Jodå, det är den allt, fast under sitt nya namn Rimskivling. Och jag vill minnas att det var nå‘t inlägg för ett tag se’n om att den är på väg att byta namn igen, denna gång till Rimspindling.

Se vidare inlägget “tofsskivlingarnas släktskap”, daterat 05-08-08

Tack Bo och Tobbe för era svar. Har bara plockat blåmusseron och de har jag gett till grannen för säkerhets skull.
Jo, de mår fortfarande bra!!! Lena

rynkad tofsskivling eller rimskivling som ni så vill, är numera en spindelskivling

spindelskivling???är den ätbar??hum hum

Typiskt, nu när jag har lärt mig den och vågat äta den(tack vare Irenes bildfrågeävling) blir den en spindling. Ätlig i llafall?

Löjligt att kalla denna läckra matsvamp för spindelskivling.Dels har den ring och inget spindelvävsliknande hyllrester som hos många spindlingar.Har alltid varit enda arten i sitt släkte och är det fortfarande.Konsulent Luleå...

Runt om i världen känner man till åtminstone ett 20-tal arter som tillhört släktet Rozites, dit bl.a. vår rynkade tofsskivling har hört.
DNA-analyser har visat att dessa Rozites-arter inte går att placera i en homogen grupp för sig, eftersom samtliga Rozites-arter visat sig vara nära släkt med spindlingar, men med arter som sinsemellan är vitt skilda.
Sen är det förstås upp till var och en att ha åsikter om en systematik som överhuvud taget grupperar arterna i släkten (om rynkad tofsskivling är enda arten i sitt släkte, är naturligtvis kantarellen det också!).

jag tycker att ni även i fortsättningen kan äta denna spindelskivling, (någon kan säkert också må taskigt om ätandet sker ihop med alkohol) andra goda och ätbara spindelskivlingar är Mångkransad spindelskivling och Klubbspindelskivling

Dna och svampens mikroskopiska egenskaper har varit avgörande, att den sen har en ring i stället för trådar förändrar inget

Jag äter gärna rimskivling, och i den mån man mår illa av alkohol så brukar det inte vara svampens (tilltuggets) fel!
Skämt åsido så plockar jag gärna rimskivling men aktar mig för att chansa på de båda andra som klas nämner. De är alltför lika de giftiga spindlingarna, tycker jag.
Dock förstår jag naturligtvis att det kan finnas de som har lärt sig dessa arters speciella särdrag och vågar sig på dem.
För mig är det dock ännu en tveksam överkuts!

...överkurs, menar jag naturligtvis!
OBS!
Har varken ätit svamp eller druckit alkohol, det var bara fingret som slant!

Det är egentligen inte svårare att lära sig känna igen mångkransad spindelskivling än att lära sig rynkad tofsskivling.
Den mångkransade har inte bara en ring på foten, utan flera… skulle haft med den på tio i topp-listan, men hittar den tyvärr inte så ofta häruppe.

Näru Bo, till och med en inbiten skivligskeptiker som undertecknad har vågat sig på den, och jag kommer att förbli nybörjare i svamparnas värld till den dag jag dör. (Nåja, det kan ju gå rätt fort med rätt (fel?) sorts svamp.)
Men den kan sannerligen rekommenderas. Håller just på att fila på min tio-i-topp-lista där den har en given plats, men framförallt är det så skoj att testa Pelle Holmbergs tes om att den inte gör sig ihop med whisky. Håller just nu på med ett långdraget experiment där jag håller rimskivlingsnivån konstant, men ständigt ökar whiskyintaget, och det blir bara roligare och roligare.

:-)  :-) Kapten Hammock

Du skrattar, Lena, men det här är ett mycket seriöst experiment. Nåja, seriöst i alla fall! Lite seriöst åtminstone! Eller…?

Just nu svämmar skogen över av spindelskivlingar där jag bor!
Det är mest de rödbandade (som kan sägas ha “flera” ringar) och de blåvioletta varianterna, oj vad de varierar i form och storlek!
Dessutom finns nu massor av de små spetstoppiga!
Jag identifierar deras giftighet på lukten, de luktar ju minst sagt giftigt!
Har den mångkransade samma obehagliga lukt?
Om icke så kan jag nog identifiera en växtplats där jag sett dem komma upp i ca tio års tid, men ingen plockar dem och inga djur (utom maskar) verkar ta dem!
De växer med björk i beteshage medan de “farliga” växer i mossig barrskog.
Kuriosa:
En vän till mig berättade följande:
Det var en gubbe jag kände som år efter år talade om hur gott det var med spindelskivling. Sen dog han.

Och, Bo? Gubbar brukar väl dö såsmåningom? Oavsett de äter spindelskivlingar eller ej.

Jag vill bara tala om att i år har jag plockat så mycket Rimskivling att det inte är sant. Den är jättegod. Vanligtvis är den uppäten inifrån direkt men i år har jag kunnat plocka stora utväxta svampar som inte haft ett enda larvhål i sig. Det är unikt. Jag har plockat den i 20+ år.
I Norrbotten förstås.

Jag vet en gubbe som dog, han åt inte svamp alls.

Det är inte bara i Norrbotten! Här i Närke runt Örebro har det varit massor av rimskivling hela eftersommaren, och senast i förrgår hittade jag fina ex.
Den finns både med och utan larver, men den är även populär bland sniglar och grävlingar, tyvärr. Men det är såpass mycket i år att det verkar räcka till de flesta!

Vad gäller gubben som dog så antog i alla fall min kompis att det var till följd av experimenterandet med spindelskivlingar.
Gubbens ålder okänd, men vi var unga då och alla över 30 kunde väl kallas gubbe då!

jag har varit i ett torrt estland i en vecka så jag har inte hunnit svara. jo det var en kvinna i södertälje som bjöd man och barn på Rynkad tofs, efter så gick sonen på lokal, drack öl, spydde ner sig, fick skällning av pappa, kan du inte tåla några öl ens, nästa vecka bjöd kvinnan sin man på svampen och så hade hon köpt öl åt honom (omtänksam kvinna) men gubben bara spydde och mådde skit.
någon vecka efter var det ett större giftmöte i stockholm som Giftinformationen arr. jag frågade då om dom visste något om sambandet alkohol rynkad tofs, dom hade ingen aning, men det kom flera aha uppleverser från den svampkunniga publiken, som t.ex, Jasså var det därför vi blev så sjuka på fjället efter att ha ätit rynkad tofs och delat på ett kvarter brännvin osv. själv så mår jag bra av rynkad tofs å sprit, men inte av kantareller å sprit

flåt, tryckte på fel, brandticka skulle vara klas jaederfeldt

Jag har plockat mycket av den sen min moster visade hur den såg ut.Jättegod!Det var 15 år sen…

Jag har lite svårt att förstå varför man ska insistera på att dricka alkohol i samband med svampförtäring, oavsett vilken art man ger sig på. Särskilt anmärningsvärt är det om man är medveten om att det skulle kunna ge otrevliga följdverkningar. Egentligen är det märkligt att någon överhuvudtaget självmant väljer att dricka alkohol, men det är en annan diskussion…