Den har flera namn:
lengua de vaca, lengua de gato, lengua de oveja, gamuza, llengua de bou

Är det taggarna då som skall motsvara den sträva lungan lol.

Ja, och det “andra” namnet, gamuza, betyder ungefär sämskskinn.
inte heller så dumt. Det sista är väl inte “riksspanska” men betyder som det första.

Har den så många namn för att det spanska språket gärna namnger på flera sätt eller för att den finns över hela jordklotet, måntro?

Man kanske “saknar” en namnkommitté i Spanien!
Och låter de folkliga benämningarna finnas. Det offiociella är det första, “lengua de vaca”. “Men man lyssnar väl där till många tungor!”
Hur många svenska namn på svampar tror du finns - om nån vågar publicera dem…

På franska kallas taggsvamp “pieds de mouton” = fårben/fot. Svart trumpet kallas “trompette des morts” = de dödas trumpeter. Kantareller = Chanterelles. Trattkantareller = chanterelles d’automne (dvs höstkantareller).

Jag har försökt slå upp ordet “vaca” men hittar det inte. Det är väl troligen en böjningsform.
Någon som vet vad det betyder?

Vaca = Ko

“vaca” är nog en böjningsform för ko. “lengua de vaca” borde alltså betyda kotunga. Har en annan kul grej, Stolt fjällskivling (Macroiepiota procera på latin) kallas i folkmun på franska antingen för kattnos eller trumpinne. (nez de chat, baguette de trambour).

“Folkmunsnamnen” borde ju ha uppstått p.g.a. att man assosierat till något/någon företeelse.
Trumpinne; kan jag tänka mig foten på den stolta. Däremot namnet kattnos så trillar det inte ner någon polett.

Vet ni vad? Jag har funderat en bra stund nu på dialektala svampnamn, jag vet att min farfar inte kallade kantareller varken för gul kantarell eller bara kantarell utan han hade ett helt annat namn. Jag kan inte för allt smör i Småland dra mig till minnes vad det var han kallade den. Vore inte detta något att pyssla med i vintermörkret, att försöka hitta de gamla namnen och de dialektala?

Hej JAS!

Detta arbete är redan påbörjat. Se här: http://svampguiden.com/folknamn.asp . Namn som inte redan finns på listan mottas med tacksamhet så fogas de vartefter till de andra.

Karin

Jag råkar ha en polsk svampbok hemma och i den är den beka taggsvampen upptagen bland de främsta matsvamparna. Den heter på polska “kolczak” vilket betyder något taggliknande. Men din bekant kanske inte var polack, Enelie? I övrigt är det inte vanligt att engelsmän plockar svamp.

Hans svärföräldrar bor i Polen och han har nog polsk påbrå längre tillbaks, tror jag.
Men är som sagt “helengelsk”.
Jag uppfattade det som att Blek taggsvamp var ny för honom.

Vi hittade också en stor Blomkålssvamp och den viste han inte om sedan tidigare.

Jag kände det nödvändigt att ta reda på också vad den rödgula taggsvampen, Hydnum rufescens, heter på spanska.  Det var inte lätt. Det står “överallt” att fastän den äts har den inget eget namn. Till slut hittade jag ett namn, “la llengua de bou petita” alltså “liten kotunga” (bör väl bli “mindre” enlig nyare modell. Eller kalvtunga ;)).
Så taggsvamparna har fått spanska namn efter div tungor, ko-, katt- och får-.
Den fjälliga, Sarcodon imbricatus, har dock ett “från Hydnum-tiden kvarlevande namn”, hidno imbricado. S. squamosus kan jag inte hitta nåt spanskt namn på - ännu.

Vilken forskning du har gjort. Jag är imponerad.

Men jag förstår inte riktigt det där med: Hydnum-tiden och hidno imbricado?

Hej Karin Hedén! Har kollat får väl se om jag har något att komma med senare. Tack för länken i alla fall.

Kom på att jag i vintras läste ett engelskt svampplockningsäventyr - och hittade nu en länk
http://www.guardian.co.uk/uk_news/story/0,,1956576,00.html

Lite mer läsning kanske http://italianfood.about.com/library/rec/blr0090.htm

lol!!

