Hur kan goliatmusseron vara samma art som den japanska matsutake? Det är ju så långt emellan våra länder men ändå så ska det vara samma art på båda ställen. Är det verkligen så?
Fråga två är hur det kan komma sig att en svamp som ätits i Japan i över 1000 år kunnat vara okänd i Sverige fram till för mindre än 10 år sedan.
Finns det flera såna hör svampar som vi har kavar att upptäckta i Sverige. När en av världens mest kända matssvampar förblivit okänd så länge så kanske det finna massor med goda matsvampar kvar
att upptäcka?
Vissa svampar är kosmopoliter, de finns över hela världen. Jag har hittat smörsopp i Australien. Andra har en mer regional utbredning.
Det finns säkerligen en kulturell aspekt kring goliatmusseron, som har av tradition varit en omtyckt matsvamp i Japan. I Sverige har det inte varit så. Dessutom har det tidigare varit en namnförbistring kring närstående arterna -kragmusseron, kråsmusseron mfl. har ofta sammanblandats med goliatmusseron.
Detta inlägg visar att den inte varit okänd fast man inte haft namn på de. (hämtat från mitt projektarbete under en svampkurs)
Ett mycket intressant svar kom från Sonja Kuoljok i Jokkmokk, som förresten arbetat en del med att rädda skog, med bl.a. sällsynta och utrotningshotade svampar som “vapen”. Hon har uppmärksammat svampen redan för 30 år sedan, mest på grund av dess storlek och säregna lukt och de långa intervallen mellan fruktkroppsbildning. För 10 år sedan lärde hon sig namnet på den. Efter Eric Danells upprop i Jordstjärnan 1997, sände hon in några fruktkroppar till honom. Hon har intressant nog ägnat sig åt systematisk svampinventering de senaste 12 åren, och har 4 noteringar av goliatmusseron.
1993: En skolklass kom med ett ex till hennes svamputställning (lokalen känd av henne).
1997: Svampen hittad på 3 lokaler med 3-5 fruktkroppar på samma ställe.
1998: Funnen på många lokaler, men saknades på 2 av hennes sedan tidigare kända lokaler.
1999: Ej hittat den, men har hört att ex hittats i östra delen av kommunen.
Gunhild: Din text verkar ju bara stärka den uppfattningen som rått i Sverige om att goliatmusseronen är ovanlig. Trots 12 års letande så har ju damen du referar till aldrig hittat mer än något tiotal.
I artikeln i DN så berättas det ju att det hittas runt 100 kilo på bara en dag. Hur kan en svamp på detta sätt bli så enormt vanlig vissa år när källor av din sort säger att den är så ovanlig?
Att hitta något tiotal eller 100 kilo är ju en viss skillnad. Dessutom är de 100 kilona hittade på några timmar och de tiotals verkar vara funna under en hel säsong.
Märkligt var ordet!
Jag har också funderat mycket på det där, så nu går jag liksom och drömmer om att hitta en goliat. Men det är nästan lika intressant med vinterskivlingen som säljs som långsmala vita svampar på ICA och också växer lite här och där fast då med ett lite mer “traditionellt” svamputseende.
Gunhild: I din text berättas om “långa intervall mellan frukkroppsbildning”. Jag förstår inte vad du menar med det. Jag har en kusin som bor i Skellefteå som hittat goliatmusserin varje år sedan 1998, då hon lärde sig känna igen svampen. Visst har det funnits väldigt få svampar några av åren sedan 1998, men varje år har hon hittat åtminstone några exemplar. Så att det skulle vara långa intervall mellan fruktkroppsbildningen stämmer då inte i Skellefteå varje fall.
min familj flyttade till luleå 1968 och dess många tallhedar.Svampintresset tog fart i mitten på 70 talet inom familjen och utveklades allt eftersom,och just denna musseron gjorde oss förbryllade eftersom den inte fanns med i några svampböcker överhuvudtaget,och förblev därmed en gåta.Så min första goliat hittade jag sent 70-tal ,10 år gammal.
Gunhild: Det är också väldigt märkligt att damen under 12 års kartläggning endast hittar den under fyra år. Tre av dessa fyra råkar vara från 1997 och framåt. 1997 lärde hon sig ju namnet på svampen och helt plötsligt verkar den genast bli mycket lättare att hitta.
Det är nog onekligen så att som så ofta så hittar man betydligt fler exemplar av en art om man verkligen söker aktivt efter den.
Tillägg till mitt förra inlägg.
Under den 12-års period du nämner så hittar damen helt plötsligt arten tre år i rad, dessförinnan har hon bara hittat den en enda gång under övriga nio år. Det verkar minst sagt märkligt att den skulle förekomma så sällan under nio år för att sedan dyka upp tre år i rad.
Mia, precis som Mattias nämner så är vissa arter kosmopoliter och finns över hela världen. Klyvblad fann jag på Borneo i Malaysia, en månad senare i Huddinge söder om Stockholm.
Taigan, det sammanhängande barrskogsbälte som sträcker sig från Sverige över Ryssland och bort till Asien är ganska enhetlig och förklarar delvis varför vi har en del gemensamma arter.
