Här är en “bagge” som är betydligt större än den Johnny beskriver. De (det var ett par stycken) hade käkat insidan på vad som såg ut att vara ett gammalt purpurskinn. Längden var ca 5 mm. Det är tydligen många som har både bo och skafferi i svamparna. Tänk vad det kryper och krälar lite överallt. Det är antagligen inte lätt men kan nån gissa vad det är för kryp?
De verkar käka svamp, och de ser inte ut som nyckelpigelarver heller, någon art av svampbagge (Endomychus) är nog närmare sanningen.
Här är ett exempel på hur larverna i det släktet kan se ut (letade länge innan jag hittade dem):
http://bugguide.net/node/view/47866/bgimage
Jag hittade den här bilden till slut:
http://www.galerie-insecte.org/galerie/endomychus_coccineus.html
Det är ju på pricken, Irene. Precis så såg de ut. Hur du bär dig åt för att hitta förstår jag inte, helt fantastiskt. Jag ska se om jag kan läsa lite mer om de här krypen.
Insekter är rätt kul men verkar vara mycket stort att ge sig in i för en novis. De och svamparna tycks ha en hel del gemensamt. Johnny, hur sjutton startar man med att få en inblick i det här området?
Oj, ja det är stort. Det är därför de flesta väljer att begränsa sig till någon enstaka grupp. Men t ex skalbaggarna är jordens artrikaste djurgrupp. Bara i Sverige har vi 4500 arter. Jag tror att det viktigaste är att man börjar se dom, som du gjort nu Ingemar, och införskaffa en bra fälthandbok.
Det är svårt att rekomendera någon, men det finns ett antal bilderböcker om småkryp, som kan vara bra att börja med.
Sedan gäller det att försöka känna igen de olika familjerna, detta är inte så svårt utan det lär man sig fort med lite träning.
De flesta skalbaggar man stöter på ute tillhör kanske bara ett 10-tal olika familjer.
Därefter lär man sig känna igen släktena, för att sedan lära sig arter.
Det finns ett antal lokalföreningar under Sveriges Entomologiska Förening i Sverige för den som intresserar sig för insekter.
Det var en väldigt vacker bagge, och larven hade väl en viss likhet med nyckelpigornas också, fast den såg inte lika läbbig ut som dom..
Johnny, känner du till något om den här artens matvanor och var den brukar hittas? Är det rentav tänkbart att den är specialiserad på purpurskinn?
En till bild där det ser ut att vara purpurskinn intill:
http://joyx.joensuu.fi/~pmartik/pages/kuvat_endomychus_coccineus.html
Men här är larverna funna på en mussling på bok, så det verkar stämma att de inte bara äter purpurskinn:
http://www.entomologie.de/cgi-bin/webbbs_neu/test.pl?noframes;read=34452
Jag kommer nog i alla fall att ta en extra titt efter larver nästa gång jag hittar purpurskinn :-)
Bok, asp och björk verkar i alla fall vara de vanligaste träden som man hittar dem på.
De är lite knepiga de där “ögonskålarna”, det finns några olika arter som verkar se ganska lika ut och då är det inte lätt. Är det bara att mikroskopera för att förvissa sig? Jag har, som vanligt, inte hunnit med att sätta mig in i släktet. Men snart så... :)
Här är några enligt myconet
http://www.mykonet.ch/images/Scutellinia.htm
Fräck bild Irene med “krypet”.
Stämmer bra, Ingemar, det finns en massa arter av ögonskålar. De flesta har kortare “ögonfransar” och växer direkt på marken, inte på ved.
Men mikroskopering krävs för att vara helt säker, och man ska inte ta för givet att det är S. scutellata man hittar, bara för att den är orange/röd med ögonfransar. De övriga arterna är tyvärr dåligt kända och förbises nog för det mesta. Som tur är finns det ganska många mikroskopiska karaktärer att gå på - sporform, spormått, ornamentering på sporerna, och storlek och utseende på håren, både de på kanten och de kortare på utsidan.
Jo, mycket mikroskopering vill till för artbestämning på släktet. Synd att det blir så tidskrävande.
Snygg klarröd färg på den, Tony. Du har inte artbestämt den? Är inte det en ovanlig tid att hitta såna svampar? Sommar och höst brukar jag se dem. Och på tall också, där ser man.
Skålsvamparna är i alla fall tacksammare att mikroskopera än de flesta andra svampgrupper.
Det är enkelt att göra preparat, och sporer, sporsäckar, parafyser och borst är lätta att urskilja när de finns - en idealisk svampgrupp att börja mikroskoperingsövningar med.
Största problemet tycker jag att det är med de arter som kommer på vintern och tidigt på våren. De har ofta så omogna sporer, att det rätta spormåttet och ornamenteringen inte har hunnit utvecklas.
Ett annat problem är bristen på överskådlig, aktuell och någorlunda komplett litteratur - i och för sig finns en ökande mängd bilder och annan info tillgänglig på webben, men det är tidsödande att leta.
På den sista punkten har du alldeles rätt, Irene. Tänk om det t ex på Internet fanns nån sajt, om inte på svenska så på engelska, en omfattande information med bra bilder. Där skulle finnas både makro-och mikroskopiska karaktärer mm, och dessutom med ett minimum av fel. Det vore nåt det.
Jag vågar inte tänkta på hur mycket arbete det skulle krävas och vem eller vilka som skulle kunna genomföra det. Väntar man på Nationalnyckeln så får man just vänta. Du drar ju annars ditt strå med ett ganska omfattande och informativt bildbibliotek som säkert uppskattas av många.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
