Hittade dessa idag. Ser ut som trattkantareller men har ljus fot och hatt både på över- och undersidan. Jämför med de “riktiga” trattkantarellerna till höger! Under alla mina 40 år i skogen har jag aldrig sett något liknande. Vad kan det vara?
Igår var jag också ute och plockade trattkantareller. Jag har aldrig hittat så stora och kraftiga, minst 13 cm och grova fötter. Det var också stor färgskillnad. Från gula till gråa fötter och hattar. Tänkte ta ett kort men batteriet var slut. Alla växte inom ca 10 kvadratmeter. Jag tog bara de största och rensade ändå i två timmar så chansen att ta kort kanske återkommer. Men jag har alltid tagit dem för trattkantareller med med olika färg.
Har hanterat många tio-tals ton trattkantarell genom åren och jag tolkar bilden som två mycket vanliga varianter. Väsentligt i sammanhanget är att de gråare på den här bilden är betydligt äldre exemplar än de vackra gultonade bredvid. Alltså 2 olika “generationer”. Vidare så berör det här något som jag finner mycket intressant. Nämligen olika underarter eller hur det nu heter på fackspråk. Jag jobbar på heltid (under säsong) med vilda matsvampar och har i det stora utbud jag hanterar gjort mycket intressanta iakttagelser om olika variationer, förmodligen bundna till olika lokaler.
Färgerna är väl det första man tänker på. På vissa lokaler är svart trumpet alltid svart medan den på andra ställen kan gå mer i brunt eller grått. En population vita kantareller är lika vita om man återkommer ett annat år. En i mina trakter ganska sällsynt variant av boletus edulis har ett smalt vitt band längst ut på hattkanten. Variationerna finns ju hos alla arter men de man lägger märke till blir ju de man hanterar mest. T.ex. både kantarell och trattkantarell kan vara antingen av en knubbigare, köttigare typ eller en tunnare typ “skinntyp” tänker jag när jag besviken inte hittar något bättre på min utflykt. Till någon del beror väl variationerna på näringssammansättningen i olika trakter och naturligtvis på svampens ålder och vattenhalt, men säkerligen är det även till stor del genetiskt betingat. Iakttagelserna är betydligt fler men det får vi ta en annan gång.
Japps, det finns ett flertal varianter av varje svampart. Bra inlägg!
Intressant tycker jag är kopplingen mellan växtplats/näringsinnehåll i jorden där svampen växer. För vin och tryffel är vi vana vid att prata om länder, distrikt och betingelser som spelar en avgörande roll för vinets smak och kvalitét.
Detsamma måste gälla även vanlig “skogsodlad” svamp, på samma sätt som tryffeln.
Det förekommer ju delade meningar kring svampars smak. Visst spelar individers olika smakpreferenser/smak/doftsinne in i bilden. Att därutöver beakta svampens lokala levnadsbetingelser i beräkningen skulle vara intressant att läsa en studie om. C -uppsats någon? T.ex. kantarellens eller någon annan populär matsvamps smak där man testar en mängd olika lokaler och jämför smaken på ett så rättvist sätt som möjligt?
Eller ta en svamp vars intresse som matsvamp är mer debatterat?
Smak blir nog för svårt ämne för att intressera mig personligen. Jag tycker det kommer först och främst an på tillagningen och sedan på hur sugen man är vid tillfället. Vad som intresserar mig mest och som ibland gör mig både förstummad och full av vördnad är allt det vackra som står att finna i mångfalden. Har tyvärr inte så många men ändock något bildexempel i en dator på jobbet. Ska försöka komma ihåg att förmedla dessa.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
