Jag har placerat dem efter svårighetsgrad, den lättaste först (tror jag).
Den första finns nog med i de flesta välförsedda svampböcker,
hittades i fuktig barrskog, i övrigt tror jag att bilden kan tala för sig själv.
Den andra är en liten art som växer med björk i vitmossa, skivor och fot bleka, mjölksaft vit och något grånande.
Den tredje är hittad i fjällbjörkskog med dvärgbjörk och småviden, ganska fuktig mark (Hemavan). Mjölksaften blir så småningom violett, smaken är en aning bitter.
Ja, vad kan jag säga mer om riskorna… den första hör till gruppen med rodnande mjölksaft.
De andra två är dåligt kända, sällan avbildade i några svampböcker. Åtminstone nr 2 tror jag är förbisedd på grund av sin litenhet (den största hatten här är ca 3 cm), och likhet med en annan vanlig art.
Jag tänkte att det kunde vara av intresse att få se dem, men jag blir imponerad om någon klarar att namnge alla tre. Facit kommer i morgon.
Du prickade in alla tre!
1. rökriska, Lactarius fuliginosus
2. knoppriska, ska förmodligen heta Lactarius pilatii (även kallad L. moseri)
2. ripriska, Lactarius salicis-reticulatae (= L. aspideoides). Videriska var inget dumt förslag heller. De är ganska lika till färgen, men det är ripriskan som har gropig fot, rosa ton i skivorna, och är en mer utpräglad fjällart.
I höstas var det första gången jag såg den arten - kunde tyvärr inte ta någon bild av den på växtplatsen, för regnet stod som spön i backen just den dagen.
Gulriskan är nog en nära släkting till ripriskan (och kan också hittas i fjällbjörkskog), men den har kraftigare gul färg och är raggluden på hatten, åtminstone längs hattkanten.
Det finns många spännande svampar i fjällen som inte växer någon annanstans, och jag tror att det fortfarande finns många nya arter att upptäcka där. Visst brukar du också leta svamp i fjälltrakterna?
Lite knivigare att svara på, för ibland räknas några släkten med skivor också till sopparna, men antalet soppar med “sopp” i (det svenska) namnet är ca 70-75, fördelade på 12 släkten.
Ca 15-20 av arterna är ätliga.
Jag hittade en väldigt bra översikt av soppar här:
växer allt eftersom det hittas och beskrivs nya arter, de är nog närmare 150 hos oss nu. Av dem uppskattar jag det till ca 40 ätliga - med något matvärde att tala om. Dit räknar jag t.ex. inte de tratt- och svedkremlor som har mild smak (jag har i och för sig inte provat att äta dem själv…).
Jag säger bara, oj
oj oj !!!
Inte undra på att man ingentingting begriper, här har man gått omkring och trott, att soppar är ett tiotal arter, 3-4 ätliga och resten liten skumma svampar.
Men vad det är kul att ta lärdom av er som redan kan / vet och jag kommer att fråga igen och igen och….
Trevlig helg på er alla !
DNA-tekniken utnyttjas framför allt till att utforska arternas inbördes släktskap och utvecklingshistoria. Man skulle kunna kalla det en slags släktforskning, där man skapar ett jättelikt släktträd där alla levande organismer ingår - “Livets träd”.
På en liten gren i det släktträdet hittar man ordningen Boletales, soppar. Där finns, förutom sopparna med rörlager, också slemsvampar, pluggskivlingar och narrkantareller, hartryfflar och flera släkten av skinnsvampar, bl.a. hussvamp.
Om man tar alsoppen som exempel, så är den närmare släkt med pluggskivlingarna än med övriga soppar. Den är mycket lätt att förväxla med en pluggskivling ända tills man har vänt på den och sett att den har rör istället för skivor.
http://www.micologia.net/g3/Gyrodon-lividus/Gyrodon_lividus_asier
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
