Enligt anteckningarna var hattdiametern 34 mm. Fynddatum, 26 november -06 redovisat tidigare. Det fanns tre ex, de andra kvarlämnade. Lokalen en för länge sedan och under lång tid betad och svagt plockhuggen kalkgranskog med insprängd tall och björk. I samma skog är bifogade bild tagen. Ingen vaxskivling på bilden, men ännu en betessvamp bland blåsippor.
Jag tyckte den såg ovanlig ut. Färgåtergivningen är bra.
Har tittat på Irenes gotländska bild http://www.swefungi.se/PAGES_DH/Hygrocybe_psittacina2.html
men den tycker jag inte alls liknar min (som är från Börje s:n Uppsala k:n och där ska den inte finnas). Det fanns absolut inget grönt på ngt ex och skivorna var snarast gula med lite rödskiftning.
http://www.grzyby.pl/foto/mj-mj-HygrocybePerplexa_F003_20.htm ser lite “bättre ut. Jag undrar dock om inte perplexa har lite mer klockformad hatt och något tydligare strimmad kant. Men jag kan ha fattat fel!
I år hittades tyvärr inga trots MÅNGA besök! Jag får väl kolla nästa höst igen och spara ev fynd.
Det vore dock trevligt om du - eller någon annan - klarar av den redan nu.
Tack, Hans Myhre! Om jag hittar någon nästa år meddelar jag detta här. Området finns 5 min bilresa hemifrån och är pensionärs- och barnbarnsvänligt från tidig vår till sen höst, så vi är där minst en gång/vecka.
Och nu är det väl dags för flera Hygrocybe-arter, eller hur?
Nej, tyvärr inte, men du ska få en om jag hittar några hösten -08.
Om du är intresserad finns här en rätt usel officiell beskrivning av området(de första styckena):
http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;start=HS_naturomrade?beteckning=BÖE004
Jag har grubblat länge på den där vaxingen, och det närmaste jag har kunnat komma, är ett ovanligt skarpt färgat exemplar av Hygrophorus aureus, d.v.s. den orangefärgade formen av frostvaxing.
Tidpunkten på året passar dessutom bra för en sån art.
Vad tror ni om det förslaget?
Irene! Nej det bör det inte vara. Jag är rätt säker på det. Det var inte den typen.
Hans Myhre! Nr 1 är ganska lik min, men slemmigare, kan vara H. mucronella eller perplexa?
Jag funderade på mucronella, Bitter vaxskivling, men mina var större och torra(re).
Fina bilder; ska titt mer på alla dina vaxskivlingar, också de i potpurriet!
Jag har tidigare undrat om den sena årstiden kan betyda ngt för utseendet?
Har kollat allt jag hittat om denna art och hittat beskrivning och hyggliga bilder bl.a. på
http://www.naturamediterraneo.com/forum/topic.asp?Topic_id=2434
Det som inte stämmer är “bristen på slemmighet” hos min svamp. Annars finns likheter. Nu ska snön troligen gå bort här och då ska jag ut och leta!
Insprängd tall finns ju i beståndet…
Det tog flera dagar att komma på vad som var så bekant över den, fast med fel färger. Men det är bara ett hugskott - kunde bara inte komma på någon Hygrocybeart som den liknade..
Det finns en (rätt dålig) bild från Borgsjö här:
http://www.myko.se/SVAMPBILDER-sidor/guldvaxskivling-JPEG.html
från den tiden som guldvaxingen fortfarande räknades som en egen art…
Nei det er ingen skam at gissa fel, Hygrybene er vanskelige også ferske. 2.H.virginea, 2.H.lacmus, 1.psittacina er rett.
Med hensyn til den ubetemte vaxingen til Jan A så er H. aureus et godt forlsg men der er jo slemmig/klibbig og det var ikke Jan A’s kollekt ifølge han. Her er et annet foto av aureus.
Jag har från början redovisat kalkgranskog.
På andra sidan en skogsbilväg (samma skogsbestånd men med mera hassel, ek, björk och sälg) växer bl.a. Inocybe erubescens och Lepiota ventriosospora (tråden Vilka okändisar från 2006?).
Korallvaxskivling; Artdatablad:
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/hyg_cons.PDF
Där står:
“Ekologi. Korallvaxing förekommer från augusti till dess att frosten kommer. Den växer alltid tillsammans med krypvide, Salix repens, i ängsmarker och naturbetesmarker på kalkrik grund. Den förekommer också i öppna gräsmarker, trädbärande gräsmarker, någon gång är den också funnen i lövskog och barrskog med lövinslag.”
Jag kan garantera att Salix repens inte finns där jag hittade svamparna. Däremot kan möjligen Salix caprea finnas i närheten. Ska kolla vid nästa besök. Dessutom - kunskapen om “mykorrhiza-kompisar”är mycket ofullständig. Det finns flera konstigheter - “t.o.m.” i artdatabladen!
