Visst vore det bra att kunna lära sig svampnamnen på latin men svårt.
Undras om det skulle gå att ta släkte för släkte, kanske att lite skulle lagras i minnesbanken ?
T.e.x släktet Russula - Kremlor.
Om vi går igenom dem så kanske släktnamnet sitter sedan och så kan man fortsätta med soppar, vaxingar, riskor e.t.c.
Ja inte vet jag , bara en tanke!
Hej!
Kanske för att jag har en bok som heter Ekologisk katalog över Storsvampar och Myxomyceter som är utgiven av artdatabanken Kan beställas på tel 018 67 11 00 Jag har andra reviderade och utökade upplagan 1998.
Jag tor inte det har kommit någon senare!
Nu ska jag komma till sak;
i boken står svamparna i latinsk ordning och även en kommentar om vilken typ av växtplats,biotop Hotkategori m.m.
Jag tror inte att vi lär oss så mycket om vi tar ett släkte och skriver alla latinska namnen.
Däremot om någon stjärna kan undervisa oss med de latinska namnen som är återkommande eller som Irene skrev om oxtungesvampen under H hepatica kommer från latinets hepar= lever som kan både syfta till färgen och formen!
Irene har du något bra sätt att lära sig svampnamnen på latin?
Elisabeth, det får inte bli för svårt, tänk på att vi är många som inte kan några svampnamn på latin.
Jag tycker det vore bra att få in släktnamnet och att få se olika arter.
” Man måste lära sig krypa innan man kan gå” och du är ju steget före.
Men som sagt,alla får tycka till !
En gång fick jag lära mig, att om jag skulle lära mig vetenskapliga namn (på latin och grekiska) måste jag lära mig vad de betyder/står för. Ofta är de lika beskrivande som de svenska, utom när någon skrytsam mykolog benämnt dem med sitt eget, tillfälligt odödliga namn. Men sen kommer det en kommitté eller nåt annat…
Håller med Jan, man behöver något att hänga upp minnet på, och då är det till god hjälp om man förstår (eller åtminstone kan ana eller få associationer till) vad den “latinska” benämningen står för. Ofta syftar den på svampens färg, men även annat som kan vara karakteristiskt för arten, som form, växtplats, doft m.m.
Hej Lena!
Jag förstår nog inte riktigt hur du menar Lena?
Släktnamnen????!!!! skulle vi bara skríva Russula och inte namnet på svampen?
Det jag skriver underlättar ju inlärningen på varje enskild svamp precis som Irene och Jan skriver!
Hur kan ni stjärnor lägga upp en undervisning eller tipsa oss om bra litteratur?
Jag har skrivit om det här tidigare och köpte ett kompendium som jag inte hittar just nu, som Gunhild tipsade mig om,men minns att jag tyckte att det inte var riktigt det jag sökte!
Enligt denna länk:
http://www.larousse.fr/demo/nom-commun-nom/r/russule.htm
är “Russula” femininformen av det latinska “russulus”, rödaktig.
