Hej Tina N Det är inte så att du har en “sagoboksek” full med rimfrost i närheten, har letat en sådan länge, har bara i mulet väder vill ha en i solsken, kan byta bild mot svamp, ok? Läste du berättelsen där den skall vara med? Om inte sök på “JAS” så hittar du den där.
Underbar Ekbild Tina! Här kommer “Sagan”
JAG EN VATTENDROPPE.
I den blå skymningen fann jag mig ovanligt vacker. Det var faktiskt många millennium sedan som jag hade deltagit i en sådan bedårande föreställning.
Jag var gnistrande klar, vit och ren som oskulden. Solens sista orangeröda strålar målade några kvardröjande slöjor på den djupt blåsvarta himmeln där stjärnor började tändas. Det var som att skåda ner i djupet av ett förälskat öga och se sig själv som en spegelbild däri. Jag var ren och gnistrande kall rimfrost på en sagoboksek långt ute på den av mina vita, rena oskuldsfulla systrar täckta slätten.
O vad vi strålade av glädje, tänk vilken lycka att få deltaga i detta underbara ögonblick. Detta som händer oss vattendroppar allt för sällan, att få gnistra och få vara stilla och beskåda världen med himlavalvet ovan, utan att bara svischa förbi som hastigast för att uppslukas av något hav eller försvinna ned i myllan för att vidare förena sig med sina gelikar och tränga ned i berggrunder genom årmiljoners avlagringar.
Så underbart att få hänga här och skåda ut över landet och se att det är gott. Ännu inte alltför förgiftat, nej ännu ett tag skall vi få vara sunda och friska, ännu kan någon dricka oss utan att behöva dö.
Ännu kan vi glatt porla fram i någon frisk liten bäck. Vidare, vidare genom frisk och stark grönska som slukar några av oss med glupande aptit, och ändock är balansen väl upprätthållen. Vi andra far vidare för att förena oss med flera systrar, vi blir stillsammare, men inte för allvarliga. Vi vill fortfarande leka, nu vill vi dansa till bäckahästens klara melodier. Framåt, framåt genom det vackra landskapet, kittlande och pigga leker öringarna i våra strömvirvlar, vi smeker susande fram genom deras gälar och ger liv åt allt vi möter på vår väg, vi livets vatten strömmar med glädje fram genom landet och vi sjunger i tusen stämmor, njut av oss, njut av oss. Se hur landet och dess bebyggare lever av oss, genom oss, i oss, med oss. Utan oss vore allt slut så behandla oss väl, var snälla mot oss. ”Ty det i gören mot oss, gören i också mot er själva”.
LEV VÄL OCH LÅT OSS TA HAND OM VARANDRA.
Min historia är egentligen inge vanlig berättelse utan en Insändare som fans att läsa både i Helsingborgs Dagblad, Aftonbladet och Expressen för några år sedan. Den handlar om Hallandsåsen, tunnelbygget och “rocagill” skandalen. Om ni minns vad den handlade om. Om inte finns det att läsa om detta på nätet
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
