlingar så mycket som 7000 becquerel/kg.

Halterna i arter med måttliga mängder cesium, t.ex. kantareller, stensoppar och kremlor, kan sporadiskt överstiga den rekommenderade gränsen i områden som fått mest nedfall, men även där brukar halterna ligga under gränsen.

Hos svamparna i den tredje gruppen ligger cesiummängderna överallt klart under den rekommenderade gränsen. I denna grupp ingår bl.a. stenmurkla, fårticka, champinjon, honungsskivling, fjällskivling, björksvamp och smörsopp.

Halterna kan minskas effektivt
Svampar med höga halter kan ätas sporadiskt, eftersom detta ännu inte väsentligt ökar den totala strålningsdosen. Av det cesium som maten innehåller får en finländare i medeltal under en procent av hela sin årliga strålningsdos, som är omkring 3, 7 millisievert.

Om man äter mycket naturprodukter från ett område som fått mycket nedfall, kan dosen från maten vara flera tiotals gånger större än medeltalet. De som äter rikligt med svamp kan emellertid lätt minska på cesiumhalten med upp till 70–80 procent genom att laka ur eller koka färska, torkade eller saltade svampar i rikligt med vatten och slänga bort vattnet. Man kan också utsätta sig för mindre strålning genom att välja arter som upptar mindre cesium.”

Efter undersökning gjord i Finland.

Naturvetarens kommentar: bequerel mäter hur många kärnsönderfall, dvs. strålning, som ett material ger upphov till per sekund. Naturligt förekommande cesium kan inte “mätas” i bequerel, eftersom det inte sker något sönderfall, dvs. inga kärnpartiklar avges. Radioaktivt cesium-137 ger upphov till beta-strålning, till skillnad från alfa-strålning från radon-sönderfall, och kan därför mätas i bequerel. Svamp kan man lugnt äta utan att tänka på vare sig bequerel eller kärnfysik över huvud taget! Det är inte strålningen som tar dig!

Du är en riktig klippa på forumet! Alltid veteskapliga förklaringar. Det gillar jag!:)

Men menar du att ceciumhalten finns naturligt då, fast den är hög? Ska man inte undvika de svapar som har hög halt? Utveckla gärna. Jag är ju inte naturvetare…

Cesium (Ce) förekommer liksom andra alkalimetaller i naturliga föreningar (salter) som t.ex klorider, sulfater och karbonater. Cesium kan ha flera olika isotoper med “icke naturliga” kärnstrukturer och dessa kan då avge strålning vid sönderfall av respektive isotop. Halten cesium har ingen relevans, men mängden radioaktivt cesium (T.ex isotopen Ce-137) kan enkelt mätas med en bequerel-mätare.

Som nämnts i tidigare inlägg är de svampar som främst tar upp radioaktivt cesium mykorrhizabildande svampar såsom sandsopp och rimskivling.

Risken för att svampen ska innehålla en hög halt av radioaktivt cesium är naturligtvis störst i de områden i Sverige som drabbades hårdast av radioaktivt nedfall från Tjernobylolyckan. En karta från SSI som visar mängden radioaktivt cesium i marken finns i länken (klicka för större karta):
http://www.ssi.se/kaernkraft/Bonfortjrnobyl/Sidor/Svar1.html

Cesium 137 har en halveringstid på ca 30 år vilket innebär att 30 år efter olyckan finns hälften av aktiviteten kvar i marken.

Man kan minska halten cesium i svampen med ungefär 80-90% genom att koka av svampen (dvs koka och slå bort kokvattnet).

För den som är intresserad av att läsa mer inom området kan jag rekommendera Strålskyddsnytt Nr 1 2006. Den finns att läsa på SSI:s hemsida (http://www.ssi.se). Det är ett specialnummer som handlar om Tjernobyls efterverkningar bland annat på svamp, bär och vilt.

Hälsningar
/Kärnkemisten

Innebär det att Rimskivlingen (rynkad tofsskivling) inte bör ätas av oss i västerbotten då? (ok, efter kokning…men kan man steka den efter man kokt den?)
Och är det inte denna som kallas lite slarvigt för “västerbottenssvampen” här? Irene - vet du?

OCH - är det en “utslagen” sådan som jag har på bild?

Det är den! Jag bor på andra sidan viken (Österbotten) och mäter inte mina svampar på fissionsprodukter! Ät du bara dina rynkade med god aptit!