Jag har gjort ett försök att översätta en lista härifrån:
http://www.britmycolsoc.org.uk/files/BFG_NEWSLETTER-SEPT05.pdf
Vanliga ändelser
-aceus, -(o)ides, -opsis, -otus = -liknande (micaceus, satanoides, tricholomopsis, melanotus)
-alis, -aris = allmänt avseende (horizontalis, nebularis)
-ascens / escens, -icans = förändring i riktning mot (aeruginascens, rubescens, nigricans)
-aticus, -estris = plats (silvaticus, campestris)
-bilis = förmåga (mutabilis)
-cola = växande på eller i (silvicola)
-ceps, cybe, -pilea = mössa, huvud (cordyceps, calocybe, conopilea)
-folia, -phyllus = skivor (densifolia, xanthophyllus)
-formis = form (tubiformis)
-gena, -genus = utvecklad från (terrigena , fructigenus)
-myces = svamp (dacrymyces)
-olens = luktande (brassicolens)
-oma = frans, bård, ytterkant (dichotoma)
-osus, -ulentus = riklig (squamosus, pulverulentus)
-otis = öra (disciotis)
-pes, -pus = fot (longipes, erythropus)
-phila = älskare av (hydrophila)
-trichum, -thrix = hår (cephalotrichum, xanthothrix)
Röda färger
armeniacus = aprikos
aurantia(ca) = orange;
coccinea, cramescinus = klarröd
cruenta, haemacta, punicea, sanguinea, sanguinolenta = blodröd
cuprea = koppar
erubescens = rodnande
erythropus = röd fot
ferrugineus, rubiginosa = rostfärgad
haematopus = blodig fot;
hysginus = scharlakansröd
incarnata = köttfärgad
lateritius, testaceus = tegelröd
rosea, rosella = rosafärgad
rubella = rödaktig
ruber; rubescens = rodnande
rufus, rufescens, rutilans = rodnande med brun ton
vinosa = vinröd
Violetta färger (purpur)
atropurpurea = violett (med svart)
ianthus, ionides = violet
ionochlora = violett (med gulgrönt)
phoenicus = purpurröd
porphyria; purpurascens = blir purpurfärgad
Blå färger
azurea, caeruleus = (himmels)blå
caesiocyaneus = pärlemor, grå med blått inslag
caesius; cyanascens = blir mörkblå
cyanoxantha = mörkblå med gult
glaucopus = blå fot
lazulina = mycket mörkt blå
venetus = havsblå
Gröna färger
aereus = ärggrön
aeruginea; chlorantha = grön (som klorofyll)
chloroides; chlorophana = blekgrön
smaragdina = smaragdgrön
prasinus, porraceus = grön (som purjolök)
virescens = blir grön
Grå färger
argyraceum = silver
cinerea = aska
fumosus = rökgrå
grisea = pärlgrå
lividus, plumbea = blygrå
murinus = musgrå
Gula färger
aurata, aurea(us), aureola = guld
auricomus, chrysocomus = guldhårig
aurivella = guldfiltad
birrum; chrysenteron = gul inuti
chrysophaeus = matt gul
chrysorrheus = gul och flödande
cinnabarina, cinnamomeus = kanelfärgad
citrinus, limonius = citrongul
claroflava, junquilla = klargul
crocata, crocea = saffran
croceofolius = saffransfärgade skivor
crocipodium = saffransfärgad fot
flava; flavescens = blir gul
flavidus = gulaktig
flavovirens = gulgrön
gilva; gilvescens = blir blekgul
helvola = blekgul
icterine = med gult inslag
isabellinus = smutsgul
lutea = guldgul
luteotacta = gul vid beröring
luteovirens = gulgrön
ochroleuca = blekgul
straminea = stråfärgad
vitellina = äggul
xanthocephalus = gult huvud
xanthoderma = gul hud
xanthothrix = gult hår
Bruna färger
argillacea = lerfärgad
avellanea = hasselfärgad
badius = hästbrun
brunneoincarnata = brunt köttfärgad
castaneus = kastanj
cervicolor = hjortfärgad
ferrugineus = rostfärgad
fulva = gulbrun
helvus = ljust gulbrun
hepaticus = leverbrun
hinnuleus = som en ung hjort (ljust gulbrun)
mellea = honung
spadiceus = dadelbrun
umbrina = umbrabrun
vaccinus = kobrun
xerampelina = färg som vissnande löv av vin (matt rödbrun)
Vita färger
alba(um); albidus = vit
albobrunneum = vit och brun
albonigra = vit och svart
alboviolaceus = vit och violet
candicans, candida = vitglänsande
eburneus = elfenben
ermineus = gulaktigt vit
galochroa, lactea = mjölkvit
galopus = fot med vit mjölk
leucogala = vit mjölk
leucophylla = vita skivor
leucosarx = vitköttig
leucothites; niveus = snövit
Svarta färger
ater; atra; atramentarius = bläcksvart
atrocinereum = svartgrå
melaleuca = svart och vit
melanophyllum = svarta skivor
melanosporus = svartsporig
melanotus; nigellum = nästan svart
niger; nigrescens, nigricans = blir svart
picinus = becksvart
Övrigt om färger
bicolor, dichrous = tvåfärgad
polychroma = flerfärgad
versicolor = varierande färger
2003 hade vi 10 personer (Paxillerna)en studiecirkel med 7-8 träffar i Umeå där vi sökte på svampars vetenskapliga namn,språkliga ursprung och kulturella bakgrund. Detta resulterade i en skrift. Svamparnas namn. Vetenskapliga svampnamns etymologi. Språkligt ursprung och kulturell bakgrund.
