När jag var ung hände det ofta att jag plockade champinjoner i hästhagar. Nu var det många år sedan jag hittade något där. Förr var det arbetshästar, nu är det hobbyhästar men det ska väl inte spela någon roll för champinjonerna.
Jag tycker också att trattkantarell har blivit vanligare, och jag har för mig att det hänger ihop med en ökad försurning i markerna.

Visst kan det variera med svamptillgången. Det är nog svårt som enskild svampplockare att dra några slusatser.
Faktorer som temperatur och nederbörd är viktiga. Har varit akiv svampletare i ca 35 år nu, men har inte kunnat följa uvecklingen i en och samma skog hela tiden. Dock inom ett område som kan sägas vara närliggande skogar vid Örebro och Hjälmarstranden. Håller med er som noterat trattkantarellns ökning. Svampar följer också landskapets omvandling, så har ex beteshagen en svampflora som förändras över tid om hagen växer igen med sly eller granskog.
Kan det även vara så att vissa arter förekommer periodiskt?
För några år sedan hade jag ett ställe med svart trumpetsvamp som kom regelbundet ca tre år, sen dess inte ett exemplar!
Hur är det t ex med betesdjurens inverkan på svampen?
Det finns många frågor och en vetenskapligt uförd undersökning om dessa frågor skulle vara mycket intressant att ta del av.

Svampinventering i Sverige - i organiserad form, men huvudsakligen utförd av frivilliga krafter - har pågått i uppemot 15 år.
Nu är det tänkt att Artportalen http://artportalen.se/fungi/default.asp  ska underlätta för alla som vill rapportera fynd, och man jobbar på att försöka få in alla tidigare registrerade fynduppgifter där.

Vilka arter som eventuellt ökar eller minskar, är svårt att få fram i den formen, eftersom inte allt rapporteras av alla inventerare. Det blir mer av typen utbredningskartor för olika arter - men framför allt ser man var de mest aktiva inventerarna håller till…

Vart 5:e år revideras och sammanställs de rödlistade (hotade eller sällsynta) arterna av Artdatabanken. En kommitté bestående av svampkunniga människor, med god kännedom om hur det ser ut i markerna, diskuterar vilka svampar som ska vara med på listan.

Här kan man läsa mer:
http://www.artdata.slu.se/rodlist.htm

Även jag har märkt av en rejäl ökning av trattisar. Speciellt efter skogsröjning när granris får ligga kvar och multna. På dessa ställen blir det både fler och större svampkroppar, men man måste i de flesta fall lyfta lite på riset för att upptäcka dem. Min teori är att dessa trattisar får extra näring från riset samt att de växer i ett betydligt fuktigare och varmare klimat än de övriga. Har jag fel? eller kan någon bekräfta ovanstående teori.

Det är inte omöjligt att förekomsten av trattkantareller ökar, det gäller i så fall södra delen av landet, där försurningen är mer påtaglig, och granskogarna har börjat uppnå rätt ålder för dem.
Min erfarenhet av trattkantareller i norra Sverige är snarare att ett visst skogsområde under ett par år kan få en explosiv utveckling av fruktkroppar, för att sedan bli helt utan under många år.

Jag tror att svampförekomsterna följer olika dynamiska skeenden,
som t.ex. förändringar i näringsinnehåll och förändrade konkurrensförhållanden mellan svampar, allt eftersom skogarna blir äldre.

Som jag har upplevt det, har de artrikaste skogsmarkerna varit de som tidigare varit skogsbete. Många arter har levt upp under igenväxningsfasen några decennier efteråt (inte minst den vanliga gula kantarellen), men jag misstänker att effekten av skogsbetet håller på att avklinga.

På Gotland finns ganska mycket skogsmark som betas och trampas av hästar och kor, och där märks det tydligt att de betade skogarna är de absolut artrikaste markerna.

Forts…

Artdiversiteten i våra marker är beroende av dynamiken, d.v.s. att det finns olika utvecklingsstadier efter föryngringar som uppstått genom t.ex. översvämningar, bränder, stormfällningar, insekts- eller svampangrepp.
Många svampar är beroende av en viss markstörning för att kunna spridas och etablera sig på nya platser. För en del arter är det nödvändigt med en regelbunden störning av marken för att leva kvar, bl.a. många av röksvamparna. 

Kvävegödsling som också verkar försurande (liksom ett allmänt ökat kvävenedfall) av betesmarker och skogar, gynnar ett fåtal arter men missgynnar många fler.

Forskning har bedrivits på en hel del av de olika påverkande faktorerna, men det svåra är att få in det långa tidsperspektivet under en forskares aktiva tid…

Ett sätt är att göra grundliga inventeringar av många testrutor där man har - eller kan skaffa sig - kännedom om områdets historik, och på det sättet få veta var och när de olika arterna uppträder.
Man har t.ex. undersökt ett stort antal växtlokaler för goliatmusseron och funnit att ingen av dessa någonsin varit kalavverkad (däremot har de säkerligen haft återkommande bränder).