I Ryman är nyckeln ganska begränsad, men du börjar i detta fall under skivlingar. Om det är en riska som jag tror, så kommer du bara till släktet Lactarius i nyckeln, och får sedan lista ut art själv.

Tycker det ser ut att kunna vara ett välväxt exemplar av hasselriska, med sina gulorange skivor.
Titta även på avenboksriska och skogsriska för säkerhets skull. Gamla ex kan vara svåra att bestämma, då bl.a. färg och konsistens förändras.

Det finns alltid många fällor i nycklar, men om vi tar den där svampen som ett exempel på hur man följer skivlingarnas bestämningsnyckel i Rymans bok, blir det så här:

1. Ej växande på andra svampar -
5. Fot mittställd -
32. Skivor ej gaffelgreniga -
36. Kött ostartat, ej trådigt -
37. Med mjölksaft - Lactarius

Den här har skarp smak.
Om den har vit mjölksaft som blir grågrön efter intorkning, och ihålig fot, är det skogsriska.
Är mjölksaften oföränderligt vit, och foten kompakt, är det buktriska.

På de årliga svampkurserna i Linköping upptäcktes tidigt en liten “bugg” i Ryman-nyckeln när vi nycklade riskor. Riskor har ofta skivor som är gaffelgrenade närmast foten, och om man väljer “gaffelgrenade” i nyckeln så kommer man aldrig till rätt släkte (Lactarius).

Det finns alltid risk att missförstå begreppen i nycklarna också. Kött ostartat - hur vet man om det har startat?
Nej, usch, den var för dålig…

Även om man förstår att det avser en ostliknande konsistens, så är det i alla fall inget jag förknippar med kremlor och riskor.

Hehe.. Irene. Även om det kanske inte är världens roligaste skämt så ligger det en hel del sanning i det du säger. Det tog lång tid efter att jag skaffade Ryman & Holmåsen innan jag fattade vad “ostartat” kött var och hur man skiljde det från ett “startat” :-)

Med risk för att bli helt utmobbad på svamputbildningen i Linköping…..vad är egentligen skillnaden. Jag fattade inte ens hur man skulle betona ordet ostartad förrän Klasse sa det nångång. Jag sa alltid (o)startad

eller bräckligt (lätt att bryta av foten utan trådighet), det är inte lätt att förklara. Det är ett bra exempel på sådant som man kan få tillfälle att öva sig att se, när man går på en svampkurs eller svamputställning.

Bräckligt kött förekommer mer eller mindre hos många andra arter, t.ex. flugsvampar, och med lite god vilja kan man få fotytan hos en kremla att bli trådig också.

Det kan underlätta att förstå det där, om man vet hur köttet är uppbyggt hos olika svampgrupper.
Hos kremlor och riskor består det av rundade celler, så att brottytan blir nästan plan när man bryter av foten (ost-artad). De flesta andra har celler som är formade som långa trådar, och de slits isär när man bryter av foten. Då blir brottytan för det mesta taggig och uppslitsad.

Jag blir inte klok på denna ändå. Kanske Buktriska, men ändå..nja… Nu smakade jag inte på den och minns inte hur mjölksaften var.
Kan denna bild hjälpa något?

Det är kul det här och jag har en hel del andra foton som jag sitter och rynkar pannan över, återkommer med dessa om jag inte fixar det :)

Om tanken var att visa om den hade mjölksaft eller inte, är inte brytning ett tillförlitligt sätt. Det bästa är att ha en riktigt vass kniv och göra ett grunt snitt tvärs över skivorna, då kommer i regel mjölksaften om det är en riska.

Jag tycker det ser ut som en buktriska. Den är lik en skogsriska, men har glesare skivor och kort fot. Foten ska vara hård och kompakt, men det är svårare att se på bilden.

Ja, jo.. jag är medveten om att det kanske inte var så bra delat. Jag hade ingen kniv med mig tyvärr.
Ska bättra mig :)