Bilder:
http://www.mycena.sfsu.edu/pages/hawaiian/Native_Forests/H_constrictospora.html
Det finns få bilder, även på ev. syn., H. strangulata (Roger Phillips)
De bilder jag hittat säger mig inte mycket. Har du bra bildtips?
Jag har ytterligare två dåliga undersidesbilder som jag bifogar. Sen har jag bara uppifrån kvar och de säger inte mer än den första.
Sen är det slut!
Du skriver at din vaxing inte var slemmig/klibbig. Aureus er som frostvaxskivlingen men den kan virke tørr (ikke slemmig/klibbig) i tørt vær og hvis en da ikke fukter den og provar så vet en heller ikke om den i virkeligheten er klibbig..jeg aner noe her..
Men då får den ju inte vara med i den här tråden utan är diskvalificerad! ;))
Tack så länge, Irene A och Hans Myhre; jag återkommer med rapport nästa vecka—eller nästa höst…
Den är i alla fall minst lika vacker som en Hygrocybe - eller som en dag!
Jan, en vacker svamp var det i varje fall, hoppas du hittar den igen nån gång så vi får se fler exemplar. Korallvaxing låter också som ett passande namn till den..
Hans, den första vita vaxingen antar jag ska vara H. pratensis var. pallida (berkeleyi), men växtsättet brukar avvika rätt mycket från den vanliga pratensis (ängsvaxing).
Ett nytt förslag på den lilla gula blir H. vitellina, också en art som vitnar (brukar ceracea också kunna göra det?)
Exemplaren på den första bifogade bilden är mycket små, ca 3 cm höga, växte i lågfjällsmiljö.
Där fanns också svamparna på bild 2 - mycket slemmiga saker.
Nei, Jan A, den er ikke diskvalifiseret fordi vi kanskje tror det er er Hygrocybe aureus! Det spørs da om du virkelig sjekket om den var tørr eller klibbig/slemmig. Flere arter kan føles tørre, ikke klebrige/slemmige i tørt vær. Ved å fukte dem vil du enkelt finne ut om de er klibbige…
Bra frågor, Jan! Jag har undrat samma sak - men alltid utgått ifrån att aureus är en Hygrophorus, närbesläktad med frostvaxingen.
Den beskrevs som en relativt liten och spenslig art som liknade frostvaxing så när som på den distinkt och vackert orangefärgade hatten, vitaktiga foten och skivorna, och ett orangegult slemmigt velum som inte lämnade trådiga flockar på foten. Senare tolkningar säger att den är identisk med frostvaxing så när som på hattfärgen, och en del påstår sig ha sett alla tänkbara färgnyanser däremellan.
Johan Petter Arrhenius bör ha hittat sin Hygrophorus aureus i Uppsalatrakten - undrar just var..?
Tackar… Precis så‘na här tveksamheter man behöver höra kvällen innan man ska redovisa sitt projektarbete om Hygrophorus. Upptäckte dessutom nu i kväll att vår käre webmaster här på guiden delat in vaxingarne i tre släkten: Hygrophorus-skogsvaxingar, Hygrocybe-hagvaxingar och Camarophyllus-Ängsvaxingar. Känner inte igen den indelningen nå‘n annastans ifrån. Misstänker nästan att han är rent illvillig. Var väldigt förvirrad redan innan med alla varianter på sektionsindelning av hygrophorusgänget, men nu vet jag varken ut eller in så det är väl lika bra att ställa sig i hallen och bli kvar där resten av livet…*fler tunga suckar*
*¤#&!? Vadå camrophyllus-ängsvaxingar??? Skulle man hitta sotisar ute på en äng? Och den lille gosingen som vi på svenska brukar kalla ängsvaxskivling, Hygrocybe pratensis, ska den alltså heta Camrophyllus pratensis? Micke lelle! Undrar om inte du varit inne och ändrat det senaste dygnet för att ge mig lite extra rampfeber! Kan du vara så jävvlig?? Du skojar? Visst gör du? Eller…?
Hygrocybe pratensis (MushroomExpert.Com)Hygrocybe pratensis, also known as Camarophyllus pratensis and Hygrophorus pratensis, ......
http://www.mushroomexpert.com/hygrocybe_pratensis.html
Hörrö Hamock. Det är väl bara bra att den har många namn. Så man kan komma ihåg nåt av dom!
Jajaja….
