De var också ett svar !
Att skivlingarna är indelade i olika släkten beror väl till viss del på deras karaktärer / sammansättningar, men soppar.
Efter att titta lite mera så tror jag att Leccihum - strävsoppar har sitt släktnamn just för att foten är sträv.Beror det på annat också ?
Sullius - för deras hatthud är slemmig i väta, men varför är inte gyllensopp med där och bort med sandsoppen.
Boletus, i det gänget platsar kastanje- och blåsoppen tycker jag och varför inte gallsoppen, är det p.g.a smaken ?
Ja, jag vet att jag gjort det enkelt för mig och jag hoppas att inte * bryter ihop. :o)
Boletus = sammetssopp
Att indelningen av släktena inte har varit självklar, märks ju bl.a. på släktet Xerocomus som en gång bröts ut ur Boletus, men numera ingår där igen.
Det finns minst 11 släkten av soppar som förekommer hos oss. Från början hörde alla till släktet Polyporus, d.v.s. alla arter med porer (både tickor och soppar), sen kallade man sopparna Boletus, och det hade man faktiskt kunnat nöja sig med, eftersom alla ÄR nära släkt, med samma typ av sporer (långa och smala med ena sidan tillspetsad). Enda undantaget är fjällsoppen med sina stora, ovala, och kraftigt ornamenterade sporer.
Nu är ju en del människor så funtade att de vill ha en systematisk ordning på tillvaron, och dit hör förstås de stilbildande naturvetarna. Det är helt enkelt lättare att hålla ordning på svamparna om man grupperar dem efter vissa karaktärer.
De viktigaste kännetecknen kan man läsa om här:
http://www.emg.umu.se/utbildning/mhs/svamp/5bio00svamp1/pdf-files/pdflin/soppar_i_norden.pdf
Det var väl egentligen så redan från början att man försökte göra grupperingarna i släkten efter arternas (förmodade) inbördes släktskap. Dagens teknik med DNA-analyser har i stora drag gett dem rätt - det är motiverat med de olika soppsläktena eftersom de finns på olika grenar av “släktträdet”.
Det kanske inte är så lätt att tänka sig att hålsoppen (Boletinus) istället ska höra till släktet Suillus, men om man får se övergångsformerna (flera nordamerikanska arter) är det lättare att inse att den står nära lärksopparna. En art som mycket väl skulle kunna dyka upp här under Douglasgran, är Suillus lakei:
http://www.nahuby.sk/obrazok_detail.php?obrazok_id=43829&next_img_type=gallery
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.