finns inte här hos oss i så fall skulle jag ha sett den nån gång man behöver ju inte precis ha förstoringsglas för att upptäcka den. Det finns ju rätt maffiga fingersvampar men dom växer ju inte riktigt på samma sätt så man borde ju se dom. Jag har sett dom i verkligheten.

Jag har inte heller sett blomkålssvamp häruppe trots att jag har gått en del i miljöer som borde passa.
Har hittat fynduppgifter upp till Härnösand..

Jag är nästan rädd att fråga, men har du smakat den?

Jag är rätt ofta nere i Stockholm, så nästa säsong blir det till att besöka stockholmska tallrötter. Jag har förstått att de finns ganska rikligt där.
Om det skulle vara så att de inte finns här, undrar varför?
Jag tror mig ha sett en, vid något tillfälle, men inte större än en 5-krona. Fast, det kan ju ha varit något helt annat förstås.

var hittar man såna? Jag har hittat en del svampar som inte är så vanliga här hos oss, det skulle vara kul att se hur långt upp det är rapporterat att dom finns.

Jag går in här och söker på artnamn:
http://fungus.dataservice.se

För att inte få för många träffar åt gången, kan man behöva begränsa sökningen geografiskt också.

Man kan söka fynduppgifter på Artportalen också, men tyvärr är det alldeles för få som lämnar rapporter dit.

Godkväll irene !
Vet du något om Stig Jacobsson som ofta syna med i skapandet av svampböcker ?
I det område jag bor har en “stig jacobsson” inventerat mycket kan det vara samma människa ?

Jodå, det är samma människa, han bor i Göteborg och jobbar där på Botaniska institutionen.

Tack , kul att höra jag går i precis samma marker , bor i Torreby. Han var här omkring 1973.
Ser också att Stridvalls varit en del i området. Synd bara att kartindelningen är omgjord av lantmäteriet numera. De har tydligen frångått de gamla beteckningarna i sina nytryck-

Tyvärr är förändringar av kartorna ett av problemen med fynduppgifterna - om avsikten är att kunna hitta tillbaka till platsen. Värdet med dem ligger mera i att man kan bedöma utbredningen av olika arter.

I Artportalen är ju det problemet löst, för där markerar man en (ungefärlig) punkt på kartan för fyndet, och den koordinaten kan man leta upp sedan, oavsett vad man kallar platsen och hur kartorna ser ut i framtiden.

Tack för adressen. Hur rapporterar man in dit? Måste ngn godkänna fynden? Jag har hittat både Suillus granulatus och Sarcoscypha coccinea som kunde rapporteras

tycker jag att fler skulle skicka rapporter till. Det är inte så krångligt, men det kan ta lite tid i början att lägga in fyndlokaler.
Ingen behöver godkänna fynden - det är upp till var och en som läser uppgifterna sedan, att bedöma och eventuellt kontrollera om de är riktiga.

Man börjar med att registrera sig som rapportör och bestämmer ett eget ID och lösen.

När man ska skapa en fyndlokal, får man zooma in sig på en karta, markera platsen och sätta ett namn på den. För att det inte ska bli alltför plottrigt, bör man markera mitten av ett större område som man kan lämna fler fynduppgifter ifrån sedan.

När lokalen är skapad, kan man börja rapportera från den. Man får upp ett formulär med en massa olika fält - men det är inte nödvändigt att fylla i allt: Det är bara art, datum och antal som är obligatoriska, och man får bedöma från fall till fall vilka ytterligare uppgifter som behövs. “Antal” avser inte antalet fruktkroppar, utan antalet platser i området som man hittat arten på.

Artportalen skiljer inte på S. coccinea och austriaca (den senare är väl mer trolig här?), därför är det bra att ange substratet. Om man vet säkert vilken av arterna det är man har hittat, kan man ange det en extra gång i kommentarfältet.

(det här får räcka till att börja med..)

Vad skiljer dem åt S coccinea och austriaca hur ska jag veta vilken jag hittat? Jag kände bara till den ena från Ruman/Holmåsen. Bra att veta till våren när jag hoppas hitta dem igen.

ska med viss möda kunna skiljas åt mikroskopiskt, men det är nog lättare att avgöra med hjälp av substratet. Om den växer på/intill gråal eller lönn, är det helt säkert S. austriaca. Den är dessutom den nordligare av de två arterna.

S. coccinea växer bl.a. på bok, ek och alm.

Växer skålen på Salix blir det värre, för det kan båda arterna göra.

Tack Irene för dina uttömmande svar. Jag har lärt mig mycket av dig de senaste veckorna. Tänk om vi kunde följas vid älven nån gång nästa år när det är lite varmare så att du får titta på alla tickor och svampar som växer där. Lögde och Öreälv är också ganska spännande även tallhedarna i anslutning till älvarna.

Fin rubrik du fick till där - men om inte Artdatabanken tycker det är viktigt att skilja arterna åt, varför ska vi bry oss..?

Joo, Gunhild, det skulle vara trevligt att följas åt längs älvarna till våren. Om inte annat, så brukar det i alla fall finnas tickor och andra vedsvampar. Det har sett väldigt intressant ut med gamla aspar och sånt på dina bilder.