Mina fina svampskogar försvinner i en förfärande takt och ersätts med kalhyggen. Inte nog med det, utan det verkar som svampen också försvinner i skogar som gränsar till kalhyggena. Undrar om svamparna kommer tillbaka i dessa “kalhyggegrannar”, eller om dom är borta för alltid? Och hur lång tid tar det för en svampflora att etablera sig i en nyplanterad skog - om den nu någonsin gör det?
Har också noterat (i Västerbotten) att avverkningarna går på högvarv (och ingen hänsyn tas till skyddsvärda biotoper heller)!
De skogar som vi har varit vana att hitta en rik svampflora i, blir aldrig sig lika efter kalhuggning.
De finaste svampskogarna har aldrig tidigare varit kalhuggna, många har tidigare brukats som betesmarker eller betesskogar, och de har tagit flera hundra år på sig att utveckla de markförhållanden som har gjort att svamparna kunnat etablera sig. Den nyplanterade skogen kommer att ha blivit avverkad på nytt inom mycket kortare tid än så.
Om återplanteringen är väl anpassad till växtplatsen, kan vissa arter ändå dyka upp rätt snabbt. T.ex. soppar, blodriskor, rimskivling.
Vilka svampar som återkommer, och hur snabbt, beror helt och hållet på hyggesmetoden. Har man plöjt upp marken, och inte lämnat fröträd på hygget, har man effektivt tagit död på de mycel som fanns.
En bättre metod ur svampsynpunkt (och den nya skogens tillväxtmöjligheter) är att lämna tätt med fröträd och använda sig av hyggesbränning som markberedning för nytillväxt.
“Kalhyggesgrannarna” blir också förändrade genom att de lättare blir uttorkade, men brukar repa sig när nyplanteringen har vuxit sig manshög.
Hoppas inte för mycket på det bara, då brukar det vara dags för avverkning av den kvarlämnade skogen…
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.