Jag har fått blodad tand efter att ha plockat de första stenmurklorna i år.
(Jag har några på tillväxt också)
Jag har i flera år funderat på att anlägga en egen murkelodling efter beskrivning som jag fått:
Man ska gräva en grop 2 m i diameter och 1 m djup. Sedan fyller man den med ca. 40 cm dagstidningspapper och vattnar rejält. Därefter fyller igen.
Det lär kunna gå att börja skörda en del redan år två.
Är det någon som vet om det här fungerar?
Eller, kanske själv har provat?
Eller, är det bara en skröna?
Mvh/
Enelie
PS. Jag har även blivit varnad för att tidningarna kan innehåller mycket kemikalier och miljögifter som sedan tas upp av svampen?
Någon som vet? DS
Hej!
Jag har en kompis som provade för många år sedan och det började växa murklor.
Det som är viktigt är nog att välja rätta skogen, jag tror på granskog, min kompis kan jag inte fråga, för hon dog för några år sedan.
Vanliga dagstidningar innehåller ju cellulosa tillverkat från träd, vad skulle giftet vara?
Trycksvärta och färgämne om det är färg i tidningen?
Däremot så är ju stenmurklorna i sig giftiga.
Jodå, murkelodling enligt den modell du nämner fungerar alldeles utmärkt. Har själv provat det under många år.
Giftigheten hos tidningspappret kan du bortse från. Cellulosan som pappret görs av är en ren naturprodukt och dagstidningar trycks med mycket miljövänlig färg, vilken dessutom bryts ned snabbt i marken. Bara att äta och njuta!
Det fungerar att odla murklor på tidningspapper i skogen, men beskrivningen stämmer inte riktigt med tips jag har hört och läst om. Gropens diameter kan nog variera, men mellan en halv och en meter i diameter kan vara lämpligt. Bättre att prova flera mindre gropar än en stor, ifall det misslyckas på ett ställe. Djupet behöver inte vara mer än en halvmeter. Tidningspacken bör inte heller vara en kompakt hög som vattnas, för då får den ingen luft. Varva istället tidningarna med lite sand och grus från gropen, gärna wellpapp också. Avlägsna humusjord från gropen och låt det inte få kontakt med tidningarna. Täck tidningshögen med mineraljord.
Bäst chans att lyckas har man om experimentet utförs på sådan grusig eller sandig mark där murklor normalt växer.
...det verkar som det bara är att sätta igång och gräva lite här och där.
Jag hade tänkt att ta partier i gräsmattan för att slippa gamla trädrötter men där får jag kanske tänka om.
En del av trädgården består nämligen av ett mindre “kalhygge” och är svårgrävt. Men det är bara att prova.
Jag bor på ren sand och grusjord men det är bara ett ställe i trädgården som murklorna kommer upp. Det verkar som de vill ha ljust och luftigt omkring sig utan långt gammalt gräs.
Fråga:
Vad är mineraljord?
/Enelie
Mineraljord är finkornig söndervittrad sten, kan man säga. Den finns i markskiktet under humusjorden, myllan, som är organisk, d.v.s. består av förmultnade växter.
Men Enelie, om du har murklor i trädgården, är det verkligen stenmurklor? Odlingstipsen avser inte toppmurklor om det är sådana du vill ha.
Jo, jag plockade lite i helgen, stenmurkla.
Jag är ingen van murkelplockare utan jag har lite i gräsmattan och i skogskanten.
(Tyvärr så verkar de i gräsmattan vara ljus stenmurkla så de har jag inte tagit hand om.)
Vanligtvis brukar jag hitta i slutet av april eller början av maj.
Jag hittar på sandig jord, intill gamla stora stubber (troligen tall). De verkar växa ganska ljust och öppet.
Men de kommer inte upp varje år.
Lycka till!
Hoppas att du hittar också.
/Enelie
Elisabet:
Angånde giftigheten:
Jag kokar av 2x10 min. (I jättemycket vatten.) Byter vatten emellan, samt sköljer dem mellan kokningarna.
Jag överdriver förvällningen lite för de vanliga rekommendationerna är väl 2x5 min.
Jag känner mig trygg med den behandlingen. Men givetvis så måste man känna efter själv vad man tycker är ok ej inte.
Jag äter också väldigt sällan. Det blir bara någon småportion per år.
Jag hittade några riktigt stora fina stenmurklor (första gången) för ett par år sedan under en stoir gran i en övermossad skräphög.
Tänk om jag snodde dem för nån murkelodlare då?
