Min gissning är svedticka.

Jag har försökt erinra mig vilka svamparter jag har sett på lönn, och det är inte många, men desto mer intressanta. Av tickor är det bara lönnticka, andra arter är grentaggsvamp, ringmussling och koralltaggsvamp.

Lönnen är ett udda träd på så sätt att den inte har några mykorrhizasvampar.

Ett försök att lista de vanligaste tickorna på lönn ser ut så här (men noteringarna är få, så efter de fem första anger jag ingen inbördes ordning):

1. lönnticka (överlägset flest)
2. skumticka
3. svedticka
4. platticka
5. hjortticka
fjällticka
borstticka
eldticka
vinterticka
vittagging
rökticka
sidenticka

Min första tanken när jag såg bilden var, purpurskinn , bara för den mörka kanten, fel gissat alltså.

Tack Irene och en lista igen, fint.
Jag hittade Ostronmussling på Lönn i vintras.

Ja, den bilden minns jag nu. Ostronmusslingen kommer säkert tillbaka fler gånger.

Om jag inte tar alldeles fel är väl Bergslagen det lönntätaste området i landet?

Intressant om Lönntätheten, vet bara att den är vanlig där jag brukar röra mig. Bok däremot finns bara planterad i ett skogsparti som jag känner till i Köping. Där har jag endast en gång tittat efter svamp. Men det är varken gång eller cykelavstånd dit. I år ska åmrådet genomsökas.
I finska skärgården där jag är uppvuxen var det mycket fint att ha en gårdslönn, där man kunde sitta i skuggan o dricka kaffe.
Min morfar kämpade i många år med att plantera men de blev bara kanske 25-30 år.

Lönnen är ett sydligt trädslag med en naturlig nordgräns ungefär upp till Värmland, Dalarna och Ångermanland. Där och längre norrut är de ofta planterade som vårdträd, men känsliga för kyla och sårskador.
Längre söderut, från ekens nordgräns som går genom södra Bergslagsområdet, är andelen ek större än den normalt skulle ha varit, om det inte hade funnits en historisk förklaring till det. På 1700-talet var alla ekar statens egendom och förbjudna att hugga ner utan tillstånd och erlagda avgifter (till staten, länsman och skogvaktarn), dessutom blev många markägare ålagda att plantera ek där de inte växte spontant. Tillgången på ekar var viktig för landet då, för de skulle trygga den framtida försörjningen av virke, framför allt till byggande av örlogsfartyg.