Det var den roligaste artikeln jag läst på länge! :)

Appropå det att taggsvamp brukar ha namn som kotunga etc. Min mormor hade en mjölkko som jag avgudade som barn. Jag klappade den jämt, borstade den och matade den. Ibland slickade den mig och tungan var så sträv att det nästan blev sår på huden!

Jätteintressant.
Jag är ju van vid Allemansrätten så jag tänker aldrig på att vi är de få som har den.

Tänk om vi alla svampälskare här skulle vara tvugna att be markägaren om lov?!... och bara få ta 1,5 kilo!
Man tror ju inte att det är sant!
Det kanske förklarar varför min engelska gäst var så ivrig att få komma till Sverige och plocka svamp.

Jag har inte hunnit sätta mig in i än vilka svamap det var hon plockade.
Men…gissning:
Brown chanterelles, kan det vara tattkantareller?
Och “wood hedgehog”: Har vi någon taggsvamp som växer på ved? Eller ska jag tolka namnet annorlunda?

Jag får fortsätta att söka i databaser imorgon så hittar jag nog rätt.

Sofia.
Ditt inlägg här kan kanske ge en ledtråd varför taggsvamparna har fått namn efter olika djurtungor.
Just hur de känns och att det inte har med form eller färg på svampen att göra.
En teori bara.

Enelie, här är folk så rädda för svamp så det är bara att plocka. Allting annat än (förlåt) GULA kantareller är jättegiftigt!

Kan du gå helt fritt och plocka som här utan tillstånd från markägare?

...är blek taggsvamp. Den växer i skogen.

skogsigelkott, vilket fyndigt namn!
Enelie, egentligen inte men vår hyresvärd är markägaren här omkring så vi har tillgång till ägorna. Annars måste man be om lov. “Kronoskogarna” är öppna men då är det 1,5 kg per pers som gäller.

Eneli, om orkar plöja igenom min 5 poängsuppsats om Britternas svampplockningsvanor får du lite underhållning, t.ex. en tysk invandrad kvinna som blev arresterad för innehav av..trattakantareller!

Sök på bengt saxmark så ska länken komma upp (genom umeå universitet)

Tack Bengt för intressant läsning!

Det måste vara ditt arbete Bengt, som artikeln i Guardian Unlimited bygger på. Vilken historia!

Jag rekommenderar verkligen svamp recepten på sidan som Cicki hänvisar till. Ovanligt varierade ingredienser med olika kryddningar. Jag har tryckt ut allihop och satt i matpärmen. Jag fastnar speciellt för receptet på riskor och linser. Tack Cicki!

Jodu, tänk och lägga ner över 10Mkr på en rättegång som handlar om rätten eller inte rätten att plocka svamp (och sälja i detta fallet) Den svenska allemansrätten är en fantastiskt förmån som man bättre förstår vidden av när man bor utomlands

Ja Allemansrätten är unik! Dessutom har jag känslan av att den ger mer respekt för naturen. Vi är ju inpräntade sen barnsben med Skogsmulle, skola och annat hur man ska/kan bete sig i skog och mark. Rötägg finns det alltid men det räcker med att jämföra en belgisk rastplats med en svensk så ser man skillnaden! Sen ska man ju inte glömma att det finns så ofantligt mycket mer skog per capita i Sverige. Undrar hur Ardennerna skulle se ut om man införde Allemansrätten här och släppte loss alla Brysselbor. Huvva! Dum fråga, kan iof googla, men hur är det med Allemansrätt i exvis Finland och andra länder?

Äsch, var för snabb på tangenterna, vad jag menade var finns det Allemansrätt i andra länder?

Om jag orkar…?
det här var det roligaste och intressantaste jag har läst på länge.
Fast roligt förresten…
ibland vet man faktiskt inte om man ska skratta eller gråta när man läser det här.
Jag är förundrad över att det kan vara så stor skillnad.
Jag har heller aldrig förrut reflekterat över att vår Allemansrätt är så exklusiv. Jag har bara tagit den för given.

