Jag gör väl ett försök igen:
Röksvamparna är tydligt taggiga, så det kan inte vara gyttrad röksvamp. Min gissning blir vårtig röksvamp.
Piggplätt tror jag på.
Bilden på björken är tyvärr för suddig för att se formen på de gula sakerna..?
Tickan på björken är jag lite osäker på, men tycker att den är mest lik fnöskticka.
Kantöra har slätt hymenium, så det är inte ett sådant på sista bilden. Här är jag mycket osäker, men ett tänkbart förslag är en gammal klyvporing, Schizopora/Hyphodontia paradoxa. Det är mycket variabel, men det finns många andra arter att förväxla den med också. Vad växer den på?
Johan skrev: “Första inlägget, bild 3 - Kan detta vara Styvskinn (Stereum rugosum)?”
Kanske, det är lite svårt att se om det är så tjockt och hårt som styvskinn brukar vara.
“Andra inlägget, bild 3 - Kuddticka (Phellinus punctatus)?”
Jag tänker inte utesluta det, men på bilden finns en antydan till hattbildning som jag inte känner igen hos kuddtickan, därför tror jag mer på en resupinat form av sälgticka. En till art med liknande växtsätt är valkticka, som växer på björk (enstaka fynd har gjorts på al och ek). Alla tre tillhör samma släkte, Phellinus.
När det gäller det taggiga skinnet/tickan(?) - har jag aldrig sett något liknande på gran. Var i landet och i vilken miljö har du hittat det?
Hymeniet är den sporbildande delen av svampen. Det kan bestå av skivor, taggar, porer, rör, eller vara helt slätt.
Detta och många andra begrepp finns förklarade i SvampGuidens ordlista.
Irene skrev: “När det gäller det taggiga skinnet/tickan(?) - har jag aldrig sett något liknande på gran. Var i landet och i vilken miljö har du hittat det? “
Uppsala (ca. 25 km utanför). Växande på död grankvist (på marken, precis på gränsen där granskogen går över i lövskog framförallt bestående av asp)
Glöm klyvporing..
Mitt förslag är att du lämnar grankvisten med taggingen till Fytoteket i Uppsala för att få den artbestämd och dokumenterad.
Det verkar omöjligt att hitta några bilder, så jag har ingen aning om hur taigatagging, Steccherinum litschaueri, kan se ut - men ifall det är den, har du gjort ett riktigt höjdarfynd.
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/ste_lits.PDF
Johan, första inlägget, bild 3 är inte styvskinn.
Styvskinn, brunskinn och blödskinn rödfärgas ganska snabbt om man skrapar lite på hymeniet, om de inte är alldeles för torra. Det är alltid bra att testa om man misstänker att man har någon av de arterna.
Men oavsett ovanstående, så är skinnet på dn bild alltför tunt i kanterna, och det ser ut att vara lite rosatonat.
Jag skulle tro att det är någon typ av tätskinn.
Till att börja med: jag håller med om trollsmör och kuddticka, och på den sista bilden är det aspticka.
På näst sista bildserien finns en Phlebia. Till färgen påminner den lite om ribbgrynna, men jag tror inte att det är just den arten.
De poroida vita resupinata sakerna är för svåra för mig..
Sen tänkte jag tillägga att det blir ganska svårt att hänvisa till rätt bilder och rätt inlägg om du radar upp allihop under samma rubrik. Det blir lättare om du skapar en ny tråd med ny rubrik varje gång du skickar ett inlägg med bilder som du har frågor om.
Irene skrev: “Sen tänkte jag tillägga att det blir ganska svårt att hänvisa till rätt bilder och rätt inlägg om du radar upp allihop under samma rubrik. Det blir lättare om du skapar en ny tråd med ny rubrik varje gång du skickar ett inlägg med bilder som du har frågor om.”
Skall göra det i fortsättningen.
Instämmer med Irenes förslag. Dock fick jag för mig att du hade hittat en resupinat sälgticka istället för kuddticka när jag såg din 2:a bild på arten. Men den 3:e talar mer för kuddticka.
Bifogar bild på en sälgticka jag hittade igår på en sälg som fallit ganska nyligen.
Bild 2 och 3 skulle väl kunna vara olika arter, men förmodligen är de samma. Ofta blir man lurad av infallande ljus när man bara ser svampen på bild, färgen kan skifta en hel del.
Kuddtickan bildar varje år nytt porlager ovanpå det gamla, och det blir mindre för vart år, vilket gör att man ofta kan se en grå zon av äldre porlager runt det nya bruna lagret (syns bra i ovankant på din bild 3). Det gör också att kuddtickan blir ganska tjock med tiden, upp till ett par cm.
Sälgtickan är bara ett par mm tjock. Dessutom kan man i regel hitta antydan till hattbildning någonstans om man letar lite.
Ja, det måste det vara. Man ser dels att det färska bruna porlagret är ganska litet i mitten omgivet av det äldre grå, och dels att tickan genom sin tjocklek har har några år på nacken. Genom att räkna antalet lager i ett snitt ska man kunna få fram hur gammal den är.
Det är bara lite synd att ta loss den, när de inte är så vanliga.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