Har faktiskt inte tänkt på det, men man får väl vittja sina odlingar ofta om man vill ha dem ifred kanske!
ställde en mycket seriös fråga kring grobarheten på murkelodlingar och vad händer ! 2 putslustiga svar som man kunde varit förutan ! ett svar som genast börjar med personförföljelse mot mig. och ett blaha svar !
så preciserar jag vad jag menar med min fråga. hur många av hundra grävda murkelhålor fyllda med tidningar och mineraljord utmynnar i murklor efter 2 år ?
förväntar mig dock knappast något seriäst svar från någon !
det är heller inte nödvändigt då jag nu bestämt mig för att lämna den här sidan åt gott till alla er som älskar pedofilvitsar, zigenare och homosexuella och som anklagar personer som vågar ha en uppfattning för att vara psykiskt sjuka, pisshuvuden och paranoida hyndror !!
farväl för alltid och ta väl hand om kverlulanten bengt sand och den lilla gumman från halland !
Irene A:
Tack för dina svar. Jag lär mig mycket.
Jo jag har stenmurklor i trädgården.
Förra ägaren fällde, tyvärr, nästan alla större träd när de anlade gräsmatta. Men det finns i kanten några mycket stora stubbar kvar i gäsmattan som de nog inte orkade bryta upp. Vid några av dessa dyker det upp stenmurklor.
Resten av murklorna hittar jag i den intilliggande skogen.
Jag är inte någon van svampplockare så jag känner inte till toppmurkla än. Det ska bli intressant att utforska vidare och lära mig hitta dem också.
Är Stenmurkla bunden till just tall? Eller är det markförhållnaden som är viktiga för att de ska komma upp? (Sand, grus)
Stenmurkla är inte bunden till tall. Barrskog helst på sandig mark gärna på hyggen och tallmoar, men också i mossig granskog, störningar i markytan tycks gynna fruktkroppsbildningen.
(Ryman Holmåsens bok svampar)
Jag hittade en gång i en sandig granskog mängder med stenmurklor.
Det var kört traktorvägar kors och tvärs och det hade gynnat fruktkroppsbildningen.
Jag har varit med om mycket i mitt liv men per d:s sista bidrag längst ner i ovanstående inlägg är djupt sårande för mig och gör mig ledsen ända in i själen. Att vara drabbad av cancer och bli kallad kverulant är ett kvitto på att skribenten gör rätt som lämnar forumet för alltid. Gratulerar till ditt beslut, nu kommer forumet att må bra igen.
Enelie, det måste vara spännande att ha stenmurklor på den egna tomten!
Det är avverkningen av träden som har gett murklorna tillgång till cellulosa att livnära sig på (döda rötter där träden stod). Det är tydligen rätt marktyp för dem också, så förutsättningarna att lyckas med murkelodling där, borde vara mycket goda. Mycelet är mycket känsligt för uttorkning, men när man har nära till sina odlingar, finns ju möjligheter att vattna dem också.
Något som har förundrat mig, är ett skogsområde där stenmurklor har återkommit år efter år under minst 20 års tid. Markstörningar finns, för där roar sig ungdomar (och för all del något äldre herrar också) med att köra motorcykel i skogen, men jag har undrat hur det har kunnat finnas tillgång till död ved under så lång tid.
I kanten av stigarna där, har jag också sett rotticka på barrträdens rötter. Den verkar inte så aggressiv att den dödar träden, men kanske tillräckligt för att döda en del av rötterna och förse murklorna med mat?
Bara en fundering jag har haft…
Efter 19 år i huset kom det plötsligt fyra toppmurklor på tomten. I en odlingsgrop i gruset där en libbstcka just dött.
Väntade med spänning förra våren - men inget kom upp. Jag hade planerat att gräva upp och lägga ned tidningar, men det är ingen idé om jag förstår Irene rätt?
Hur får man då toppmurklan att trivas och komma tillbaka?
Toppmurklan kan nog finnas kvar, men den är kinkigare än stenmurklan när det gäller rätt näringsförhållanden, temperatur, fuktighet och pH-värde för att sätta fruktkroppar. Eventuellt har mycelet fortsatt att växa istället.
Bl.a. i USA har man lyckats med odling av toppmurklor utomhus. Ett sätt är att lägga ut tunna bäddar med en blandning av 20% sand, 30% jord, 50% grovt organiskt material, huvudsakligen trä- och barkflis, tillsats av kalk för att ge ett pH-värde mellan 7, 1 och 7, 3.
Visserligen prepareras dessa bäddar med murkelmycel också, men där det redan finns murklor är det väl bara att experimentera, hoppas på tur med vädret, och se vad som händer?
Alla svampar är fuktkrävande, och den vanligaste orsaken till att vårsvampar uteblir är just torka.
När “murkelbäddarna” anläggs, brukar man rekommendera en rejäl genomvattning. Sen behöver de vattnas vid långvarig värme och torka, men har man barkflis i dem, håller det fukten väldigt bra i skiktet närmast markytan.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