Har läst på lite, enligt Wikipedia så finns Allemansrätten i Sverige, Finland, Norge, Island och (begränsad) i Skottland. Däremot har jag inte hittat någon info utanför Europa.

Undrar också över “allemansrätt i andra länder”.
Någon som vet mer?

Men också en tanke som har fötts:
Hur är inställningen till att plocka och äta “vild” svamp i övriga världen/olika kulturer?
(T.ex. Usa, Sydamerika etc.)

roligt att den inte bara hamnar i skolarkivet! Det var faktiskt roligt att skriva den, fast lite sorgligt också, jag längtade hem till skogarna och vidderna utan staket och förbudsskyltar. jag tänkte på vad cicki skrev om att släppa ut alla belgare i bushen, hur skulle det bli då? Brittena resonerar själva så om sina skogar, och om sig själva. Svårt att säga om det blir bärsärk eller vad. man säger att allemansrätten är unik här, det kanske betyder att det är vi med få undantag som har den?

Angående Enelies fråga, så vandrade jag en gång på 80-talet i Yosemite National Park i Californien och till min förvåning upptäckte jag mitt i stigen en stor och frodig Karl Johan, som dessutom var helt maskfri. Trots ryggsäcken på ryggen, bar jag den med omsorg och när vi kom fram till bilen, skar jag den i skivor och lade den för torkning där bak i bilen. Mina amerikanska vänner tittade chockade och sa
- You are not gonna eat that?

Torsten Ehrenmark skrev kåseri om Engelsk svampkultur och hur svårt det var att komme ut i skogerna.

I Danmark finns inte allemandsrät, körte på en skogväg i privat skog en gång, då kom “skogsvakteren” körende efter och skickade ut os, i många stats skoger får man gå  och leta svamp

Tacksvamp heter pigsvamp på Danska pig och tack betyder det samma

Försökte googla Torsten Ehrenmark och den engelska svampen, kom inte riktigt “fram” men hittade däremot detta citat: All glädje utan rotmos är konstlad glädje.
Torsten Ehrenmark

Sorry Eneli, såg inte din undran.  Förr i tiden hette den fjälliga Hydnum imbricatum (hidno imbricado)
“I outvecklade länder” anges fortfarande det namnet åtminstone som synonym.
På italienska heter den bl.a. “Lingua de vacca”.  Ett roligt/bra engelskt namn är “Shingled hedgehog” och ett franskt “Barbe de bouc”.

Tungor och igelkottar…

Vad som slår en tydligt beträffande kulturskillnader (brittiska-svenska)inom svampområdet är vardagsbenämningar på vild svamp. I nordesteds stora svampbok är det endast en bråkdel av svamparna som har det. Dom namn som dock återfinns är heller inte lika pedagogiska som våra tycker jag och några gruppnamn (riskor, soppar etc) hittar jag överhuvud taget inte. Ex smörsopp kan man nästan visualisera på namnet och man hör att det är en sopp. På eng är det slippery jack, eller snöbollschampinjon som kallas horse mushroom.

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar Bengt S, är det dom “Engelska svamparna” du tänker på? Har ett antal franska svampböcker hemma, här är riskor “russules” osv. Visst finns det roliga lokala namn men det finns alltid det latinska med.

Cicki, jo jag menar dom engelska. Det är latin som gäller, annat har jag inte hittat. Soppar är ju väldigt bra samlingsnamn för rörsvampar men här får det bli boletus eller leccinum osv. Så det finns gruppnamn på franska?

Jadå, de finns på “franska”, alla svampar har ett eget lokalt namn, som t.ex “oxtunga” “Langue de boeuf” = Fistulina hepatica.

Russulles= Kremlor

osv

och alla har ett latinskt namn dessutom. dvs stolt fjällskivling kan kallas kattnos lokalt men heter alltid “Macriolepila procera”

Men du har helt rätt, har försökt googla på engelska och där finns det nästan ingen information alls

Förlåt, tappade bort hälften

Russulles = Kremlor
Cepes = soppar

Intressant! Franska är ett vackert språk. När jag bodde på Tjörn en period lärde jag mig att svamp helt enkelt kallades för “söpp” av den äldre generationen. Sidoinfo, inga paraleller med franska.

