Så var det dags!
Har trotsat torkan och idag givit mig ut på årets första någorlunda seriösa svampexkursion.
Mycket magert.
Hittade resterna av en larvmassakrerad blodriska, två små kremlor av obekant art samt två rätt hyfsade exemplar av en kompis i strävsoppsgänget som jag gick bet på att artbestämma.
De växte bland torra barr under gran (minst 15-20 meter till närmsta träd av annan sort). Hatthuden är ljusbeige till ljusbrun, på sina ställen uppsprucken i giraffhudsliknande mönster.
Ingen så‘n där lång och spinkig typ, utan förhållandet mellan hattdiameter och fothöjd är ca 1/1. (Ungefär samma kroppshydda som brunsopp.)
Ingen blåfärgning i snitt, utan fortfarande kritvit.
Av tandavtrycken på båda exemplaren att döma är den omtyckt av smågnagare.
Hattdiameter ca 7-10 cm. Den ene är ganska jämnrund, den andre mer oval.
Rören mörknar en smula vid tryck.
“Filttofsarne” mörkare ju längre ner på foten man kommer.
Har konsulterat min samlade svamplitteratur, men inte hittat nå‘t som passar. Det närmaste jag har kommit är Leccinum Oxydabile enligt beskrivning i Norstedts Stora Svampbok (tryckår 94), men tyvärr finns det ingen bild på den där.
Fritt fram för gissningar, och jag är djupt tacksam för teorier om vad det kan vara för en filur.
Mina teorier är två (förutom ditt eget förslag):
Gallsopp (Tylopilus felleus) som kommer tidigt i barrskog. Provsmakning skulle avslöja den direkt..
Eller den vanliga björksoppen (Leccinum scabrum),
om det finns björk inom c:a 30 meters radie. Avståndet mellan värdträdet och svampen kan ibland vara ännu längre.
Men när torkan gör att färgförändringar kan utebli vid snitt, och att hattarna ofta blir urblekta och spruckna, är det ganska svårt att artbestämma strävsoppar. Leccinum oxydabile är inget dumt förslag - det är en av de arter som allra lättast får uppsprucken hatthud. Att den inte blivit rosa i snitt, kan mycket lätt skyllas på torkan.
Gallsopp var faktiskt det första jag tänkte på när jag såg dem på avstånd, men eftersom den inte hade något rutnät på foten utan typiska “tofsar” eller “fransar” så känner jag mig rätt säker på att det var ett av syskonen Leccinum.
Däremot kan björksopp stämma när du säger det där om 30-metersradien, fast jag tycker att det verkar som om de oftast brukar ha betydligt längre fot i förhållande till hattdiametern.
Å andra sidan brukar det vara väldigt gott om just björksopp på andra ställen inom några hundratal meter från fyndplatsen.
Intressant upplysning om att färgförändringar kan utebli vid torka. Den tackar jag för. Det kan förklara många mysterier.
Fast oftast brukar jag inte lägga ner särskilt mycket möda på att skilja dem åt, utan de flesta brukar åka ner i burken “Blandade strävsoppar”.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.