Känner mig oerhört tröstad…
Äsch, jag tror jag nöjer mig med att konstatera att de är svampar. Fast då kanske man sticker ut hakan för långt? Man kanske borde stilla sig lite, och kläcka ett uttalande om att de flesta vaxskivlingar inte har särskilt många karaktärer gemensamma med torskfiskar, men att ett visst släktskap ändå inte är uteslutet…
Kapten Hammock, frågan är hur långt in i framtiden du tänker sikta med redovisningen…
När man har gjort indelningen i de tre släktena du nämnde, är Hygrophorus mykorrhizabildande arter med divergerande hyfer i skivorna, Hygrocybe saprofyter med parallella hyfer i skivorna, och Camarophyllus saprofyter med oregelbundna hyfer i skivorna.
Bra illustrationer finns här:
http://quod.lib.umich.edu/cgi/t/text/pageviewer-idx?c=fung1tc;cc=fung1tc;rgn=full%20text;idno=AJN5962.0001.001;didno=AJN5962.0001.001;view=image;seq=00000037
och här:
http://quod.lib.umich.edu/cgi/t/text/pageviewer-idx?c=fung1tc;cc=fung1tc;rgn=full%20text;idno=ajn5962.0001.001;didno=AJN5962.0001.001;view=image;seq=39;page=root;size=s;frm=frameset;
Den framtida indelningen av artena i släkten och familjer kommer att bygga helt på deras inbördes släktskap efter DNA-analyser. Det stämmer inte alltid överens med karaktärer som de ovan nämnda, men förvånansvärt ofta ändå. De gamla mykologerna hade trots sina begränsade resurser att analysera svampar, ett bra sinne för de rätta detaljerna.
Så enkelt är det inte - ännu? Irene;
Hygrocybe constrictospora påstås bilda mykorrhiza med Salix repens. Då är också den en Hygrophorus - på ängsmark!
Och “tyvärr” kommer nog ingenting att kunna bygga på bara DNA-analyser!
Jag ser bara en lösning på problemet. Vi måste börja använda beständiga svenska namn som vi (alla) är överens om!
Lycka till Kapten Hammock!
Sant, vi behöver stabila svenska namn på svamparna, och inte hamna i samma fälla som i Frankrike, där de introducerar “förfranskade” latinska namn.
Något annat som behövs för att kunna dra nytta av DNA-forskningen, är duktiga taxonomer. Det krävs ju framför allt att de gamla arterna tolkas och artbestäms rätt..
När det gäller mykorrhiza bland ängssvampar, är det en ganska ny uppfattning att de har det, men den är dåligt utforskad. Om den är utforskad överhuvudtaget? Man tror sig också se ett samband mellan vissa vaxskivlingar och mossor.
Att en svamp är associerad till en växt behöver inte alltid handla om mykorrhiza. En del lever parasitiskt eller saprofytiskt på speciella växtarter, men det kan också röra sig om en betydligt intrikatare symbios där flera organismer är inblandade (insekter, maskar eller alger t.ex.).
Hoppas det gick bra med redovisningen idag Kapten Hammock!
Jag hade gärna varit med på projektredovisningarna på kursträffen idag. Det brukar förekomma massa intressanta diskussioner där men tyvärr hade jag annat inplanerat. Vi sågs ju igår iallfall!
Det är hursomhelst inte jag som jävlas med dig :-). Irene beskrev skillnaden mellan grupperna bra. Det finns undersökningar som visar att Camarophyllus utgör en fristående enhetlig grupp:
http://www.clarku.edu/faculty/dhibbett/Reprints%20PDFs/Matheny%20et%20al%202006%20Agaricales.pdf
Å andra sidan är ju taxonomin liksom all vetenskap under ständig förändring och är inte “beständig” annat än under de korta perioder som löper mellan nya upptäckter.
Här finns en del intressant läsning om vaxingarnas ekologi och biologi:
http://www.aber.ac.uk/waxcap/downloads/ecology-diversity.doc
I en artikel om ängssvampar jag skrev i vintras finns också lite info om vaxingar, främst hur man kan använda dem i naturvårdsarbete för att bedöma ett områdes skyddsvärde:
http://www.norrtalje.se/upload/Naturv%C3%A5rd/07%20%C3%84ngssvampar%20web.pdf
Irene! Jag håller det för mindre än mindre troligt att Hygrocybe constrictospora som saprob skulle förekomma enligt vad “Artdatabladet” säger “Den växer alltid tillsammans med krypvide, Salix repens .....”.
Det låter alltför märkligt!
Idag har jag varit i “vaxskivlingsskogen”. Där fanns bara “vanlig frostvaxskivling” i dåligt skick, men jag markerade fläcken där den röda växte och kollade vad som finns där.
Tänkte bara berätta vad jag tror att jag hade på mina bilder här:
http://svampguiden.com/forum/visa/82820
Den första tror jag är gulvaxing, H. chlorophana, den andra är en gul form av broskvaxing, H. laeta.
Är nyfiken på vad det var på Hans M:s sista bild här också:
http://svampguiden.com/forum/visa/82787 ??
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.