Nu har jag läst på lite mer:
“Soppar” kallas antngen för bolets eller cepes. Cepes är då dom “fastare” sopparna.
Kremlor = Russules
Riskor = Lactaires.
Girolles = Kantareller (dom GULA)
Sen kommer chanterellerna som kan vara allt från kycklingben till trattkantareller.
Inte att förglömma de dödas trumpeter dvs svart trumpet.

Tack för förklaringen (Hydnum…).
Det är svårt ibland att hänga med i alla namn och främmande ord.

I Italien finns inte Allemansrätten. Varjre komun har egen svamplockarkort, denkostar olika i olika komuner. Den gäller bara på komunnal, regional el statlig skog, man har då rätt att plocka 1 kilo Porcinix dag ( alla stensoppar räknas som Porcini,B.edulis, reticulatus, aerus, pinophilus) plus 1-2 kg. övriga arter. Ner jag kom i Sverige 1974 var det fortfarande fritt att plocka svampar men skövling och nedsmutsning görde att myndigheter var tvungna att sätta stop för att rädda skogarna. Jag som mycolog har en speciellt tillstånd och kan plocka svampar vart jag vill utan kort i vetenskaplig syfte.Botena för de som missbrukar kortet är mycket höga upp till 10.000 Kr. + att de konfiskerar alla plockade svampar.
Man använder nästan alltid de latinska namn
utom de som är mest populera t. ex.
Stensoppar = Porcini (smågrisar) ell Brisa
Kantareller= Galletti (småtuppar) el Finferli
Stolt fjällsk.=Mazze di tamburo (trumpinnar)ell Parasole ell ombrellone
Nejlikbrosksk.=Gambe secche (tunna ben)
Fjäll.taggsv.= Steccherino bruno (bruna småtaggar.
Blek taggsv.=Steccherino dorato (guldtaggar)
Oxtunga= Lingua di bue (som SV)
Röksvampar = Petto di lupo (Varg fisa)
Ostron muss,=Orecchiette (små öron)
Riskor = Lattari (de mjölkiga)
Kremlor= Colombine (små duvor)
Flugsvampar = Tignole
Kejsar flusvamp =Ovulo buono( goda ägget)
och så vidare.
Många svampar har olika dialektala namn i olika regioner

TACK, Franco, det här visar ju verkligen att svampar inte bara är ett svenskt fenomen!
jag gillar vargfisen ;)
Och att man inte ska plocka svamp hur som haver utomlands.

Franco, har italienarna väldigt stora öron? Det har jag aldrig tänkt på! (Apropå ostronmusslingen…)

Hej Franco!
Vilka härliga folkliga namn italienarna använder! Kan man använda folkliga namn i Italien utan att att bli knäppt på näsan av någon besservisser? Den enda parallellen till svenska namn är väl vargfisen som här kallas käringfis. Trumpinne har jag fått in som tips till listan http://svampguiden.com/folknamn.asp men då bara som benämning på själva foten. Men knoppiga stolta fjällskivlingar ser ju precis ut som trumpinnar - till bastrummor… Använder man de andra namnen “parasole” och “ombrello” för utslagna stolta fjällskivlingar? Nejlikbroskskivlingen gör mig konfunderad. Betyder inte “secche” “torr”? “Torra ben” - det skulle vara mycket betecknande för nejlikbroskskivling när man tänker efter. Kul!