Den har gått att köpa hos Elisabeth Bååth, men jag vet inte om hon har några ex. kvar.
Jag har inte tänkt smita undan, utan kommer, när jag hinner, med lite litteraturtips (vetenskapliga namn). Visserligen har jag mera erfarenheter av fanerogamer, men mycket är allmängiltigt. Från i morgon em och fram till lördag är jag gräsänkling och får då lite ro…
I kväll måste vi ägna oss åt vad tråden “Vinjästsvamp” handlar om. Det bubblar under köksbordet och nu måste vinmäsken silas och kompletteras med vatten och socker. Återkommer kanske i natt!
Här finns en länk med bra förklaringar till botaniskt latin (på engelska). De är hämtade från växtnamn, men det mesta är sådant som används på svampar också.
http://www.winternet.com/~chuckg/dictionary.html
Jag lovade/hotade att återkomma…
Så här kommer några tips om böcker och några länkar till bra info på Nätet.
BÖCKER
Cavallin, Christian. Latinskt lexicon. 1-2. Revid. uppl. Sthm 1873.
CAVALLIN, CHR. Latinskt Skol-lexikon. I alfabetisk uppställning utarbetadt.
(Detta verk är jag lycklig ägare till. Finns i massor av utgåvor, min från 1919)
(Cavallin: docent i romersk vältalighet och poesi; småningom professor i grekiska i Lund)
Ffa Latinskt Skol-lexikon förekommer ibland på Tradera-aukrioner. Brukar inte bli dyra.
JANSON, TORE: Latin; Kulturen, historien, språket. Wahlström & Widstrand, 2002. 264 s.5 cm). En presentation av det latinska språket och dess betydelse för Europas kultur och historia, hur och när språket användes och hur det påverkat andra språk.
(Vanlig på bokreorna)
“Latinska” betydelser
Corneliuson, Jens
Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi: språkligt ursprung och kulturell bakgrund
(Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2000. ISBN 91-46-17679-9)
Bibel på över 600 sidor. Växtnamnens uppkomst, uppslagsdel med 11300 latinska släkt- och artnamn som spåras bakåt så långt det går.
(Den här boken brukar förekomma på bokreorna!)
Lyttkens, August
Svenska växtnamn: I-II
(Lund: Walter Ekstrand, 1981. ISBN 91-7408-058-X)
Faksimil av första upplagan tryckt 1904-1906 (del 1, slutar mitt i Rumex) respektive 1911-1916 (del 2). Växterna är ordnade familjevis och deras namn ges på på latin, grekiska, svenska, tyska, danska, engelska m.m. så långt tillbaka som kan spåras, vilket på folkspråken vanligen är 1100-talet. Drygt 40 sidor kronologiskt ordnad litteraturförteckning (romerska författare till svenska språkforskare i början av 1900-talet).
Anell, Ivar
Vad betyder växtens latinska namn?
(Stockholm: Forum, 1976. ISBN 91-37-06121-6)
Förtecknar de flesta vilda växter i Sverige, ibland med små kulturhistoriska notiser. Ger släkt- och artnamnens ursprung och betydelse och i förekommande fall också danska, norska, finska, engelska och franska namn.
Fries, Theodor Magnus
Svenska växtnamn Arkiv för botanik; band 3, nr 14
(Stockholm: Norstedt, 1904)
Genomgång och listning av svenska växtnamn så som de uppträder i framför allt läkeböcker. “Ingen del av svenska språket synes mer blivit missvårdad än de inhemska naturalstrens namn. Egentliga språkforskare har saknat erforderlig bekantskap med naturen och hithörande litteratur - och naturforskarna har, av förkärlek till sina självdiktade namn, mer sökt undertrycka än uppfatta folkspråket.”
(apropå folksvenska namn!)
Dessa länkar kan rekommenderas:
http://www.bsis.org/Dokument/latnamn.pdf
(Denna bör många på detta forum känna till…)
http://www.thesauruslex.com/ordbok/fackord.htm
innehåller oerhört MYCKET
http://www.archives.nd.edu/cgi-bin/words.exe
Latin till engelska. Kan laddas ner som .pdf
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
