Asp stämmer nog bättre än björk och nej, jag har inte smakat på den. Den är för fin för att röra.
Fast, om någon * vidhåller att den är ätlig och god så skulle jag kunna tänka mig att nappa en..
Iréne - är den fortfarande ätlig om den växer på asp?
(jag kan ta nya bilder om så önskas)
Jag tror jag fattat tycke för musslingen, dom är så läckra att se på.
Om det nu är en annan art som vi har på asp än de som brukar växa på t.ex. björk, så kanske det finns någon liten variation i smaken, men ätlig är den i alla fall. Testa en hatt och låt den bli riktigt genomstekt, den är ganska seg och kan nog bli hårdsmält annars.
Hittills i vinter har jag bara sett några små exemplar av ostronmusslingar, däremot dräller det av stora grönmusslingar nu.
Då ska jag göra det. Är det någon fördel att välja ett större ex framför ett mindre, eller tvärtom?
Grönmussling? Har du någon bild? Jag hittar den inte i databasen här.
Det har visat sig på sistonde, att byn jag bor i är ganska bra. Jag har inte trivts någe vidare tidigare, men nu när man lärt känna omgivningarna samt funnit Frostvaxing, Karl-Johan, Nejlikbroskingar, Streckmusseron och nu Ostronmussling på byn, ja, det ger en del, betydande, pluspoäng faktiskt.
Här finns några typiska grönmusslingar:
http://www.pilz-baden.ch/galerie/serotinus.html
Som jämförelse, ett snyggt galleri med ostronmusslingar, sannolikt är det P. populinus, den som växer på olika poppelarter:
http://www.morelmushroomhunting.com/pleurotus_castreatus.htm
Tack Irene.
Ååå vilka härliga bilder :)
Dom är ju så läckra!
När jag plockade mitt smakprov igår, noterade jag att de största exemplaren hade trillt till backen. Jag skulle tro att de blev för tunga av allt regn, och sedan minusgrader på det.. Lite synd, för jag hade tänkt sno med mig den stora för att fota lite. Nu var den bara sörjig.
Trevlig helg!!
Det är svårt att svara på hur många gånger ostronmusslingarna kan bilda fruktkroppar på samma ställe. De verkar ha hittat skadad ved vid basen av trädet, och det beror på hur mycket död och skadad ved de har tillgång till där, men några år framöver kan man nog förvänta sig att den finns kvar.
På döda aspar brukar de kunna leva väldigt länge. Jag känner till en asplåga där de har återkommit regelbundet i ca 20 år, och stocken ser fortfarande nästan opåverkad ut.
När den stora blå arten av ostronmussling, Pleurotus ostreatus, slår till på björk, kan den däremot förbruka veden och göra en komposthög av den på en enda säsong. Jag vet inte om det beror på att björkveden är lättare att bryta ned, om den arten är en aggressivare nedbrytare än den som växer på asp, eller om det finns andra orsaker.
Den blå kanske gillar björksockerrester.. Nä, jag ska inte spekulera. Imponerande nedbrytaregenskaper i alla fall.
Jag ska kolla det trädet nästa säsong. Hoppas de återkommer.
Nu ska jag klä mig lite varmt och ge mig ut för att kolla läget lite..tar med min mobil (kamera).
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.