Svampitresse i Italien går tillbaka till Romarna som älskade att äta svamp.Italienarna kallas också mykofager=svampätare,(fransmännen kallas snigelätare)man kan säga att över 50 miljoner italienare äter svamp som delikatess varje höst (numera med flugimport hittas vild ell odlad färsk svamp året runt).På hösten alla restauranger,trattorier ell osterier har minst en svamp rätt i menù. Det finns jätte många svampföreningar ell klubbar, Bolzano svampförening har nära 1000 medlemmar som samarbetar med info i skolorna och kurser.Dom träffas varje måndag kväll året runt i egna lokaler där det finns också en stor svamp bibliotek och teknisk utrustning för art bestämmning.Medlemmarna har också tillgång till en stor svamp herbarium som utökas varje år.
Gambe secche kan också tolkas som torra ben, fast i denna fall är tunna,spinkiga.Översättning ibl måste ses i sammanhang och inte ordagrann.Trumpinnor när hatten är ännu stängd, parasoll ell paraply när hatten är öppen.Ja vi italienare har stora öron,därför vi är musikaliska, det finns flera musslingar som har den folkliga namn öron (gula,vita,bruna,röda, osv)Nej det finns inte någon namnkommittè man använder de gamla regionala namn för de vanliga arter och latinska namn för alla de andra som i Frankrike.OBS! det finns mera dialekter i Italien en officiella språk i hela Europa, jag själv hänger inte med när man pratar sardinska ell sicilienska.

Tack Franco för intressanta uppgifter; den här tråden intressant och jag hoppas den lever ännu en tid!

Jo, jag blev väldigt imponerad en gång då jag var på tjänsteresa i Milano. Vid en vandring i kvarteren runt katedralen upptäckte jag en mängd delikatessaffärer där man kunde inhandla svamp, främst smågrisar, beredd på alla möjliga sätt. Men vilka priser! Jag förstod att jag satt på en förmögenhet. Tyvärr hade jag inte tillfälle att provsmaka alla de olika inläggningar som frestade i fönstren. Det är särskilt en inläggning som fortfarande dyker upp för min inre syn nämligen minimala smågrisar - jag skulle vilja säga spädgrisar - som simmade hela i en sorts oljeinläggning. Varför köpte jag inte några för provsmakning?! Erinrar mig nu att jag har en bok i hyllan “A passion for mushrooms” av Antonio Carluccio. Kanske finns receptet där!

Franco: Vi har rätt gott om dialekter i Sverige också, definitivt fler än vad det finns officiella språk i EU. Försök att förstå vad en person från Älvdalen säger - en omöjlighet om man inte kan älvdalska. Även exempelvis Piteåmål och vissa dialekter från Bohuslän kan vara mycket svåra att förstå om man inte är insatt.

EU ska givetvis vara Europa i inlägget ovan.

Per capita ska lilla Luxemburg med sina 400.000 invånare visst hålla rekordet för olika språk, enligt någon EU statistik jag inte hittar just nu. Dels har man 3 officiella språk (franska, tyska, luxemburgiska), dels har man italienska, portugisiska och engelska som halvofficiellt. Dessutom lär det finnas 20 olika dialekter inom själva Luxemburgiskan. Tur att det finns kroppsspråk ;)

Det är fantastiskt så mycket kunskap det finns här.
Jätteintressant.

Jag hade lite svårt att kommunicera om svamp med min engelska gäst när vi var i skogen och inte hade Nätet eller böcker till hands.
Så det är latin som gäller över nationsgränserna, det är bara att börja lära sig.

Men med kroppsspråk och omskrivande beskrivningar kommer man ju en bra bit på väg också.:)

Tja, färsk mjölk, och den kulturen då så man slipper all äcklig H-mjölk?

Eneli, har du försökt tala med en engelsman på annat språk än engelska, så vet du…
Jag vet ETT enda undantag, men det var då en osedvanligt berömd och bildad engelsman (han ansåg mig vara den mest intelligenta på hela myndigheten) som behärskade även lite latin och t.o.m. franska!
Nej, du måste nog SKRIVA latinet (höll på att bli latrinet), och pedagogisera på ett dititinills nästintills oskådat sätt, för att det ska funka. Sen vet jag ju tyvärr inte alls vad du kan åstadkomma med ditt kroppsspråk…

Fniss, man kan ju alltid leka levande charader med olika svampnamn! kan nog bli hur roligt som helst!

Jag hoppar nog över “latrinet” och håller mig till kropsspråket ett tag till då ;)