Jag tror att man använder den här konstruktionen när man har tillverkat ett större tygstycke av ull vävt eller tovat.
Då lägger man tygstycket i träkonstruktionen om man sedan arbetar med det mekaniskt och med såpa det vet jag inte.
I vissa länder tillverkar man mattor av ull och här kanske man gör tygstycken för att sy kläder.
Det finns träställningar ovanför vattendraget, och uppe till höger hänger det två tygstycken.
I sverige har vi något som heter vadmalstamp.
Man vävde tygstycken som man lade i en träho som man slog hett vatten i.
Sedan var det ett vattenhjul som drevs runt och så var det olika träkubbar som stack ut på bräder som gjorde att “stampar” slog ner i trähon och mekaniskt bearbetade tygstycket till tjockt ulltyg vadmal.
I Ekshärad finns en gammal och en nybyggd vadmalsstamp.
Jag har bilder därifrån men endast diabilder.
Det finns en kvinna som heter Gunilla Paetau Sjöberg som har skrivit en bok som heter tova hon har studerat ullbearbetning i olika länder, jag tror att hon berättade det när jag var på kurs för henne att de lade tygstycken uppe i bergen i bäckarna.
Nomaderna i mongoliet har en bostad som heter Jurta kom troligtvis från turkiet, den är gjord av hopsydda valkade ullstycken.
Tänk vilket värmande material ullen är mot allt syntetmaterial.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.