Håller med dig ang. blåmusseronen.
Men det går ju bra att e-maila rapportören för vidare uppgifter.

Mina svärföräldrar hittade blåmusseron så här tidigt för några år sedan i Örebrotrakten. Det var så uppseendeväckande att det blev en artikel om det i Nerikes Allehanda då! Man kan aldrig vara säker på nåt när det gäller svamp :)

Hej!
Så kul att höra av fler örebroare på forumet!

Jag fann blåmusseron på årets första dag 2007 och den finns t o m dokumenterad på bild i ett inlägg från i vintras!
Tidigt eller sent fynd, kan man fråga sig!
Det vart i Markaskogen vid ödetorpet som tillhör Stora Esskog!
Märklig växtplats inne i en förfallen ladugårdsbyggnad!

Sen dess har jag dock inte sett dem.
Blåmusseronen brukar tillhöra senhöstens fynd. Få se när de dyker upp härnäst!

Så spännande! Jag bor väldigt nära markaspåret och kollade läget för någon vecka sedan. Behov av regnet är stort men det fanns faktiskt några stackars ensamma kantareller. Ska upp och kolla lite nu i veckan och se om det har dykt upp lite fler svampar!

Jag läste i rapporten att den skulle ha hittats i granskog. Att det då skulle vara blåmusseron är mindre troligt. För mig känns det mer sannolikt att det är någon av de många blåaktiga spindelskivlingarna. Stinkspindling (Cortinarius camphoratus) är en av de arterna som ofta förväxlas med blåmusseron.

Blåmusseron växer i lövkompost, men jag har även hittat dem i blandskog med mycket lövinslag, i stråk där det har samlats löv på marken.

Det är med andra ord inte otänkbart att det har hittats blåmusseroner i Skåne, men jag tycker det är bra att Gunilla reagerade - ifall Brittis har misstagit sig och tänkt äta dem. Jag kan inte komma på att det finns någon giftig förväxlingsart, men säkert flera som inte smakar något vidare.

Tack för era svar, jag var bara 98% säker på blåmusseron o har inte ätit dom. De luktade bränt gummi o senare som havregrynsgöt. Vad jag förstått, kan de växa på barr o i barrskog, o i svampgúiden har den barr på foten!

Irene: Att hitta blåmusseron i barrmattan i granskog är inte ovanligt här i Mälardalen, även om det ofta också finns enstaka lövträd i närheten.

Apropå blåmusseron… I många svampböcker står att den inte har en hygrofan hatt (=ändrar färg i väta/torka). Men i höstas fann jag blåmusseroner i barrskog som hade tendenser till hygrofan hatt där hattkanten var fuktmättad och mörkare än resten av hatten (se bifogad bild).

Ifjol hittade vi, jag och H-G. Toresson,Blå musseron redan i början av juli.I en ren granskog i närheten av Gustavsberg, och i år fans några stycke långt in i januari i en av mina blommrabatter.

de blåmusseroner som sofia i örebro skriver om att hennes svärföräldrar hittat , är antagligen samma svampar som sändes till riksmuseet å som jag godtjände som blåmusseron