Åsa: Vissa arter bildar fruktkroppar varje år, andra mer sällan. Stybbskål bildar mykorrhiza med gran och kan leva dold i marken i säkert 100 år för att sedan plötsligt bilda massor av fruktkroppar efter en skogsbrand. Det är egentligen inte så märkligt att goliatmusseronen vissa år inte alls bildar fruktkroppar. Några av våra allra vanligaste svampar, som t ex gultrådsskinn har man aldrig sett fruktkroppar av!
Micke: Tack för din kloka kommentar. Att goliaten vissa år inte bildar fruktkroppar är för mig helt logiskt. Det är mönstret i hur den hittas som förvånar mig.
Men att en dam som söker efter en specifik art under tolv år och under nio av dessa bara hittar den ett enda för att sedan, när hon lärt sig namnet på arten, plötsligt hittar den tre år i rad låter i min öron märkligt.
Jag letade upp Gunhilds arbete på nätet och ser där att det är skriver år 1999. Under varje år från 1997-1999 nämns att goliaten blir funnen kring Jokkmokk. De övriga nio åren hittas den bara en endaste gång. Inte ett särskilt troligt utfall rent logiskt
Jag kan utrycka mig mer i klartext för att spara in på kommentarer.
Med ett vetenskapligt synsätt förefaller föredelningen av fynden av goliatmusseron över nämnda 12 års period mycket märklig. Givetvis varierar mängden av en art från år till år, men det nämnda mönstret kan knappast återspegla resultatet av ett över åren likformigt sökande efter arten.
Jag dristar mig till att påstå att sökintresset tilltog tydligt efter 1997, då svampen fick ett namn. Och med ökad sökintensitet så tilltog genast fyndmöjligheterna avsevärt. Vilket fyndet tre år i rad utgör en tydlig antydan om
Kunskapsbrist, tydlig övetro på en enstaka källa samt minst sagt mycket ringa geografisk spridning. Så kan inlägget om damen som letar goliatmusseron under 12 år sammanfattas.
Man kan inte utifrån en enda persons tydligen lätt slumpvisa observationer dra slutsatser om hur vanlig en art är i ett helt land. Att detta är korrekt bevisas med mycket stor tyclighet av att så stora mängder goliatmusseron som runt 100 kilo hittas på bara några timmar.
Fram till slutet av 90-talet trodde man att vår goliatmusseron var identisk med den beska och illasmakande Tricholoma caligatum som hade beskrivits från Italien 1834, en art som växer tillsammans med ek, och förmodligen inte alls finns i Sverige.
Det är inte konstigt att så få har sökt efter den innan dess, och desto mer förståeligt att den hittas mera regelbundet när den har blivit känd som en god (och dyrbar) matsvamp.
AnnaMaria: Jag tycker att hela texten underbygger den gamla uppfattningen om goliatmusseronens påstådda ovanlighet. Nu nästan tio år senare så vet vi att tankarna som fanns runt 1998 var överdriver negativa kring goliatmusseronens förekomst.
Inför framtiden kan det vara bra att vara öppen i sinnet och se möjligheter i projekt där kunskapsbristen är tydlig. Att dra slutsatser av ett mycket fåtal observationer i ett mycket begränsat område går helt enkelt inte om man vill uttala sig om en hel landsända.
AnnaMaria: Hade den som drog igång projektet med att inventera goliatmusseron litat blint på damen som nämns, så hade nog troligen inte inventeringen blivit av. Varför ens försöka när utgångsläget låter så hopplöst?
Lyckligtvis så blev projektet med linventering av och i dag ser vi att många var överdrivet negativa i sina uttalanden under 1998. Grunden till detta hittas givetvis delvis i kunskpsbrist om arten i fråga, men kan helt enkelt inte komma med säkra förutsägelser för en art som är dåligt känd.
Tack till dem som vågade tro på att goliatmusseronen kunde vara vanlig vissa år och på så sätt gett förutsättningar för en ny nisch inom svampplockning och entreprenörsskap.
Man kanske ska komma ihåg att vi i Sverige inte har någon lång tradition när det gäller svampplockning överhuvudtaget, och egentligen dröjde det ända till mitten av 80-talet innan den stora allmänheten, även ute på landsbygden, upptäckte att det gick att äta något annat än kantareller.
De få och glest förekommande svampletarna i Norrland visste att det inte lönade sig så värst bra att leta kantareller på tallhedarna - så i den biotopen finns det säkert många spännande arter kvar att upptäcka.
Jag tror att det var Gunhild som bara för ett par år sen gjorde det första fyndet i Västerbotten av an annan musseron, Tricholoma roseoacerbum. Nu återstår det att se hur pass vanlig den är häruppe.
Och handen på hjärtat, hur många är det som hjälper till att rapportera fynd till Artportalen för att avhjälpa kunskapsbristen när det gäller förekomster av svampar?
Väldigt bra skrivet Irene!
Med tanke på de dåliga kunskaper som finns om svampfloran i Norrland (speciellt då på tallhedar) så är det nog av största vikt att vara föriktig med uttalanden om hur vanlig eller ovanlig en viss art är innan man gjort undersökningar.
Låt oss se möjligheter och våga inse att många arter kan vara betydligt vanligare än vi tror.
Det blir så mycket roligare om man inte begränsar sig genom att lita på uppgifter som inte är underbyggda.
Och givetvis ska vi rapportera in på Artportalen för att för framtiden skapa kunskapsunderlag och hjälpa framtida svampplockare och forskare att kunna utföra studier för att dra slutsatser om arters förekomst.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