Coolt! För att uttrycka mig modernt. Bor du på precis andra sidan kvarken? Äter du pepparriska (eller är jag fördomsfull nu?)??
OM du äter pepparriska, hur gör man för att den ska komma till sin rätt? Dom kryllar det ju av..

Vaddå “mäter ... på fissionsprodukter?” Vad är det?
Berätta..

Gränsvärdet för svamp som får säljas ligger på 1500 Bq/kg. De svampar som växer i utsatta områden som dessutom tar upp mycket cesium kan ligga över dessa gränsvärden.

Är man ingen storkonsument av svamp spelar detta sannolikt inte så stor roll eftersom bidraget från svamp, bär och viltkött till den totala stråldosen vi får varje år (från berggrunden, rymden, sjukhus etc) trots allt är relativt liten.

Kanske ska man försöka undvika att ha rimskivling som basföda och naturligtvis går det utmärkt att först koka av och därefter steka svampen.

Fissionsprodukter är de produkter som bildas när man klyver uran tex i ett kärnkraftverk. En av dessa fissionsprodukter är cesium 137.

Förmodligen har inte så många hemmaplockare tillgång till utrustning för strålningsmätning ;-) utan får förlita sig på allmänna rekommendationer.

Aha! Så då kan jag äta mina svampar till älgstek utan att oroa mig?! Fint. Bra information, tack.

Men. Ska jag börja oroa mig om någon säger att jag har utstrålning???

Då ska man bara tacka och ta emot :-)

Bor i Karleby (f.d. Gamlakarleby) och brukar hoppa över alla riskor, med undantag av blodriskorna! Jag spar min rygg för “bättre” mycel! Vid exempelvis kärnsprängningar eller kärnkraftsolyckor (också i kärnkraftverkens reaktorer) bildas det en massa olika isotoper av olika grundämnen, som har olika livslängd (halveringstid) beroende på stabiliteten av dess atomstruktur, och dessa “ämnen” kallas fissionsprodukter! Då uran sönderfaller bildas bl.a. radon…som i sin tur efter en viss till faller sönder till andra grundämnen som slutligen blir en stabil bly-atom (Pb-206)! För dem som är intresserade hittade jag följande adress http://www.ssi.se/eu_parm/PDFer_skarm/Teknisk_bilaga.pdf som på ett enkelt sätt beskriver strålningen. Håll till godo!

Ja, att det handlade om någon slags gas förstod jag nog..
;)

Skämt på sidan.
Det är intressant allt detta. Men jag undrar ändå hur det kommer sig att det verkar som allt fler dör i cancer nu, än tidigare. Eller beror det på att jag blivit äldre och “hör” om sådan i större utsträckning?? Ja, jag funderar och funderar.. speciellt sedan jag förtärt lite biskopsmössa också..

Aha.. inte spring till doktorn alltså?
hi hi

Rimskivlingen är Västerbottens landskapssvamp. Lite ironiskt, eftersom vårt län fick mycket av det radioaktiva nedfallet och just den svampen är duktig på att ta upp det…
Efter ett par dåliga år för den, verkar det ha funnits gott om rimskivling igen den här hösten.

Ja, jag har hittat litervis sedan jag vetat vad jag ska kika efter. Men, jag tycker inte om den riktigt.
Håller inte med om att den är i klass med kantarell eller som mitt nya fynd, frostvaxingen. Ja, jag läste att den var just så‘n “svamp” på radioaktivt avfall - efter jag ätit och bjudit av den. Så, det kändes skönt med “Kärnkemistens” och “Kenneths” inlägg, och utlägg, att man lär nog konsumera mängder innan man blir lysande.. :)

Håller du svampkurser, Irene?

Nej, jag har inte svampkurser. Jag höll på med det under slutet av 80-talet men lessnade - tyckte det blev tjatigt med samma frågor som återkom år efter år :-)
När jag själv blev allt mer intresserad av hotade och sällsynta arter och deras miljöer, blev den ständiga frågan “Kan man äta den?” tröttsam, och dessutom stal svampkurserna för mycket tid från “min egen” svampsäsong.

Ditt kunnande, har jag ju märkt, sträcker långt utöver “gourmet” stadiet (som flera andra * på denna sajt) och jag kan förstå att det blir lite tjatigt för dig. Jag är väldigt tacksam för att du ändå tar dig tid att besvara frågor på ätlighet, vart vissa sorter finns mm. och jag uppskattar också det sätt du förklarar runt omkring “individerna”. Jag tycker du är guld!  :-)